Emma Frans, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet, tilldelades den 23 november Stora Journalistpriset i kategorin Årets Röst ”För att hon så underhållande tar striden mot faktaresistensen och med vetenskaplig skärpa avslöjar nätets seglivade myter".
1. Hur känns det att ha vunnit Stora Journalistpriset i kategorin Årets Röst?
– Jag känner mig oerhört glad och stolt. Dessutom lite förvånad över att vinna Stora Journalistpriset eftersom jag inte ser mig som journalist utan som forskare.
2. Varför tror du att just du vann?
– Jag tror att jag bidrar till ett unikt perspektiv i det offentliga samtalet som känns viktigt och relevant i dagens samhälle och tider det blir allt viktigare att tänka vetenskapligt.
3. Vad hoppas du vinsten ska leda till?
– Jag hoppas att detta kommer att skicka signaler till akademin om att tredje uppgiften behöver prioriteras och att forskare behöver vara mer synliga för allmänheten.
4. Hur vill du fortsätta arbeta med/mot faktaresistens?
– Jag kommer att fortsätta att förespråka ett vetenskapligt förhållningssätt och framhäva vikten av vetenskap och fakta i den offentliga debatten. Men jag kämpar också för att få allmänhetens förtroende. Vi lyssnar på de vi har förtroende för och därför kan vi motverka faktaresistens genom att se till att de som förespråkar fakta har folkets förtroende.
5. Vilket är ditt bästa råd kring hur man kan sålla ut korrekt fakta ut informationsflödet vi lever med idag?
– Det är viktigt att påståenden har källor som går att spåra och som är trovärdiga. Avsändare som är oberoende är mer trovärdiga än de som drivs av ekonomiska eller politiska intressen. Sen är det viktigt att kolla på informationsunderlaget som helhet och inte bara välja ut den information som bekräftar det man redan tror eller det man vill tro.
6. Vad kan motivera forskare att prioritera populärvetenskaplig kommunikation till allmänheten?
– Att jag fick Stora Journalistpriset är oerhört motiverande för mig personligen. Men jag tror att det också skickar signaler till andra forskare om hur uppskattat det är med människor som kämpar för att nå ut med kunskap.
Emma Frans
Emma Frans är postdoktor vid KI och forskar inom psykiatri och läkemedelsepidemiologi.
Nyligen utkom hon med boken ”Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams” (Volante).
↧
Emma Frans Årets Röst när Stora Journalistpriset delades ut
↧
Så kan utbildning och forskning styras in i det nya vårdlandskapet
I takt med att allt större del av sjukvården kommer att bedrivas utanför akutsjukhusen dyker den stora utmaningen upp – att säkra så att utbildning och klinisk forskning inte kommer i kläm. Årets konferens ”InFuturum”, med Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting som värdar, kretsade runt styrning och ledning i det nya vårdlandskapet.
När chefer från hälso- och sjukvården mötte representanter från landets medicinska fakulteter i Aula Medica den 23 november var det för att diskutera framtidens utmaningar inom det nya vårdlandskapet.
Under våren väntas en ny lag om högspecialiserad vård klubbas igenom. Nu ska sjukhusen fokusera på de patientgrupper som de kan bäst. Svårt sjuka behandlas vid sjukhus som klarar högspecialiserad vård medan andra vårdas på närliggande akutsjukhus eller inom primärvården. Omstöpningen kallas ”nivåstrukturering” och innebär att patienten får rätt vård på rätt nivå. Karolinska Universitetssjukhuset fokuserar på högspecialiserad vård och nästa år öppnar den nya högspecialiserade intensivakuten för enbart de svårast sjuka patienterna. Det får konsekvenser för forskning och utbildning vid KI.
– Framtiden är redan här. Förutsättningarna har ändrats och vi har därför nya utmaningar i hur forskning och utbildning ska organiseras. Vården kommer att bedrivas av fler aktörer och forskningen måste bedrivas där patienterna finns, sa Ole Petter Ottersen, rektor vid Karolinska Institutet, KI, när han inledde konferensen tillsammans med Malin Frenning, landstingsdirektör vid Stockholms läns landsting, SLL.
Malin Frenning betonade att starka band behövs mellan hälso- och sjukvård och lärosäten, men också lärosäten sinsemellan.
– Vi behöver ett framåtblickande sätt för att kunna möta morgondagens hälso- och sjukvård. För att nå framgång behöver vi också fördjupa och förbättra samarbetet mellan universitet och högskolor, sa hon.
Nya intensivakuten påverkar läkarstudenterna
Att antalet patienter vid den högspecialiserade intensivakuten på Karolinska Universitetssjukhuset blir färre och antalet diagnoser begränsade påverkar läkarstudenterna. För att läkarstudenterna ska få sin träning måste utbildningen organiseras på nya sätt. Samtidigt står hela läkarutbildningen inför en omstöpning. Dagen före konferensen gick regeringen ut med ett förslag om en ettårig bastjänstgöring för läkarstudenter. Jens Schollin, seniorprofessor vid Örebro universitet, som arbetat fram förslaget fanns på plats.
– Bastjänstgöring ska ha fokus på primärvård och akutsjukvård och det ska också finnas en valfrihet. Vi vill att man ska få känna på en eller två specialiteter, sa han.
Bastjänstgöringen, som ersätter AT, införs under förutsättning att ett förslag om en helt ny sexårig läkarutbildning går igenom. Stefan Lindgren, professor vid Lunds Universitet, har haft regeringsuppdraget att utreda den nya läkarutbildningen.
– Ska studenterna tränas in i yrkesrollen måste vi ha fokus på miljöer där de verkligen kan lära sig. Utbildningen har tidigare haft fokus på de akuta sjukdomsprocesserna, men vi behöver mer fokus på kroniska sjukdomsprocesser, sa han.
Akademiskt specialistcentrum utbildningsplats för studenter
Sofia Ernestam, verksamhetschef vid Akademiskt specialistcentrum inom SLL, med Medicinskt centrum för reumatologi, Centrum för diabetes och centrum för neurologi, ansåg att Akademiskt specialistcentrum är en bra utbildningsplats för studenter, men också ett bra exempel på en verksamhet där man redan idag bedriver forskningsintensiv vård.
– Men vi kan lära oss så mycket mer och till det behöver vi ha akademiskt drivna personer som är med och driver utvecklingen. Genom att vi för oss närmare primärvården kommer vi att kunna fånga upp de här patienterna och göra studier, kanske innan de blir sjuka. Men vi behöver nätverka mer för att få bra resultat och jobba tillsammans med primärvården, sa hon.
Den kliniska forskningen följer patienterna
Att den kliniska forskningen bör följa patienterna, ansåg också Annika Tibell, biträdande sjukhusdirektör vid Karolinska Universitetssjukhuset:
– Den kliniska forskningen måste rimligtvis följa patienterna. Det gäller att noden av forskare sträcker sig ut så att den når andra delar av vårdkedjan, sa hon.
Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, delade med sig av ett exempel på hur hon nätverkar med sjukhus över hela landet, så kallad ”klinisk nätverksforskning”. I sin forskning kring tjock- och ändtarmscancer behöver hon screena 4 000 patienter för att få ihop tillräckligt stort patientunderlag.
– Att bygga kliniska nätverk var nödvändigt för att få tillgång till patienter. Vi var ute och pratade på varje sjukhus i varje region och hittade 27 centra som nu är med oss. Vi måste också utbilda läkare och sjuksköterskor att gå in i en ny roll och börja forska. Det här är resurskrävande och tar tid, men vi är nu igång med studien, sa hon.
Text: Maja Lundbäck
↧
↧
Ökad kunskap om användning av fluortandkräm från ett års ålder
En ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar att preventionsprogram där föräldrar får lära sig att borsta barnens tänder med fluortandkräm kan vara en väg att gå för att förbättra tandhälsan. Avhandlingen ingår som en del i forskningsprojektet Stop Caries Stockholm i samarbete med bland annat Folktandvården.
Stop Caries Stockholm riktar in sig på tandhälsan hos de allra minsta barnen. I sitt avhandlingsarbete har Maria Anderson, övertandläkare och specialist i pedodonti, studerat 3 403 barn från ett års ålder som 2011 var bosatta i ett så kallat högriskområde. Barnen är idag sju år gamla och följs upp en sista gång under 2017. Resultatet kommer att presenteras som en del i projektets slutrapport 2018.
– Barnen i studien har fått mindre karies vid tre års ålder jämfört med andra liknande studier där man startat de förebyggande insatserna senare. Vi vet ännu inte vilken effekt programmet ger över längre tid och ser fram emot ytterligare forskning på området, säger Maria Anderson i ett pressmeddelande från Folktandvården.
Huvudhandledare har varit Margaret Grindefjord vid institutionen för odontologi. Disputation skedde 24 november 2017.
Doktorsavhandling
Stop caries Stockholm: a caries-prevention program for children living in multicultural areas with low socioeconomic status
Maria Anderson
Karolinska Institutet 2017, ISBN: 978-91-7676-748-1.
↧
KI kommenterar Riksrevisionens rapport
Kommentar: Riksrevisionen konstaterar i en ny rapport att statliga universitet och högskolor sparat ihop över tolv miljarder kronor i oförbrukade anslag och andra överskott. Riksrevisionen anser att detta visar på ett ineffektivt resursutnyttjande och rekommenderar regeringen att förbättra sin styrning. Karolinska Institutets myndighetskapital uppgår till cirka 1,5 miljarder kronor, och KI har sedan tidigare inlett ett arbete för att det ska minska.
– Vi har länge efterlyst en definition av hur mycket myndighetskapital som är lämpligt för en organisation som vår då regler saknas, och jag välkomnar Riksrevisionens granskning, säger Eva Tegelberg, ekonomidirektör vid Karolinska Institutet.
De cirka 1,5 miljarder kronor som Karolinska Institutet har i myndighetskapital är fördelade på de 22 institutionerna och deras forskningsgrupper, men också på kapitalförvaltning och holdingbolagen. De senaste åren har beloppet ökat, ungefär i samma takt som omsättningen. Mätt som andel av omsättningen har alltså inte myndighetskapitalet på Karolinska Institutet ökat.
Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att de flesta lärosätena inlett ett arbete med att bromsa utvecklingen, och att myndighetskapitalet börjat minska vid hälften av dem. Också på Karolinska Institutet har ett arbete inletts för att minska myndighetskapitalet.
– I våra budgetunderlag framgår det av prognosen att KI kommer att minska sitt myndighetskapital de kommande åren, säger Eva Tegelberg.
↧
”#akademiuppropet är en unik chans till förändring”
2 400 kvinnor har skrivit under akademikernas #metoo – #akademiuppropet – i Svenska Dagbladet om att ha blivit utsatta för sexuella trakasserier och andra typer av kränkningar på grund av kön. Berättelser kommer också från medarbetare och studenter på Karolinska Institutet. Uppropet ses nu som en möjlighet att förändra akademin i grunden.
– Karolinska Institutet ser utomordentligt allvarligt på de vittnesmål som framkommer i uppropet. KI ska vara en organisation där varken medarbetare eller studenter utsätts eller utsätter någon annan för kränkningar av det slag som akademiker nu berättar om, säger Karin Dahlman-Wright, prorektor och ansvarig för likavillkors-frågor och arbetsmiljö på Karolinska Institutet, KI, och fortsätter:
– KI måste ha god beredskap för att utreda misstänkta ärenden och för att ge den som utsätts adekvat stöd och hjälp. En del i detta är att ledare på alla nivåer är uppmärksamma, lyhörda och agerar kraftfullt vid misstanke om trakasserier.
KI arbetar aktivt för att motverka diskriminering, bland annat genom regelbundna utbildningar och workshops för både anställda och studenter. Lika villkor ingår också som moment i olika ledarskapsutbildningar, handledarutbildningar och utbildningar för studenter. Och utöver stöd till studenter och anställda, finansierar KI ett studentombud och ett doktorandombud dit studenter och doktorander kan vända sig.
Enkäter ger inte hela bilden
För att kunna mäta omfattningen på problemen med sexuella trakasserier och annan diskriminering på KI genomförs enkätundersökningar regelbundet bland medarbetare och studenter.
Men Caroline Olsson, sedan många år samordnare för lika villkor och breddad rekrytering på KI, menar att de är trubbiga redskap och att medarbetarenkäter och faktiska anmälningar inte ger en rättvisande bild av hur stort och komplext problemet är.
– #akademiuppropet visar är att kränkningar i akademin har normaliserats. Vissa kvinnor har inte ens verbaliserat för sig själva eller någon annan att de har blivit utsatta. Först nu börjar man fundera och minnas händelser ur livet, och som nu beskrivs som kränkningar. I en del fall är det däremot väldigt tydligt – såväl den som har blivit utsatt, den som utsätter och omgivningen vet vad som pågår, säger Caroline Olsson.
Många nyanser av trakasserier
Elisa Floriddia, ordförande för KI Postdoc Association vid KI, tycker att #akademiuppropet på ett slående sätt visar både på omfattningen och de många nyanser av trakasserier som finns.
– Jag hoppas att de mest extrema fallen av trakasserier rapporterats, men jag är inte säker på det. Man är alltför rädd för att äventyra sitt jobb, särskilt som många postdoktorer har tillfälliga kontrakt. Ibland är det också svårt att känna igen trakasserier, eftersom vi har växt upp i ett könsdiskriminerande samhälle, säger hon.
Junior Facultys ordförande Emma Andersson tycker att #akademiuppropet avslöjar hur ojämlika maktförhållandena är i yrkeslivet mellan män och kvinnor, något som är särskilt tungt att bära för unga kvinnliga akademiker.
– Jag hoppas mer uppmärksamhet nu kommer att ägnas åt mikroaggression, olämpligt beteende och omedvetna fördomar på alla nivåer inom akademin. Samtidigt hoppas jag kampanjen inte tär på tilliten och de stora framsteg vi gör när det gäller goda samarbeten och mentorskap mellan män och kvinnor eller ickebinära* individer, säger hon.
Många vet inte vart de ska vända sig
I en undersökning som Junior Faculty gjort bland sina medlemmar 2017 uppger nio procent (av cirka 400 svaranden) att de blivit utsatta för diskriminering på olika sätt. Av dem hade 72 procent inte sökt hjälp eller stöd alls och 80 procent av dem som sökt hjälp hade inte fått tillräckligt stöd. 52 procent visste inte vart de skulle vända sig om de blev utsatta.
Så trots KI:s systematiska arbete mot diskriminering är problemet svårlöst eftersom det bottnar i maktobalanser, beroendesituationer och strukturella problem i den konkurrensutsatta akademin.
– Problemet finns i hela forskarvärlden, inte bara på KI. Det handlar ofta om en maktrelation och många väljer att inte ta ärendet vidare, kanske av rädsla för att det ska få negativa konsekvenser, säger Caroline Olsson.
Så hur kan man komma åt problemet?
Caroline Olsson beskriver en sorts ”tystnadens kultur” som finns inom akademin i hela världen, en normalisering av diskriminering. Det kan handla om att flera i en grupp håller tyst, trots att de vet att någon blir utsatt för övergrepp.
– #akademiuppropet är ett sätt att bryta den här tystnaden. Det är en unik chans för akademin och KI att förändra den kultur som så länge har upprätthållit maktobalanser mellan könen. Vittnesmålen visar att det här är ett strukturellt problem, inte bara enskilda individer som ”råkat illa ut”, säger hon.
I första hand tror Elisa Floriddia att det handlar om utbildning, att alla på KI ska veta hur man hanterar trakasserier och vem man ska kontakta för att få hjälp och information, anonymt. I andra hand handlar det om att fortsätta implementera en kultur av gemensam respekt och jämställdhet.
– Trakasserier härstammar från diskriminering och det i sin tur från fördomar. Förutom uttryckliga fördomar bör vi bli även bli mer medvetna om våra omedvetna fördomar, och hitta verktyg för att neutralisera dem, anser KI Postdoc Association, säger hon.
Emma Andersson hoppas att KI implementerar en kurs om omedvetna fördomar för alla som granskar och beviljar ansökningar om anslag eller tjänster.
– Junior Faculty tycker också att ökad transparens och policys om fördomar bör införas i alla besluts- och utvärderingsprocesser, eftersom subjektivitet har visat sig vara en vanlig orsak till diskriminering. Det behövs också ökad jämställdhet och mångfald bland ledamöter i styrelser, avdelningar, arbetsgrupper och disputationskommittéer. Detta kommer i slutändan leda till en meritokrati* där bästa forskare, oavsett kön, kommer fram, säger hon.
KI måste höja ambitionsnivån
Både Elisa Floriddia och Emma Andersson understryker att KI måste ha en organisation som väldigt starkt tar ställning mot diskriminering och trakasserier. Det måste också vara tydligt vart man ska vända sig.
– Det är viktigt att anmälningar av trakasserier hanteras på ett riktigt sätt och tas på allvar. Förövare måste få ta konsekvenserna av sina handlingar, säger Elisa Floriddia.
Sedan diskrimineringslagen skärptes 1 januari 2017 har KI krav på sig att analysera vilka risker som finns för att diskriminering och sexuella trakasserier uppstår i organisationen.
– Därefter måste vi analysera vad riskerna beror på för att sen arbeta både förebyggande och främjande. KI måste höja ambitionsnivån i arbetet och här har det akademiska ledarskapet en viktig roll. Ytterst sett är det vi på ledningsnivå som bär ansvaret för att motverka den typ av övergrepp och kränkningar som kvinnor vittnar om i #akademiuppropet, säger Karin Dahlman-Wright.
* Meritokrati är en samhällsordning där individer rangordnas och sociala belöningar fördelas efter förmåga och förtjänster, oftast värderade efter utbildningsmässiga meriter. Källa: NE
* Ickebinär kan den person kalla sig som identifierar sig som mellan eller bortom kvinna–man-uppdelningen av kön. Källa: RFSL
Text: Helena Mayer
Fakta
Lagstiftningen är tydlig: sexuella trakasserier är olagligt och misstänkta ärenden ska utredas. Den som funnits skyldig riskerar att, som anställd, avskedas eller få löneavdrag, och som student att stängas av från studierna.
↧
↧
Peter Ueda vann Forskar Grand Prix 2017
Peter Ueda, postdoktor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, har vunnit Forskar Grand Prix 2017 och är därmed svensk mästare i att presentera sin egen forskning under fyra minuter.
Under sitt föredrag berättade Peter Ueda om hur han använder stora datafiler med miljoner observationer för att ta reda på behandlingen av olika sjukdomar kan förbättras.
– Hur det känns? Jag måste känna efter. Jo, det känns bra. Kul! Jag ville visa hur viktigt det är att forskare kan vara entusiastiska men också kritiska, säger Peter Ueda i ett pressmeddelande efter vinsten i Forskar Grand Prix..
Peter Ueda forskar även kring biverkningar av läkemedel och hur väl de egentligen fungerar, samt nya sätt att hitta patienter med hög eller låg risk för sjukdom (exempelvis hjärtinfarkt) eller biverkningar så att behandlingar kan individanpassas.
Under Forskar Grand Prix tävlar forskare om att på 4 minuter presentera sin forskning så underhållande och informativt som möjligt. Publiken röstar tillsammans med en jury fram vinnaren.
↧
Medicinsk Vetenskap om ätstörningar
Många med ätstörning ser friska ut men kan vara mycket sjuka. Ny forskning lyfter fram både ärftliga och miljörelaterade faktorer bakom diagnoserna men ett viktigt budskap är att det går att bli frisk. Läs mer i nya numret av Medicinsk Vetenskap.
Dessutom: Nobelprisbelönade inre klockan – så påverkar den oss i vardagen. Läs också risker med elitidrott, vad vi kan lära av den kulturella hjärnan och historien om ett av psykiatrins viktigaste läkemedel: litium. Möt också genetikern som vill ge rätt vård till rätt patient: ”Vi befinner oss i en teknisk revolution”. Plus: Forskaren om psykisk hälsa och sexualitet: ”Ju öppnare samhälle, desto bättre hälsa”. Och mycket annat.
På djupet om ätstörningar.
Nyfiken på cirkadisk rytm
Intervjun med Richard Rosenquist Brandell
↧
KI-forskare initiativtagare till prisad livräddningsapp
Hur kan vi finna ett system som rekryterar frivilliga livräddare i närmiljön? Frågan blev startskottet till ett forskningsprojekt vid Karolinska Institutet som utmynnade i appen SMS Livräddare. Appen har idag 38 000 hjärt- och lungräddningskunniga personer anknutna till sig, beredda att rädda liv. Nu belönas forskningsprojektet med Athenapriset, Sveriges största pris för klinisk forskning.
Leif Svensson, professor på KI och verksam vid Centrum för hjärtstoppsforskning, var den som tog initiativ till forskningsprojektet SMS Livräddning. Projektet, som nu belönas med Athenapriset, har letts av Mattias Ringh, specialistläkare på hjärtkliniken på Södersjukhuset och forskare vid Centrum för hjärtstoppsforskning.
Appen går ut på att de personer som registrerat sig och befinner sig inom en radie av 500 meter från en som drabbats av hjärtstopp, får ett sms i mobilen från larmcentralen samtidigt som ambulansförarna underrättas. De som får sms:et kan skyndsamt ta sig till den drabbade och påbörja hjärt- och lungräddning innan ambulansen hinner fram.
↧
Swetox får europeiskt pris för humanare djurförsöksmetod
Två medarbetare vid Swetox, ett nationellt forskningscentrum inom kemikalier, hälsa och miljö, har tilldelats 6 000 euro för att ha utarbetat en ny metod för blodprovstagning på råttor och möss.
Priset delas ut av EPAA, European Partnership for Altarnative Approaches to Animal Testing, som är ett samarbete mellan EU-kommissionen och de största företagen inom läkemedels- och kemikalieindustrin.
Mattias Öberg, docent vid Institutet för miljömedicin och Swetox, arbetar tillsammans med de prisade medarbetarna på enheten för toxikologiska vetenskaper vid Karolinska Institutet, vilken utgör en central del av Swetox. Han beskriver på sin blogg hur de inom enhetens verksamhet utvecklat ett nytt arbetssätt som innebär att blodprover kan tas på försöksdjur utan att djuret behöver spännas fast, något som hittills varit praxis.
Prisutdelningen skedde i Bryssel den 22 november.
Swetox – Swedish Toxicology Sciences Research Center – är ett samarbete mellan elva svenska universitet inom toxikologisk forskning och utbildning.
↧
↧
ERC Consolidator-anslag 2017 till två forskare vid KI
KI-forskarna Anca Catrina och Olov Anderson tilldelas Europeiska forskningsrådet (ERC) Consolidator-anslag om 2 miljoner euro var över en femårsperiod.
Totalt inkom 2 538 ansökningar i utlysningen, varav 329 beviljades till toppforskare från hela Europa. Anslagen är en del av EU-programmet Horizon 2020 för forskning och innovation och uppgår till totalt 630 miljoner euro.
Anca Catrina
Projekt: Prediktion och prevention vid reumatoid artrit: PREVENT RA
Projektet syftar till att förstå tidiga mekanismer som leder till utveckling av kronisk ledinflammation vid reumatoid artrit (RA). Forskarna kommer att studera de mekanismerna som aktiveras i slemhinnorna hos genetiska mottagliga individer, och som utgör startpunkten för de immunreaktioner som orsakar ledsmärta och benförlust redan innan sjukdomsdebut. Detta kommer att göra det möjligt att effektivt identifiera individer med risk för framtida sjukdom, och att utveckla nya strategier för att fördröja eller i bästa fall förhindra sjukdomens utveckling.
Anca Catrinas profilsida
Anca Catrinas forskargrupp
Olov Andersson
Projekt: in vivo screen för cellulär omprogrammering till β-celler – mot en framtida regenerativ terapi för diabetes
Diabetes, både av typ 1 och de senare skedena av typ 2, kännetecknas av ett minskat antal fungerande β-celler. Detta är en viktig händelse under sjukdomsförloppet som orsakar eller förvärrar brister i kroppens förmåga att reglera nivåerna av glukos. Projektet fokuserar på att identifiera faktorer som kan få celler att omprogrammeras till β-celler och därmed öka β-cellmassan. Forskarna kommer först att identifiera de faktorer som kan stimulera omprogrammering av celler till β-celler hos zebrafisk, eftersom det är viktigt att undersöka signalsystemet i en levande organism. Därefter följs resultaten upp för att utvärdera om samma faktorer kan fungera i celler från människa, få bättre förståelse för omprogrammeringsprocessen, och förhoppningsvis utveckla bättre läkemedel mot diabetes.
Olov Anderssons profilsida
Olov Anderssons forskargrupp
ERC:s Consolidator-anslag
Anslaget tilldelas framstående forskare, oavsett nationalitet och ålder, som har minst sju och upp till tolv års erfarenhet efter doktorsexamen, och en mycket lovande vetenskaplig karriär. Forskningen måste bedrivas vid ett offentligt eller privat forskningsinstitut i någon av EU:s medlemsstater eller associerade länder. Anslag (högst 2 miljoner euro per projekt) beviljas för upp till fem år och täcker huvudsakligen anställning av forskare och övrig personal för konsolidering av mottagarnas arbetsgrupper.
↧
Nytt sätt att förutse astma och allergi i tidig ålder
Hur små barns immunförsvar reagerar på en handfull allergen kan förutsäga uppkomsten av luftvägsallergi och astma senare i livet. Det visar en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften EBioMedicine. Resultaten kan påskynda utvecklingen av förebyggande strategier och nya behandlingar för barn med luftvägsbesvär.
Allergiska sjukdomar ger ofta kroniska besvär och bidrar till kraftig försämring av livskvaliteten. Bildandet av IgE-antikroppar (immunglobulin E) i samband med att kroppen utsätts för allergen har visat sig vara associerat med ökad risk för astma och allergi. Forskare vid Karolinska Institutet och Medizinische Universität i Wien har nu använt ett nytt tillvägagångssätt för att identifiera vilka specifika allergen som kan förutsäga utvecklingen av luftvägsallergi senare i livet.
Testade över 100 allergen
Med hjälp av så kallad mikromatrisanalys (microarray) analyserade forskarna IgE-reaktivitet mot fler än 100 allergen från över 40 allergenkällor. Studien inkluderade 786 barn från den svenska födelsekohorten BAMSE och 248 barn från den brittiska födelsekohorten MAAS. IgE-reaktivitet mot en handfull allergen hos 3–5-åringar förutsåg vilka som skulle drabbas av luftvägsallergi i tonåren med mer än 90 procent sannolikhet i de två geografiskt spridda populationerna. De identifierade riskmolekylerna kom från jordnöt, björk, gräs och katt i den svenska populationen, och från kvalster, gräs och katt i den brittiska populationen.
– Våra resultat visar att endast några få regionala allergen sannolikt kan förutsäga luftvägsallergiers uppkomst och varaktighet och därför bör vara fokus för förebyggande strategier och nya behandlingar, säger professor Magnus Wickman vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet som har lett studien.
Forskarna föreslår att diagnostiska tester för allergen som på detta sätt kan kopplas till luftvägsallergier potentiellt skulle kunna användas av läkare som träffar små barn med luftvägsbesvär.
BAMSE står för Barn, Allergi, Miljö, Stockholm och Epidemiologi och är en pågående befolkningsbaserad prospektiv födelsekohort som inkluderar mer än 4 000 barn födda 1994-1996 i Stockholm. Nu när deltagarna hunnit bli 22-24 år genomför forskare vid Karolinska Institutet den åttonde uppföljningen av projektet.
Kanske kan förhindra kronisk sjukdom
– Luftvägsallergier som startar i barndomen eller tonåren verkar ofta bli livslånga, och födelsekohorter är viktiga för att förstå uppkomsten och utvecklingen av dessa sjukdomar. Om barn med luftvägsbesvär identifieras och får effektiv behandling i ett tidigt skede kan vi kanske förhindra att allergi och astma i barndomen utvecklas till svåra kroniska sjukdomar i vuxen ålder, säger Magnus Wickman.
Studien genomfördes i samarbete med europeiska forskare inom det EU-finansierade programmet MeDALL (Mechanisms of the Development of Allergy). Forskningen finansierades av Astma- och Allergiförbundet, Stockholms läns landsting (ALF-medel), Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Cancer- och Allergifonden, Stiftelsen Konung Gustaf V:s 80-årsfond, Hesselmans stiftelse, Konsul Th C Berghs Stiftelse, Magnus Bergvalls Stiftelse, Forte, Fonds zur Förderung der wissenschaftlichen Forschung (FWF) och EU-kommissionens sjunde ramprogram MeDALL.
Publikation
“Detection of IgE reactivity to a handful of allergen molecules in early childhood predicts respiratory allergy in adolescence”
Magnus Wickman, Christian Lupinek, Niklas Andersson, Danielle Belgrave, Anna Asarnoj, Marta Benet, Mariona Pinart, Sandra Wieser, Judith Garcia-Aymerich, Alexandra Baar, Göran Pershagen, Angela Simpson, Inger Kull, Anna Bergström, Erik Melén, Carl Hamsten, Josep M. Antó, Jean Bousquet, Adnan Custovic, Rudolf Valenta, Marianne van Hage
EBioMedicine, online 14 november 2017
↧
Här förfinas den Nobelprisbelönade metoden för vävnad
Den 10 december är det dags för Nobelprisceremonin. En av tre forskare som belönas med Nobelpriset i kemi är schweizaren Jacques Dubochet, som kom på hur vi kan blixtfrysa biomolekyler utan att det bildas iskristaller i vattnet. Genom tekniken kryo-elektronmikroskopi får vi fram detaljerade högupplösta bilder av molekylernas struktur. Den Nobelprisbelönade metoden togs vidare till Karolinska Institutet för att appliceras på biologisk vävnad av Jacques Dubochets kollega och vän Lars Norlén.
Vad tänkte du när du fick veta att Jacques Dubochet får Nobelpris?
– Det kändes fantastiskt, dels för att jag unnar honom det så innerligt. Det är en bekräftelse på att metoderna och tekniken är av värde. Jag och Jacques Dubochet samarbetade när jag gjorde min postdoc hos honom mellan 1999 och 2004. Vi har jobbat oerhört nära varandra och är fortfarande nära vänner. Efter min postdoc åkte jag tillbaka till Karolinska Institutet och byggde upp ett identiskt labb här. Jacques Dubochet är pensionerad nu men jag diskuterar alla artiklar som vi gör med honom, säger Lars Norlén.
Hur är han som forskare och person?
– Jacques Dubochet utgör det klassiska exemplet på den originella forskaren som envist har drivit sin egen linje med extrem uthållighet långt utanför mainstreamfåran. Han har alltid arbetat i små grupper och har kunnat gå sin egen väg.
Jag tycker att han är ett original på ett uteslutande positivt och genuint sätt, oerhört engagerad, entusiastisk, varm och vänlig. Han är ingen dominerande personlighet och har heller aldrig hållit någon hög profil.
Hur används kryo-elektronmikroskopi på KI?
– Vårt kryo-elektonmikroskopilaboratorium finns på institutionen för cell- och molekylärbiologi, CMB, där vi är tre forskare som undersöker hudens barriär. Det var här på CMB som vi implementerade tekniken enligt Jacques modell och senare förfinade den.
Blixtfrysningen av proteiner i lösning, som gör att man kan titta på enskilda molekyler i provrör, har haft en enorm succé världen över och den tekniken används i dag även på SciLifeLab. Men det som Jacques själv jobbade mest med på senare år var att utveckla tekniken för att kunna applicera den på celler och vävnader i sin naturliga miljö i stället för i provrör. Och det är det som jag och mina två kollegor håller på med.
Hur gör ni när ni undersöker huden?
– Vi blixtfryser en vävnadsbit från huden som vi har skurit av, oftast tar vi en liten bit hud från underarmen. Sedan skjuter vi in hudbiten i flytande kväve och fryser den så snabbt att vävnadsvattnet inte hinner bilda iskristaller. För att lyckas behöver vi frysa ner den till under minus 140 grader inom 20 millisekunder. Då stannar allt innehåll i sina exakta positioner och vattnet blir stenhårt fast behåller sin flytande form, ungefär som om man skulle få vattnet och alla fiskar i ett akvarium att stelna där de befinner sig.
Bildupplösningen inom kryo-elektronmikroskopi är relaterat till tjockleken på proverna. Hudens hornlager innehåller bara lite vatten, vilket gör att vi oftast lyckas blixtfrysa huden utan att det bildas iskristaller. För att få fram 20-30 nanometer tunna skivor av huden använder vi en nedkyld diamantkniv och snittar hudbiten. Den tunna nedfrysta skivan lägger vi på ett galler innan vi stoppar in den i ett nedkylt kryo-elektronmikroskop. Där skjuter vi elektroner på hudbiten och får ut en bild av vävnaden. I bästa fall blir upplösningen några ångström, det vill säga med molekylär upplösning.
Vad har ni förstått om hudens barriär?
– Vi har arbetat med att strukturbestämma huden på molekylärnivå i snart 20 år nu med Jacques Dubochets metod. Hudens barriär håller vattnet kvar i kroppen men hindrar också kemikalier, som till exempel läkemedel, från att komma in. Grundstrukturen lyckades vi lösa 2012. Och i år lyckades vi, genom att kombinera Jacques kryo-EM-metod med molekylärdynamisk simuleringsteknik, skapa en "levande" atommodell av hudens barriär som det går att bestämma läkemedelspenetration genom hud med.
Nu hoppas vi kunna beräkna hur en rad läkemedel lättare kan ta sig igenom huden. Att kunna ta läkemedel genom huden vore bra, eftersom de då inte behöver passera genom levern och tarmslemhinnan och orsaka biverkningar. Om modellen kan användas för att screena läkemedel genom simulering hoppas vi därmed också kunna minska försöksdjursanvändningen radikalt.
Vad betyder det för din forskargrupp att tekniken uppmärksammas?
– Vi på KI är nu långt framme när det kommer till att använda kryo-elektronmikroskopi på celler och vävnader där huden utgör en referens. Vi hoppas att man inom vetenskapsvärlden får upp ögonen för att detta är en bra metod och förstår att Sverige här är internationellt ledande.
Problemet är att mikroskopen kostar miljontals kronor. Hela proceduren är dyr, tar lång tid och tekniken kräver hög specialistkunskap. Men vill man förstå cellens struktur och funktion på molekylnivå finns det idag inget alternativ till Jacques teknik. För eller senare måste steget tas från provröret till den levande cellen, och det är här vävnadskryomikroskopin kommer in.
Text: Maja Lundbäck
↧
Ny etikprövningsmyndighet på plats från 2019
Etikprövning av forskningsprojekt görs för att skydda människor i samband med forskning. Nu vill regeringen skapa en mer enhetlig etikprövning i landet och föreslår en ny myndighet som ska vara på plats den 1 januari 2019, skriver Dagens Nyheter.
Etikprövningsnämnden i Stockholm är en av sex regionala etikprövningsnämnder vid olika universitet i landet och ligger på Karolinska Institutet campus Solna
I en proposition till riksdagen vill regeringen nu ersätta dem med en ny nationell myndighet. Myndigheten ska fortfarande att ha sex regionala styrelser med likvärdiga rutiner som ska fatta beslut i enskilda etikärenden. Men ärenden kommer från 2019 att fördelas från den centrala myndigheten, vilket innebär att det inte längre behöver vara den närmsta etikprövningsnämnden som prövar ärendet.
Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson säger till DN att fördelen med den nya organisationen är att likvärdiga bedömningar av etikprövningar nu kan göras i hela landet och att jävssituationer går att undvika genom att placera utredningarna vid en etikprövningsnämnd utan personkopplingar mellan forskaren och personer i nämnden.
Organisationen ska vara på plats den 1 januari 2019.
↧
↧
iGEM Stockholm håvar in guld
iGEM Stockholm 2017 håller traditionen från iGEM Stockholm högt genom att återigen vinna guldmedalj, för tredje året i rad. 2017 års lag har dessutom nominerats som ett av de bästa entreprenörsprojekten.
Laget består av 15 studenter av 11 olika nationaliteter från 7 olika ämnesområden, med en jämn könsfördelning. Studenterna från KI representerar bachelor- och masterprogrammen i biomedicin, toxikologi, bioentreprenörskap och medicin, tillsammans med studenter från KTH, Konstfack och Hyper Island.
iGEM Stockholms projekt förevisades efter 9 månaders hårt arbete på Giant Jamboree, det stora avslutningsevenemanget för iGEM-tävlingen i Boston, där över 300 studentlag från över 42 länder i hela världen samlats. iGEM står för “international genetically engineered machine”, internationell genteknisk maskin. Där tävlar lagen med sina innovativa projektidéer, samtliga syftande till att lösa praktiska problem med hjälp av syntetisk biologi.
2017 års Stockholmslag till iGEM har uppmärksammats av många iGEM-entusiaster, domare och företagsrepresentanter, inte bara genom det innovativa och futuristiska projektet, utan också den övertygande presentationen och den väl utformade affischen. iGEM:s högkvarter har även berömt Stockholmslagets könsbalans och stora mångfald som “exemplarisk för ett iGEM-lag”.
Lagets framsteg under den årslånga resan har inte bara resulterat i goda forskningsresultat, utan även stark publiksamverkan under parollen “demokratisk biologi” och en väl genomförd finansieringsstrategi.
– Värdefullare än några priser eller prestationer är dock de nya vänskaper och erfarenheter vi fått genom de gemensamma ansträngningarna och arbetet under året med iGEM. iGEM är karaktärsdanande – men det viktigaste är att det för människor samman, säger Hrista Micheva, student i biomedicin på KI.
Text: Shivashree Dhanaraj, Adele Kastensson och Larsen Vornholz
Team-bilden ovan från vänster till höger:
Morgan Hjorth, Adele Kastensson, Rasmus Bengtsson, Achilleas Fardellas, Shanlin Tong, Jutta Roth, Guillermo Valenzuela Morales, Gilai Nachmann, Ute Römling (PI), Johan Rockberg (PI), Sonia Acosta Luis, Louise Larsson, Shivashree Dhanaraj, Larsen Vornholz, Amanda Pellnäs, Sina Amoor Pour, Hrista Micheva
↧
Fleromättat fett kopplas till minskad allergirisk
Ny forskning från Karolinska Institutet visar att höga blodnivåer av fleromättade fettsyror hos barn kan kopplas till minskad risk för astma och hösnuva vid 16 års ålder. Studien publiceras i Journal of Allergy and Clinical Immunology.
Allergisjukdomar som astma och hösnuva är vanliga i befolkningen och debuterar vanligen i barndomen. Idag vet vi att såväl ärftliga faktorer som miljö- och livsstilsfaktorer kan påverka sjukdomsrisken.
Den aktuella studien är den hittills största som undersökt sambandet mellan nivåerna av långa omega-3- och omega-6-fettsyror i blodet och senare utveckling av astma och allergisjukdom. Studien har genomförts inom den svenska födelsekohorten BAMSE och bygger på analyser av omega-3- och omega-6-fettsyror i blodprover från 940 barn.
Minskad risk för astma och hösnuva
Resultaten visar att de barn som vid 8 års ålder hade jämförelsevis höga blodnivåer av långa omega-3-fettsyror, uppvisade en minskad risk att ha astma och hösnuva vid 16 års ålder. Även höga nivåer av omega-6-fettsyran arakidonsyra kunde kopplas till minskad risk för astma och hösnuva vid 16 års ålder. Bland dem som hade astma eller hösnuva vid 8 års ålder, var högre blodnivåer av arakidonsyra kopplat till en ökad chans att vara symptomfri vid 16 års ålder.
– Eftersom allergisjukdomar ofta debuterar under uppväxten är det särskilt intressant att studera om miljö och livsstil i barndomen påverkar utvecklingen av dessa sjukdomar, säger Anna Bergström, forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett studien.
Måste få i oss vissa fettsyror via maten
Fleromättade fettsyror är livsnödvändiga och de omega-3- och omega-6-fettsyror som kroppen inte själv kan producera måste vi få i oss via maten. De fleromättade fettsyrorna omega-3 och omega-6 finns bland annat i nötter och vissa vegetabiliska oljor, medan långa omega-3-fettsyror främst finns i fet fisk.
– De nya resultaten ger tillsammans med en av våra tidigare studier stöd för Livsmedelsverkets rekommendationer att äta fisk två till tre gånger i veckan och att variera mellan feta och magra sorter, säger Anna Bergström.
Studien har finansierats av Formas, Vetenskapsrådet, Forte, Astma- och Allergiförbundet, Hjärt-Lungfonden, Stockholms läns landsting och Europeiska Kommissionen.
Publikation
“Polyunsaturated fatty acids in plasma at 8 years and subsequent allergic disease”
Magnusson J, Ekström S, Kull I, Håkansson N, Nilsson S, Wickman M, Melén E, Risérus U, Bergström A
Journal of Allergy and Clinical Immunology, online 5 december 2017, doi: 10.1016/j.jaci.2017.09.023
↧
Julklappsfynd och författarmöten på KI:s egen bokmässa
Några frågor till Hedda Langeby, projektsamordnare för Karolinska Institutets alumnverksamhet, som just nu jobbar med att arrangera en bokmässa i Aula Medica den 14 december.
Lagom till jul får KI sin egen bokmässa. Berätta, vad är planen?
– Det är många forskare och lärare på KI som skriver populärvetenskapliga böcker inom området hälsa och medicin. Inte minst har vi kvar ett ganska stort lager med böcker från vårt eget numera insomnade förlag Karolinska Institutet University Press. Men det kommer även andra förlag till bokmässan så vi hoppas att utbudet av böcker blir ganska stort.
Läge att fynda julklappar alltså?
– Ja, det tycker jag verkligen. Vi kommer att ha bra priser på våra egna böcker och har bett de andra förlagen som är med att vara så generösa som möjligt. Vi kommer också att ha intervjuer med några författare på scen och andra författare kommer också vara på plats för att svara på läsarfrågor och signera böcker. Så har man tur kan man få ett signerat exemplar av sin julklappsbok.
Du jobbar i vanliga fall med KI:s alumnverksamhet, är bokmässan enbart öppen för tidigare KI-studenter alltså?
– Nej, absolut inte, alla är välkomna. Studenter, anställda, alumner och vem som helst som råkar ha vägarna förbi Aula Medica den 14 december. Utöver böcker och korta författarintervjuer kommer vi bjuda på lotteri och aktiviteter på temat medicin och hälsa. Det finns även ett café i aulan för den som blir fikasugen.
Antar att du själv redan har tjuvkikat på utbudet på bokmässan, är det någon bok du kan rekommendera?
– Jag är nyfiken på boken Hjärnan så den hade jag tänkt köpa som julklapp till mig själv. Jag ser också fram emot att höra Emma Frans prata om hur vi förhåller oss mer kritiskt till påstådda fakta i medieflödet.
Text: Katarina Sternudd
Vad: Bokmässa inom medicin och hälsa
När: Torsdag 14 december 2017, klockan 15-18.
Var: Foajén, plan 2 Aula Medica, Nobels väg 6, Campus Solna
Mer om programmet i KI-kalendern
↧
KI välkomnar regeringsförslag om förändrad läkarutbildning
Regeringen vill se ett års bastjänstgöring för läkarstudenter och att utbildningen förlängs till sex år. Legitimation ska ges direkt efter examen och dagens AT tas bort.
– Det här blir ett bra tillfälle att se över och utveckla läkarprogrammet på KI och att även anpassa utbildningen till framtidens hälso- och sjukvård, säger Annika Östman Wernerson, dekan för utbildning vid KI.
En helt ny och förlängd läkarutbildning där man får legitimation direkt efter examen och i stället för AT får göra bastjänstgöring under själva utbildningen. Det kan bli verklighet för de studenter som påbörjar läkarutbildningen från omkring år 2020. Förslaget om bastjänstgöring, som är tänkt som en fristående första del av ST, gick på remiss från socialdepartementet den 22 november och presenterades mer i detalj under konferensen InFuturum på KI.
Fokus för bastjänstgöringen ska ligga på primärvård och akutsjukvård. Exakt hur lång tid det tar att göra bastjänstgöringen är oreglerat, som norm tros det ta ett år. Den som har erfarenheter ska kunna tillgodogöra sig dessa och kunskaper inom psykiatri ska enligt förslaget ”särskilt beaktas”.
Förmågan att kunna samarbeta blir viktig, men också att ständigt vara inriktad på att förbättra. Dessutom ska studenterna träna sig i att fatta beslut, och medicinsk vetenskap och professionsträning ska integreras under hela utbildningen. En annan förändring är att det blir fler kliniska bedömningar och färre skrivningar.
– Jag ser många delar som är positiva i förslaget, som att man på ett tydligt sätt fokuserar på att en blivande läkare måste ha olika kompetenser samt betydelsen av samverkan med samhälle, andra professioner och patient. Att använda studentaktiverande pedagogik och se över sättet att examinera är andra viktiga delar, säger Annika Östman Wernerson, dekan för utbildning vid KI.
Bastjänstgöringen införs förutsatt att den nya sexåriga och förändrade läkarutbildningen blir verklighet. Läkarutbildningen har tidigare haft fokus på de akuta sjukdomsprocesserna, men nu kommer kroniska sjukdomsprocesser att få större tyngd.
Läkarstudenterna flyttar med patienterna
Vid Karolinska Universitetssjukhuset öppnar nästa år den nya högspecialiserade intensivakuten, där enbart de svårast sjuka patienterna behandlas. Men då patienter med lättare diagnoser försvinner till andra sjukhus är det många diagnoser som inte representeras vid Karolinska Universitetssjukhuset. Även antalet patienter vid den högspecialiserade intensivakuten väntas bli få. För att läkarstudenterna ska få sin träning måste utbildningen nu organiseras på nya sätt.
– Det här blir ett bra tillfälle att se över och utveckla läkarprogrammet på KI och att även anpassa utbildningen till framtidens hälso- och sjukvård. Våra studenter måste finnas där patienterna är. Primärvården är därför en viktig arena och vi hoppas även att akademiska specialistcentra i Stockholm får en viktig roll för utbildningarna på KI, säger Annika Östman Wernerson.
I regeringens höstbudget framgår också att läkarutbildningen ska byggas ut. Nio miljoner kronor satsas under 2018, vilket motsvarar 40 utbildningsplatser fördelat på alla lärosäten som bedriver läkarutbildning. Det är oklart hur många platser KI får, men när styrelsen för utbildning vid KI sammanträdde i slutet av oktober lades en plan fram om att utöka antalet platser till fyra.
Text: Maja Lundbäck
Så fördelas nya utbildningsplatser på KI
Regeringens höstbudget innehåller flera stora satsningar inom utbildning. Förutom en öronmärkt utökning på läkarprogrammet får KI en större ökning av medel som går att fördela fritt. Styrelsen för utbildning vid KI sammanträdde den 25 oktober och lade då fram en plan för hur medlen ska fördelas. Ett första steg är att från 2018 utöka antalet nybörjarplatser på:
Arbetsterapeutprogrammet: 8 extra platser
Biomedicinska analytikerprogrammet: 10 extra platser
Fysioterapeutprogrammet: 10 extra platser
Läkarprogrammet: 4 extra platser
Optikerprogrammet: 3 extra platser
↧
↧
Nya belägg för att lång utbildning minskar risken för alzheimer
Flera studier har visat att högutbildade personer drabbas av Alzheimers sjukdom i lägre utsträckning. Nu stärks sambandet ytterligare av en ny genetisk studie av forskare vid Karolinska Institutet. Studien publiceras i den ansedda tidskriften BMJ.
Orsakerna bakom Alzheimers sjukdom är till stor del okända och ingen effektiv behandling finns. Forskningen är delvis inriktad på att identifiera riskfaktorer, som om de motverkas skulle kunna minska förekomsten av sjukdomen. Tidigare forskning har visat att bland annat individers utbildningsnivå är kopplad till risken för Alzheimers sjukdom. Det har dock varit svårt att visa att det verkligen rör sig om ett orsakssamband.
Mendelsk randomisering är en metod som använder genetisk information för att ge en klarare bild av orsakssambanden. Om en gen som påverkar en riskfaktor också ökar risken för sjukdomen talar detta för att riskfaktorn verkligen påverkar sjukdomen.
Analyserade mer än 900 genetiska varianter
Susanna Larsson vid Karolinska Institutet har nu, tillsammans med kollegor från Cambridge och München, använt Mendelsk randomisering för att undersöka om en rad olika livsstilsrelaterade och kardiovaskulära riskfaktorer påverkar risken för Alzheimers sjukdom. Analysen inkluderade mer än 900 genetiska varianter som tidigare har visats vara kopplade till de olika riskfaktorerna. Jämförelser av de genetiska varianterna hos drygt 17 000 alzheimerpatienter och 37 000 kontrollpersoner visade en stark koppling mellan alzheimerrisk och gener som är kända för att förutspå lång utbildning.
– De här resultaten ger de starkaste beläggen hittills för att hög utbildningsnivå verkligen minskar risken för Alzheimers sjukdom. Det innebär att om fler utbildar sig så skulle det kunna medföra att färre drabbas av sjukdomen, säger Susanna Larsson, docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
Kognitiv reserv kan vara en förklaring
En möjlig förklaring till sambandet är enligt forskarna så kallad ”kognitiv reserv”, det vill säga hjärnans förmåga att kompensera för åldrande genom att aktivera nätverk eller strukturer som normalt inte används. En stor kognitiv reserv skulle således kunna bromsa utvecklingen av symtom vid alzheimer.
– Vi vet från tidigare forskning att högutbildade personer med amyloida plack i hjärnan, vilka är kännetecken för alzheimer, presterar betydligt bättre på kognitiva test än lågutbildade med liknande plackbörda, säger Susanna Larsson.
Studien finansierades av EUs program för forskningsfinansiering Horizon 2020 och Hjärnfonden.
Publikation
“Modifiable pathways in Alzheimer’s disease: Mendelian randomisation analysis”
Susanna C Larsson, Matthew Traylor, Rainer Malik, Martin Dichgans, Stephen Burgess, Hugh S Markus; for the CoSTREAM Consortium, on behalf of the International Genomics of Alzheimer’s Project.
BMJ, online 7 december 2017
↧
Vetenskapsrådet beviljar fem KI-forskare rådsprofessurer
Fem forskare vid Karolinska Institutet beviljas bidrag av Vetenskapsrådet inom rådsprofessorprogrammet på cirka 3,5-5 miljoner kronor var årligen under tio år. Totalt beviljas tio forskare i Sverige närmare en halv miljard i anslag.
Målet med rådsprofessorprogrammet är att skapa förutsättningar för de mest framstående forskarna att bedriva långsiktig forskning med stor potential och stort risktagande.
De fem rådsprofessorerna från Karolinska Institutet
Henrik Ehrsson, professor i kognitiv neurovetenskap vid institutionen för neurovetenskap.
Projekttitel: Jagupplevelse: experimentella studier och biopsykologiska processer
Abdel El Manira, professor i neurovetenskap vid institutionen för neurovetenskap.
Projekttitel: Organisationen av neuronala nätverk som styr motoriska rörelser
Ulf Eriksson, professor i vaskulär biokemi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik.
Projekttitel: Studier av vaskulära sjukdomar och underliggande mekanismer
Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinforskning vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi.
Projekttitel: Genetiska studier av antikroppsdiversitet
Rickard Sandberg, professor i molekylär genetik vid institutionen för cell- och molekylärbiologi.
Projekttitel: Förstå genreglering genom massiv parallell genomisk analys av enskilda celler
↧
Antabus dödar cancerceller
I en ny studie i Nature rapporterar forskare vid bland annat Karolinska Institutet att Antabus, som används som avvänjningsmedel vid alkoholmissbruk, även är effektivt mot cancer. Forskarna har dessutom identifierat en möjlig mekanism för läkemedlets tumördödande effekt.
Utvecklingen av nya cancerläkemedel är kostsam och tidskrävande. Därför kan ett alternativ vara att försöka hitta nya användningsområden för läkemedel som redan är godkända för behandling av andra sjukdomar. Disulfiram (Antabus) är ett billigt, säkert och etablerat läkemedel som framkallar symtom som illamående, eksem, huvudvärk och hjärtklappning när det kombineras med alkohol.
Tillsammans med en internationell forskargrupp i fem länder har Jiri Bartek, professor i cancerbiologi vid Karolinska Institutet och forskare vid Danish Cancer Society Research Center i Köpenhamn, studerat Antabus potential att användas som cancerbehandling. Forskarna kombinerade experimentella studier om mekanismerna bakom den tumördödande effekten med epidemiologiska analyser av data från danska cancerpatienter.
Lägre risk att dö i cancer
– Vi upptäckte att personer med alkoholberoende som fortsatte att ta disulfiram efter att de fått en cancerdiagnos hade lägre risk att dö i cancer än de som slutade ta läkemedlet när de fick sin cancerdiagnos, säger professor Jiri Bartek vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.
Antabus tumördödande effekt är känd sedan tidigare, men det har hittills varit oklart hur läkemedlet påverkar cancercellerna. Genom laboratorieförsök upptäckte forskarna att läkemedlet bryts ned till en molekyl som gör att det naturligt förekommande proteinet NPL4 klumpar ihop sig med sin partner, kroppens p97-enzym. Denna process ”fryser” och avaktiverar NPL4-p97-duon, som i vanliga fall främjar tumörtillväxt, vilket resulterar i att cancercellerna dör.
– Vår studie fyller en viktig kunskapslucka om disulfirams anti-cancermekanismer och lägger grunden för framtida kliniska studier, säger Jiri Bartek.
Studien finansierades av många olika aktörer, bland annat svenska Vetenskapsrådet och Cancerfonden.
Publikation
“Alcohol-abuse drug disulfiram targets cancer via p97 segregase adaptor NPL4”
Zdenek Skrott, Martin Mistrik, Klaus Kaae Andersen, Søren Friis, Dusana Majera, Jan Gursky, Tomas Ozdian, Jirina Bartkova, Zsofia Turi, Pavel Moudry, Marianne Kraus, Martina Michalova, Jana Vaclavkova, Petr Dzubak, Ivo Vrobel, Pavla Pouckova, Jindrich Sedlacek, Andrea Miklovicova, Anne Kutt, Jing Li, Jana Mattova, Christoph Driessen, Q. Ping Dou, Jørgen Olsen, Marian Hajduch, Boris Cvek, Raymond J. Deshaies & Jiri Bartek
Nature, online 6 december 2017, doi: 10.1038/nature25016
↧