Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin handlar om sambandet mellan himlakroppars rörelser och molekylära svängningar i våra celler. Eller enklare uttryckt; om vår biologiska inre klocka, vår dygnsrytm.
– Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2017 går till Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young för deras upptäckter av molekylära mekanismer som styr cirkadisk rytm, tillkännagav Nobelkommitténs sekreterare Thomas Perlmann på måndagens presskonferens på Karolinska Institutet. Han konstaterade att årets pris faktiskt på sätt och vis handlar om astronomi.
Jordens rotation runt sin egen axel, som ger upphov till dag och natt, är något som nästan alla organismer – däribland människan – behöver förhålla sig till. Förutsättningarna att överleva är kort sagt bättre för den som är vaken när det är lättast att hitta föda, och som drar sig undan när det är störst risk att bli attackerad.
Den inre klockan ett mysterium
Att både djur och växter har en dygnsrytm som styr beteendet har varit känt länge. Men hur den inre klockan egentligen fungerar var länge ett mysterium. Hall, Rosbash och Young belönas nu för att de har löst gåtan.
1984 lyckades de två forskargrupperna oberoende av varandra – Hall och Rosbash vid Brandeis University och Young vid Rockefeller University – isolera en gen, den så kallade period-genen, som styr dygnsrytmen.
Forskarna upptäckte att koncentrationen av proteinet som genen kodade för svängde i en 24-timmarscykel – högst på natten och lägst på dagen. Svängningarna uppstår genom att genen och proteinet tillsammans bildar en loop för negativ återkoppling: genen leder till att proteinet tillverkas – men proteinet leder till att genen blockeras. När koncentrationen av proteinet sjunker aktiveras genen på nytt och cirkeln sluts.
En andra viktig pusselbit kom ett decennium senare då Young upptäckte en annan gen, timeless, som visat sig nödvändig för att loopen ska uppstå. Därpå upptäckte Young även genen doubletime, som inverkar på loopens längd genom att fördröja ett av dess steg. Forskningen är från början gjord på bananflugor, men principerna har sedan visat sig stämma för många organismer, bland annat människa.
Årets Nobelpris otippat
Frågestunden blev ovanligt kort under presskonferensen och gav intrycket att årets pristagare var ett otippat val för medierna.
– Det är roligt att vi kan överraska, säger Anna Wedell, Nobelkommitténs ordförande, efter presskonferensen.
Hon konstaterar att Nobelpriset i fysiologi eller medicin i år verkligen är just ett fysiologipris.
– Det handlar om en fundamental upptäckt om hur vi är anpassade till att leva på den här planeten. De flesta livsformer använder den här klockan på något sätt - det är till exempel en stor evolutionär fördel att automatiskt förbereda sig på att gryningen snart ska komma, istället för att anpassa sig till att den nyss inträffat, säger hon
Tack vare årets pristagare förstår vi oss själva, och allt annat liv på jorden, lite bättre. Enligt Anna Wedell är cirkadisk biologi ett viktigt forskningsfält, som har expanderat kraftigt på senare år. En forskning som möjliggörs i stor utsträckning på grund av Halls, Rosbashs och Youngs upptäckter.
– Kliniska tillämpningar kan mycket väl bli verklighet så småningom. Idag handlar forskningen om cirkadisk biologi dels om att fortsätta kartlägga den inre klockans mekanismer i större detalj, dels att förstå hur vår omvärld och livsstil inverkar på denna klocka, säger Anna Wedell
Hon påpekar att vi idag vet mycket om dagsljusets påverkan, men saknar kunskaper om andra faktorer.
– Spelar det någon roll när på dygnet vi gör saker? Hur påverkar till exempel mattider vår ämnesomsättning och risk för övervikt? Det är frågor med hög aktualitet i vårt samhälle. Kanske kan vi lära oss hur vi med små medel kan må bättre genom att ta hänsyn till våra inre klockor.
Text: Anders Nilsson
Tre KI-forskare kommenterar årets Nobelpris
Anita Göndör, forskare vid institutionen för onkologi-patologi:
Vad tycker du om årets Nobelpris i fysiologi eller medicin?
– Det ger välförtjänt uppmärksamhet till ett viktigt men inte tillräckligt uppmärksammat forskningsområde. Med tanke på hur viktig cirkadisk rytm är för så många av cellens funktioner så tycker jag det forskas allt för lite på området.
Du har själv forskning inom detta fält. Vad handlar den om?
– Vi började närma oss dessa frågor för 3 1/2 år sedan och sedan dess är vi fast! Bland annat har vi gjort grundforskning som visat hur gener som kontrolleras av den inre biologiska klockan styrs genom att generna placeras i olika fysiska miljöer i cellkärnan. Vi undersöker också hur cancerceller kan utnyttja systemet för sin egen vinning. I ett annat projekt vill vi ta reda på mer om hur rubbad cirkadisk rytm bidrar till olika hälsoeffekter vid polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, en sjukdom som drabbar mellan 5-10 procent av alla fertila kvinnor.
Mer om Anita Göndörs forskning
Klockgener tar siesta varje dag i cellkärnans utkant
Sandra Ceccatelli, professor vid institutionen för neurovetenskap:
Vad tycker du om årets Nobelpris i fysiologi eller medicin?
– Helt rätt och roligt men ganska oväntat. Upptäckten har lett till utvecklingen av ett stort och dynamiskt forskningsområde som har viktiga implikationer för vår hälsa och välbefinnande.
Du har själv forskning inom detta fält. Vad handlar den om?
– Vi har nyligen visat att möss som utvecklar ett depressionsliknande beteende och som inte blir bättre av behandling med det antidepressiva läkemedlet fluoxetin har en förändrad dygnsrytm. Långt innan de depressiva symptomen utvecklas, tappar de sin förmåga att anpassa sin aktivitet till ljus-och-mörkercykeln. För att undersöka om liknande förändringar även gäller för människor mäter vi nu rörelse hos patienter. Förhoppningen är att kunna använda förändringar i dygnsrytmen som en markör för hur patienten kommer att svara på antidepressiva läkemedel samt för att identifiera individer som löper risk att drabbas av depression.
Mer om Sandra Ceccatellis forskning
Dygnsrytm kopplas till depression
Gabriella Lundkvist, forskare anknuten till institutionen för neurovetenskap och vetenskaplig samordnare vid Max Planck Institute for Biology of Ageing i Tyskland:
Vad tycker du om årets Nobelpris i fysiologi eller medicin?
– Det är mycket välförtjänt. Nu hoppas jag att alla forskare inom detta fält får en skjuts och att det leder till ökad förståelse för hur viktig denna forskning är.
Du har själv forskning inom detta fält. Vad handlar den om?
– Jag har gjort studier på den molekylära klockan hos personer med schizofreni, och just nu har jag och mina kollegor på Huddinge en pågående studie på personer med bipolär sjukdom, där vi undersöker hur sjukdomsrelaterade dygns- och sömnstörningar hänger ihop med rubbad cirkadisk rytm. Men det är fortfarande mycket kring detta som vi inte förstår, till exempel de exakta mekanismerna bakom. Tillsammans med Andrea Carmine Belin studerar vi också sambandet mellan den cirkadiska klockan och Horton's sjukdom. Vidare har vi med Barbara Canlon upptäckt klockan i örat och studerat dygnsrytmen hos en viss typ av hörselceller. Resultaten skulle kunna ge en förklaring till varför känsligheten för hörselskador varierar över dygnet.
Mer om Gabriella Lundkvists forskning
Text, 3 forskarintervjuer: Cecilia Odlind
↧
KI-forskare: ”Cirkadisk rytm påverkar nästan alla funktioner i cellen”
↧
Astma ökar risken för komplikationer vid graviditet och förlossning
Kvinnor med astma drabbas oftare av havandeskapsförgiftning samt har en ökad risk att föda barn med låg födelsevikt. Dessa och flera andra komplikationer under graviditet och förlossning kan inte förklaras av ärftlighets- eller miljöfaktorer, enligt en studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Allergy and Clinical Immunology: In Practice.
Astma är en vanlig sjukdom, som innebär kronisk inflammation i luftvägarna med symtom som hosta och andnöd. Mellan åtta och tio procent av alla kvinnor i Sverige i barnafödande ålder har astma.
Genom att ta hjälp av data från svenska födelse-, läkemedels- och patientregister har forskare vid Karolinska Institutet kunnat undersöka sambandet mellan astma hos den gravida kvinnan och graviditets- och förlossningsutfall. I registerstudien undersökte forskarna drygt 1 miljon förlossningar fördelat på knappt 700 000 kvinnor som fött barn mellan 2001 och 2013. Omkring 10 procent av barnen som föddes hade en mamma med astma.
– Fyra procent av alla kvinnor som föder barn får havandeskapsförgiftning. Risken för havandeskapsförgiftning ökar med 17 procent för kvinnor med astma jämfört med de utan astma, säger studiens försteförfattare Gustaf Rejnö, obstetriker och doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet.
Dessutom var risken för låg födelsevikt, instrumentella förlossningar, kejsarsnitt och kortare graviditet högre bland kvinnorna som hade astma.
Studerade kvinnornas kusiner och systrar
För att ta reda på om komplikationerna kunde förklaras av ärftlighets- eller miljöfaktorer identifierade forskarna också kvinnornas kusiner eller systrar utan astma, som fött barn under samma tidsperiod. Efter att ha jämfört grupperna kunde de konstatera att sambandet mellan astma hos mamman och komplikation vid graviditet och förlossning kvarstod.
– Det förefaller vara astmasjukdomen i sig som är orsaken till dessa komplikationer. Det innebär att god astmakontroll under graviditeten kan minska andelen graviditets- och förlossningskomplikationer. I en tidigare studie har vi sett att en god astmakontroll ger färre komplikationer, säger Gustaf Rejnö.
Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Stockholms läns landsting, FORTE, Strategiska forskningsprogrammet i Epidemiologi samt Hjärt-Lungfonden.
Publikation
”Adverse Pregnancy Outcomes in Asthmatic Women: A Population-Based Family Design Study”
Gustaf Rejnö, Cecilia Lundholm, Kjell Larsson, Henrik Larsson, Paul Lichtenstein, Brian D’Onofrio, Sissel Saltvedt, Catarina Almqvist
Journal of Allergy and Clinical Immunology: In Practice, online 4 oktober 2017, doi:10.1016/j.jaip.2017.07.036
↧
↧
18 postdoktorer vid KI får stipendier från SSMF 2017
Arton forskningsstipendier inom medicin delas ut till Karolinska Institutet av Svenska sällskapet för medicinsk forskning, SSMF, 2017. Sammanlagt får 34 postdoktorer vid sex svenska universitet del av närmare 80 miljoner kronor.
"För en fortsatt framgångsrik forskarkarriär är en postdoktoral utbildning helt nödvändig. Genom ett stipendium från SSMF ges möjlighet till att inte bara skaffa sig viktiga erfarenheter i en ny forskningsmiljö utan också att etablera ett eget nätverk för fortsatta samarbeten", skriver professor Mats Ulfendahl, ordförande i SSMF, i ett pressmeddelande.
De postdoktorer vid Karolinska Institutet som tilldelas det tvååriga stipendiet är Julio Aguila Benitez, Andreas Björklund, Melissa Borg, Stefanie Böhm, David Conradsson, Sara Garcia-Ptacek, Anna-Maria Georgoudaki, Shawon Gupta, Anna Karin Hedström, Hildur Helgadottir, Anders Näsman, Marc Panas, Maria Peleli, Elin Rönnberg Höckerlind, Eric Thelin, Kaisa Thorell, Peter Ueda och Ferdinand von Walden.
↧
Peter Ueda till final i Forskar Grand Prix
Peter Ueda, postdoktor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, vann Forskar Grand Prix under ForskarFredag i Stockholm i fredags. Som Stockholms bästa forskningspresentatör 2017 går han nu vidare till den nationella finalen den 28 november.
I sitt fyra minuter långa föredrag berättade Peter Ueda om hur han använder stora datafiler med miljoner observationer för att ta reda på behandlingen av olika sjukdomar kan förbättras. Han forskar även kring biverkningar av läkemedel och hur väl de egentligen fungerar, samt nya sätt att hitta patienter med hög eller låg risk för sjukdom (exempelvis hjärtinfarkt) eller biverkningar så att behandlingar kan individanpassas.
Under Forskar Grand Prix tävlar forskare om att på 4 minuter presentera sin forskning så underhållande och informativt som möjligt. Publiken röstar tillsammans med en jury fram vinnaren.
↧
Nyckelkomponent i andningscentrum identifierad
De stjärnformade astrocyterna är mycket mer än stödjeceller i hjärnan. I en ny studie på möss visar forskare vid Karolinska Institutet att cellerna har en viktig funktion i hjärnstammens andningscentrum, bland annat genom att utsöndra inflammatoriska molekyler som reglerar andningen. Resultaten, som presenteras i eLife, kan ge viktiga ledtrådar om andningssjukdomar och plötslig spädbarnskollaps.
Den livsviktiga andningen regleras från hjärnstammen i hjärnan, men mycket är fortfarande okänt om hur detta styrs. Det finns kontrollmekanismer som gör att kroppen till exempel reagerar på ökade halter av koldioxid i blodet så att vi inte dör. Eric Herlenius forskargrupp vid Karolinska Institutet har tidigare visat att molekylen prostaglandin E2 (PGE2), som normalt frigörs under inflammation och feber, frisätts i hjärnstammen vid höga koldioxidnivåer och påverkar andningens mönster och karaktär. Nu visar forskargruppen att så kallade astrocyter i hjärnstammens andningscentrum utsöndrar molekylen.
Inte bara hjärnans lim
– Astrocyter har tidigare antagits fungera som ett slags lim som håller allting på plats i hjärnan, men ny forskning visar att de är inblandade i ett flertal betydelsefulla processer, däribland andningen. Vår studie visar att astrocyterna spelar en viktig roll i andningens reglering genom att påverka nervcellerna och deras nätverksaktivitet, säger Eric Herlenius, professor i pediatrik vid institutionen för kvinnors och barns hälsa.
För att kunna studera astrocyternas roll i andningsprocessen har forskarna använt sig av en egenutvecklad teknik där en del av hjärnstammen från en mus hålls vid liv i en skål. Nervceller och astrocyter fortsätter att vara hopkopplade och kan sända signaler samt genera rytmisk motornervsaktivitet som om de ”andas” i flera veckor. Mössens astrocyter var inmärkta med en fluorescerande molekyl och innehöll dessutom en receptor som forskarna kunde stimulera för att aktivera astrocyterna. De flesta astrocyter medverkade inte i andningen, men vissa av dem bildade ett eget funktionellt nätverk i andningscentrum och uppvisade rytmisk aktivitet liknande nervcellernas. Dessa astrocyter interagerade med nervcellerna och påverkade deras aktivitet och därigenom andningen.
Inflammationsmolekyler inblandade
– Det är känt sedan tidigare att astrocyterna kan signalera strax innan ett andetag men inte att det finns en koppling från astrocyter till nervceller på detta vis. Vår hypotes är att astrocyterna anpassar andningsprocessen med hjälp av bland annat inflammationsmolekylen PGE2 och på så vis kopplar samman andningen med det inflammatoriska systemet, säger David Forsberg, doktorand vid samma institution och studiens försteförfattare.
Aktivering av astrocyterna ledde till förhöjda nivåer av PGE2 men också till att andningscentrums reaktion på höga koldioxidnivåer försvagades, vilket tyder på att astrocyterna blir uttröttade. Eftersom PGE2 frigörs under inflammation och feber föreslår forskarna att dessa tillstånd stör kroppens normala reaktioner på koldioxid, vilket kan leda till farliga andningsuppehåll.
Kan finnas koppling till spädbarnskollaps
– Vi vill nu ta reda på om uttröttning av astrocyterna kan förklara bland annat så kallade spädbarnskollapser, då nyfödda bebisar får plötsliga andningsproblem. Vid födseln reagerar nämligen kroppen med en kraftig stressreaktion som bland annat leder till förhöjda PGE2-nivåer hos barnet, och vi tror att detta kan bli farligt i kombination med höga koldioxidnivåer, säger David Forsberg.
Forskningen har finansierats av bland andra Vetenskapsrådet, Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet, Hjärnfonden, Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Hjärt-Lungfonden. Eric Herlenius är meduppfinnare i en patentansökan avseende biomarkörers koppling till sjukdomar i andningsorganen. Övriga studieförfattare har inte rapporterat några kommersiella intressen.
Publikation
”Astrocytes release prostaglandin E2 to modify respiratory network activity”
David Forsberg, Thomas Ringstedt och Eric Herlenius
eLife, online 4 oktober 2017, doi: 10.7554/eLife.29566
↧
↧
Säkert att behandla dementa med propplösande medicin
Dementa strokepatienter som behandlas med intravenös trombolys, kraftiga proppupplösande mediciner, löper inte högre risk för hjärnblödning eller död än andra som får samma behandling. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publiceras i tidskriften Neurology.
Ischemisk stroke är den vanligaste formen av stroke och beror på att blodet till hjärnan inte kan komma fram på grund av en blodpropp. Genom att behandla med intravenös trombolys (IVT), kraftig proppupplösande medicin inom 4,5 timmar efter insjuknandet, kan prognosen förbättras markant och man kanske slipper förlora talet eller sitta i rullstol.
– Inom den kliniska verksamheten har man varit rädd för att ge kraftig proppupplösande medicin till personer med demenssjukdom eftersom man har trott att särskilt alzheimerpatienter lättare får hjärnblödningar. Men vi ville undersöka hur stora riskerna verkligen var, säger Sara Garcia-Ptacek, postdok vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
Dementa får propplösande i lägre utsträckning
Genom att samköra data mellan 2010 och 2014 från det svenska demensregistret, SveDem, och data från det svenska strokeregistret, Riksstroke, studerades 1 300 strokepatienter som tidigare diagnostiserats med någon demenssjukdom. Forskarna undersökte hur stor andel av patienterna som hade fått trombolysbehandling vid strokeinsjuknandet och hur det hade gått för dem efteråt jämfört med en kontrollgrupp med stroke men utan demenssjukdom. De fann att personer under 80 år med demenssjukdom som drabbades av stroke inte behandlades med intravenös trombolys lika ofta som personer utan demenssjukdom som drabbades av stroke.
– Samtidigt såg vi att demenspatienter över 80 år med stroke fick trombolysbehandling nästan lika ofta som strokepatienter utan demenssjukdom över 80 år, vilket var oväntat, säger Sara Garcia-Ptacek.
Forskarna undersökte därefter behandlingsresultatet hos de bägge grupperna som erhållit trombolysbehandling för att se om riskerna för komplikationer varierade eller ej.
Plötslig blödning inte vanligare hos dementa
– Det är viktigt att framhålla att plötslig blödning i hjärnan, så kallad intracerebral blödning, en välkänd komplikation som kan uppstå i samband med trombolysbehandling, inte var högre bland personer med demenssjukdom och stroke jämfört med strokepatienter utan demenssjukdom när de behandlades med IVT, säger Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid samma institution.
Forskarna undersökte också risken att dö efter IVT men fann inga skillnader i dödlighet mellan strokepatienter med och utan demenssjukdom. Däremot uppvisade strokepatienter med demenssjukdom försämrad funktionsförmåga tre månader efter behandlingen, och de skrevs oftare ut till sjukhem än strokepatienter utan demenssjukdom.
– Vår studie pekar på att trombolysbehandling är lika säkert för demenspatienter som för andra med samma fysiska status och att risken för behandlingskomplikationer inte är högre. IVT bör således övervägas vid strokeinsjuknande även hos personer med demenssjukdom, säger Maria Eriksdotter.
Studien har finansierats med hjälp av Stroke-Riksförbundet, Johanniterorden, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Vetenskapsrådet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Publikation
”Thrombolysis in acute ischemic stroke in patients with dementia: a Swedish registry study”
Eva Zupanic, Mia von Euler, Ingemar Kåreholt, Beatriz Contreras Escamez, Johan Fastbom, Bo Norrving, Dorota Religa, Milica G. Kramberger, Bengt Winblad, Kristina Johnell, Maria Eriksdotter, Sara Garcia-Ptacek
Neurology, online 6 oktober 2017
↧
Artificiell intelligens och global hälsa lyftes under institutionsbesök
När rektor Ole Petter Ottersen kom till institutionen för folkhälsovetenskap under sin turné runt Karolinska Institutet (KI), stod frågor om såväl artificiell intelligens som global hälsa i centrum. Han öppnade även för förändringar i incitamentssystemet för att stärka utbildningen.
KI:s ledning med nyinstallerade rektor Ole Petter Ottersen besöker under hösten samtliga institutioner för att träffa medarbetare och studenter i verksamheten. Institutionen för folkhälsovetenskap presenterade flera forskningsprojekt och sina studenter i masterprogrammet i global hälsa.
Doktoranden Nora Döring berättade om sitt forskningsprojekt ”Primary Prevention of Childhood Obesity”, som försökt hitta metoder och behandlingar som är effektiva för att förebygga barnfetma. Studierna i projektet visade att de testade metoderna inte hade någon signifikant effekt och nu måste forskarna studera närmare varför metoderna inte fungerar. Ole Petter Ottersen tog tillfället i akt att påpeka vikten av att presentera även negativa forskningsresultat.
– I allmänhet får inte negativa data tillräcklig uppmärksamhet, och det krävs uthållighet att få den typen av data att bli publicerad, säger Ole Petter Ottersen.
Nora Döring var glad efter rektors besök.
– Det känns väldigt bra att rektor kommer hit och lyssnar på oss, och han fick oss att känna att arbetet vi gör inom global hälsa är viktigt. Det är också toppen att han har en klar bild av vad som ska göras, och är full av entusiasm och energi, säger hon.
Ole Petter Ottersen lyfte även fram att KI är ett universitet som präglas av stark konkurrens, och att en av de viktiga frågorna för ledningen är att skapa ett belöningssystem för alla som arbetar med att stärka, förbättra och bidra till undervisningen.
– Det stämmer att det råder stor konkurrens på KI, men det är inte alltid negativt. Men det är viktigt att det finns utrymme för ”misslyckade resultat” eller rättare sagt "nollresultat" och ta reda på varför, om vi ska komma framåt, säger Nora Döring.
Global migration och TBC
KI:s ledning fick även ta del av postdoktor Anna-Karin Danielssons forskningsprojekt om alkohol, tobak och drogforskning. Knut Lönnroth, professor i klinisk medicin, talade om den globala migrationens inverkan på utbredningen av TBC och Johan Lundin, gästprofessor, presenterade forskning om hur artificiell intelligens kan förenkla diagnos och behandling globalt.
Rektor reflekterade efteråt om vikten av att säkerställa tillgång till data i vården och uppskattade institutionens fokus på det globala perspektivet, allra helst med tanke på strategiarbetet med sikte på år 2030, med samma tidsperspektiv som FN:s hållbarhetsmål (SDG, Sustainable Development Goals).
I mötet med studenter från hela världen, på magisterprogrammet i global hälsa, fortsatte diskussionerna med rektor om FN:s 17 globala mål. Mål nummer tre som uttalat handlar om hälsa och välbefinnande faller på ett självklart sätt inom KI:s vision, men Ole Petter Ottersen pekade på att samtliga mål är sammankopplade med global hälsa. Målen om att utrota fattigdom och hunger, liksom att uppnå en värld där alla människor har tillgång till rent vatten och sanitet kan inte frikopplas.
Studenten och läkaren Prithviraj Thumaiah från Mauritius, är utbildad i Pretoria och arbetar idag i KwaZulu-Natalprovinsen i Sydafrika. Han anknöt till FN-målen men påminde om verkligheten.
– De flesta av oss kommer att jobba mot SDG-målen i framtiden, men det är svårt för systemen att ändra sig – hur ska vi hantera system som motarbetar oss? säger Prithviraj Thumaia.
Ole Petter Ottersens svar landade i att det kommer att krävas samarbete och allianser för att lyckas, också oväntade sådana.
– Som akademiker ska allt vi gör vara baserat på vetenskap och fakta, men för många av er väntar en politisk verklighet. För att lyckas där det finns motstånd måste vi bygga allianser med exempelvis NGO:s*, men också med exempelvis industrin och det privata näringslivet. Många företag inser i dag att i framtiden kommer det inte bara att vara ”sista raden” i bokslutet som räknas, säger Ole Petter Ottesen.
*NGO – en organisation som inte är knuten till någon statsmakt, som kan verka antingen ideellt eller kommersiellt. Källa: Wikipedia
Text: Andreas Andersson
↧
Maria Kasper tilldelas Gold Award av LEO Foundation
Maria Kasper, forskare på institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet, tilldelas LEO Foundation Gold Award 2017 på 1 miljoner danska kronor. Hon belönas för sina exceptionella framsteg inom dermatologisk forskning.
LEO Foundation Gold Award tilldelas unga forskare vars arbete på ett utomordentligt sätt bidrar till medicinsk forskning. Stiftelsens ordförande säger att Maria Kaspers forskning har ökat förståelsen för hudsjukdomar och att hennes forskning kan leda till förbättrade behandlingar.
– Mina vänner kallar mig ofta "hudnörd" eftersom jag älskar allt om hud. Därför är det en sådan lycka och stor ära att jag får detta prestigefulla pris, säger Maria Kasper i en artikel på webbplatsen för LEO Foundation.
↧
Kursavslut för framtidens utbildningsledare vid KI
Den 10 oktober avslutas kursen Framtidens utbildningsledare, en satsning på att lyfta fram och kompetensutveckla Karolinska Institutets (KI) ledare inom utbildning. Deltagarna kommer att ha en posterpresentation i Aula Medica och KI PRIME-pristagaren Brian Hodges ska föreläsa.
– Det är ett mellanting mellan en pedagogisk utbildning och en ledarskapsutbildning. En viktig del är att deltagarna bildar nätverk med varandra, berättar Sari Ponzer, som är projektansvarig för kursen.
Det är andra gången som kursen genomförs. Uppdraget kommer från styrelsen för utbildning med den övergripande målsättningen att säkra framtida försörjning av pedagogiskt och vetenskapligt meriterade utbildningsledare inom utbildningsverksamheten.
– Vi har två kärnverksamheter på KI – forskning och utbildning – och då är det självklart att de som satsar på utbildning måste ges möjlighet till ledande positioner. Det kräver särskilda kompetenser att leda utbildning, säger Annika Östman Wernerson, dekan för utbildning.
Kraven på deltagarna, som nomineras av sina chefer, är att de ska vara disputerade och ha dokumenterad pedagogisk erfarenhet. De ska även vara forskare, lärare eller kliniker anställda vid eller anknutna till KI. Intresset för att delta var stort, antalet sökande var ungefär dubbelt så många som de 20 personer som fick en plats.
– Det är väldigt stor spridning på deltagarna, både vad gäller professionell bakgrund, ämnesområde och att de kommer från olika delar av utbildningsverksamheten, säger Sari Ponzer.
Några av föreläsarna på kursen har varit Carola Lemne, VD för svenskt Näringsliv och Brian Hodges, mottagare av KI:s pris i medicinsk pedagogik år 2016, som även håller en presentation på tema ledarskap i anslutning till avslutningen.
Nätverk en viktig komponent i ett lyckat ledarskap
Kursinnehållet fokuserar bland annat på de regelverk som styr utbildningsverksamheten, formella och informell beslutsstrukturer, KI:s värdegrund samt etiska förhållningsregler. En viktig del handlar om att bygga upp ett personligt nätverk inför en fortsatt karriär vid KI, vilket enigt kursutvärderingen verkar ha fallit väl ut.
– Enkäter under kursens gång har visat att deltagarna är positiva, de tycker att de har lärt sig av varandra och fått ett bra nätverk, säger Sari Ponzer.
Ann-Helen Patomella, biträdande sektionschef vid sektionen för arbetsterapi och en av årets kursdeltagare, instämmer i den positiva återkopplingen. Utöver det nätverk som kursen har gett så har den bidragit med andra viktiga insikter.
– Att det är viktigt att ha någon som man kan diskutera ledarskapsfrågor med, och hur viktig kommunikation är för ett tydligt ledarskap.
Kursen Framtidens Utbildningsledare ges inte nästa år, men frågan kommer inte att falla i glömska, intygar Annika Östman Wernerson.
– Jag tror att det kan bli aktuellt igen om ett par år, men inga beslut har fattats. Nu är det viktigt att de personer som har gått kursen får möjlighet att utveckla sitt ledarskap inom verksamheten och vi kommer att följa upp hur det går för dem i framtiden.
Avslutningen i Aula Medica
Årets kursdeltagare presenterar sina slutprojekt vid en postervisning 10 oktober 15:00-17:00 på plan 4 i Aula Medica. Visningen föregås av en presentation på tema ledarskap av KI PRIME-pristagaren Brian Hodges, 14:00-15:00 på samma plats.
Text: Karin Montgomery
↧
↧
KI ett år efter åtgärdsplanen
Karolinska Institutet (KI) har genomfört en rad åtgärder för att hantera de brister i verksamheten som påpekades efter det så kallade Macchiarini-ärendet. Till exempel har rutinerna vid rekrytering stramats upp och en ny rutin för ärenden om misstänkt forskningsfusk införts. Åtgärdsarbetet tar i vissa fall längre tid än planerat och ytterligare insatser behövs.
För ungefär ett år sedan utarbetade KI:s ledning en åtgärdsplan för att komma till rätta med de brister som påpekades i utredningarna av KI efter det så kallade Macchiarini-ärendet.
Åtgärdsplanen baseras på rekommendationerna i KI:s revision av institutionen där Macchiarini var verksam, samt på utredaren Sten Heckschers rapport. Där kritiserades KI bland annat för nonchalans mot regler, brister i dokumentation av forskning och hantering av allmänna handlingar samt bristande rutiner för anställningsärenden.
Åtgärdspunkterna berör nästan alla delar av KI:s organisation. Arbetet leds och genomförs av ledningen och vid KI:s verksamhetsstyrelser och förvaltningsavdelningar.
För att följa upp genomförandet av åtgärdsplanen tillsattes en samordningsgrupp. Den har nu lämnat sin rapport, som beskriver läget vid halvårsskiftet 2017.
– Alla åtgärdspunkter är antingen genomförda eller har en plan för hur de långsiktigt ska lösas. Men ofta har det krävts mer överväganden än man tänkt från början, vilket gör att genomförandet tar längre tid än planerat, säger Sven-Erik Dahlen, professor vid institutet för miljömedicin och samordningsgruppens ordförande.
Strategiskt uppdrag för nytt etikråd
En av åtgärderna är att KI har infört nya rutiner för handläggning av ärenden om misstänkt oredlighet i forskning. Arbetet hade påbörjats innan åtgärdsplanen, och sedan våren 2016 har prorektor och juridiska enheten ett tydligare fördelat ansvar. I vår förstärktes också resurserna med en särskild handläggare med hög akademisk kompetens som bistår i utredningen.
Ett förslag till nytt etikråd har tagits fram. Rådet ska inte utreda oredlighetsärenden, utan arbeta strategiskt med frågor gällande etik i forskning. Ledamöterna har ännu inte tillsatts men det ska ske i höst.
– Det är en viktig del i KI:s framtida arbete med att skapa en god etisk plattform för verksamheten. Det finns inget skäl att det ska dröja ytterligare, säger Karin Dahlman-Wright.
Om etikrådet är en mindre kvarstående åtgärd, kräver arbetet med KI:s inre liv - arbetsmiljö, ledarskap, medarbetarskap - betydligt längre tidshorisont, konstaterar Karin Dahlman-Wright, prorektor.
– Vi har börjat med vissa bitar; förbättrat kommunikationen till organisationen och undersökt laboratoriemiljön, till exempel. Men vi har inte kommit till helheten än, säger hon.
Granskningarna av KI visade även på brister i hur forskning hade dokumenterats. Sedan 2010 har KI ett system för elektronisk forskningsdokumentation, men användningen har inte varit obligatorisk. Nu finns ett beslut om att elektronisk forskningsdokumentation blir obligatoriskt på KI 2019 och en plan för införandet.
Efter hård kritik mot hur KI skötte rekryteringen av Macchiarini har handläggningsrutinerna för granskning av ansökningshandlingar förstärkts. En förbättrad rutin för referenstagning och cv-kontroll har utarbetats och rekryteringsutskottets ansvar förtydligats.
Vissa brister ter sig uppenbara, som att inte rutinmässigt kontrollera arbetssökandes referenser. Varför har sådant inte åtgärdats tidigare?
– Ja, det är märkligt. Men när saker rullar på och fungerar slår det ingen att det behövs. Men just rutinerna för referenstagning var klara innan åtgärdsplanen antogs, säger Karin Dahlman-Wright.
Ansvarsfördelningen mellan KI och Karolinska Universitetssjukhuset har klargjorts. Nu används ett nytt gemensamt intyg för ansvaret vid klinisk forskning, som skrivs under av verksamhetschefen vid aktuell sjukvårdsenhet, forskningsledaren och prefekten.
– Det har funnits tidigare men nu är åtagandet starkare. KI och sjukhuset har också fördjupat samtalen om klinisk forskning genom gemensamma arbetsgrupper, men det behövs mer sådant samarbete mellan KI och sjukvården i flera frågor, säger Sven-Erik Dahlen.
Stor vikt läggs vid ledarskapet
Åtgärdsplanen fokuserar även på ledarskap. KI:s riktlinjer för ledarutveckling är under revidering och ska bli färdiga i år. En översyn av ledarskapsutbildningar rörande etik och regelefterlevnad pågår och en ny obligatorisk utbildning för nya prefekter och administrativa chefer startar 2018.
Men det räcker kanske inte, menar samordningsgruppen. De anser att nya utbildningsinsatser för forskargruppsledare också bör prioriteras.
– Vi föreslår att det införs en obligatorisk utbildning för samtliga forskargruppledare i form av en regelbundet repeterad webbkurs, säger Sven-Erik Dahlen.
De vill också att introduktionskurserna till nyanställda vidareutvecklas och görs obligatoriska för alla, oavsett bakgrund. Från och med i höst erbjuds nya forskare en endagskurs inriktad på forskningsdokumentation, datahantering och etik, men den är inte obligatorisk.
Reglerna för anknytning av externa forskare har förnyats och det har blivit tydligare att anknytningar till KI måste godkännas av prefekt. Nya riktlinjer för bisysslor är beslutade, men samordningsgruppen vill se en mer systematisk uppföljning och anser att även externa medarbetare bör redovisa bisysslor.
Utredningarna av KI pekade också på brister i delegationsordningen. Åtgärdsarbetet har påbörjats men uppgiften har växt till en större översyn av det interna regelverket, vilken väntas bli klar i år, konstaterar universitets direktör Per Bengtsson. Inte heller arbetet med en ny rutin för ärendehantering är helt klart.
– Vi har åtgärdat de omedelbara bristerna som uppfattades i Heckschers utredning, som diarieföring på institutionerna och hanteringen av allmänna handlingar. Men gällande den övergripande rutinen finns mer att göra, säger Per Bengtsson.
Han berättar att utbildningsinsatser har inriktats mot administrativa chefer och registratorer på institutionerna för att möta behovet av kunskap om regler för allmänna handlingar, offentlighetsprincipen, dokumentation och diarieföring.
Initialt kan åtgärderna leda till ökad administration för vissa medarbetare, i form av nya regler och system. Men det är i så fall ett övergående problem, enligt Björn Forslöw, verksamhetscontroller och samordningsgruppens koordinator.
– I förlängningen är vi övertygade om att om systemen byggs med klokskap kommer det här att underlätta arbetet, säger han.
För att göra regler och hjälpmedel enkelt tillgängliga föreslår samordningsgruppen att en ny användarvänlig regelwebb skapas. Detta tar KI:s rektor, Ole Petter Ottersen, fasta på:
– Det finns behov av utvecklat stöd till medarbetarna för att det ska bli enklare att bedriva verksamheten i enlighet med gällande regler. Det är inte fler regler och riktlinjer som krävs utan ett etiskt förhållningssätt inom forskningen, säger han.
Hur kan KI säkerställa att misstagen som gjorts inte upprepas?
– Det är ett långsiktigt arbete där vi i lika hög grad bör arbeta för en excellent arbetskultur med hög etisk medvetenhet, som för excellens inom utbildning och forskning. Det är ett ansvar för det akademiska ledarskapet, men också för alla medarbetare och en insikt som måste genomsyra hela organisationen, säger Ole Petter Ottersen.
Ursprungligen bedömdes åtgärdsarbetet pågå under 2017. Samordningsgruppen rekommenderar nu en ny avstämning vid halvårsskiftet 2018.
Text: Sara Nilsson
↧
Första pilotprojekten igång på nya forskningscentret MedTechLabs
Nu startar MedTechLabs, forskningscentrumet som är ett nära samarbete mellan Karolinska Institutet (KI), Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Stockholms läns landsting (SLL). Det första projektet utvecklar teknik som ska hjälpa patienter med till exempel stroke att få bättre diagnos och behandling.
MedTechLabs ska bedriva avancerad medicinteknisk forskning. Centrumet kommer att ligga i BioClinicum på Karolinska Universitetssjukhuset. Där ska forskare från KI och KTH tillsammans utveckla teknik och metoder som sedan kan komma ut i vården.
Redan nu startar ett pilotprojekt som leds av Staffan Holmin, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid KI samt överläkare och FoU-ansvarig vid funktionsområde neuroradiologi, Karolinska Universitetssjukhuset, tillsammans med Mats Danielsson, professor vid Medicinsk bildfysik, KTH. De två är också initiativtagare till centret tillsammans med Jan Andersson, direktör för forskning och innovation vid SLL.
I pilotprojektet utvecklas teknik som kan användas för att diagnosticera och behandla hjärt- och kärlsjukdomar, inklusive stroke, och cancer. Spectral CT är en avancerad röntgenmetod med hög bildupplösning och en helt ny funktionalitet som gör att diagnos och behandling blir säkrare. Endovaskulär teknik används för att med vägledning av röntgen navigera inuti kroppens kärl för att till exempel dra ut blodproppar. Det går också att ta prover och injicera eller deponera läkemedel lokalt i svåråtkomliga organ.
– Medicinteknik har stor påverkan på utfallet för patienterna. Många har räddats tillbaka till livet med teknikens hjälp, säger Staffan Holmin.
Där avancerad teknik och patientens behov möts
MedTechLabs ska se till de stora patientgruppernas behov, men själva utgångspunkten är de tekniska innovationerna, enligt Staffan Holmin.
– Det blir en matchning mellan avancerad teknik och vårdens behov, säger han.
Staffan Holmin har sedan flera år ett samarbete med KTH.
– Ingenjörer tänker på ett annat sätt och kan lösa saker som jag inte trodde var möjliga på ett strukturerat sätt. Överhuvudtaget är det bra att samla personer med olika kompetens.
Totalt ska cirka tolv personer arbeta i pilotprojektet. Framstående forskare på väg att etablera sig kommer att rekryteras i Sverige och internationellt.
MedTechLabs ska också utbilda hälso- och sjukvårdspersonal, för att de sedan ska kunna börja använda metoderna i vården.
Närhet till vården essentiell
Det var mycket viktigt att centrumet skulle finnas just vid sjukhuset, säger Staffan Holmin.
– Vi ville ha ett testlabb för ny medicinteknik i patientsäker miljö, där vi har tillgång till allt från narkospersonal till intensivvård.
Från SLL:s sida är satsningen på MedTechLabs till stor del sprungen just ur behovet av att kunna testa medicintekniska innovationer på ett säkert sätt.
– För läkemedel och vaccin har vi haft motsvarade tester i många årtionden. Nu får vi som första facilitet i Europa möjlighet att på liknande sätt utvärdera hur pass säker medicinteknik är, så kallade fas ett prövningar, innan vi går vidare med att utvärdera dess medicinska effekt. Dessutom får vi bättre dokumentation av hela utvecklingsprocessen, säger Jan Andersson.
Den främsta anledningen till att KI har engagerat sig i MedTechLabs är den snabba utvecklingen inom medicinteknik, säger Anders Gustafsson, forskningsdekan vid KI.
– Medicinteknik blir allt viktigare och vi på KI har inte någon riktigt bra organisation för det. Det ligger också ett värde i att öka samarbetet med KTH och det är förstås inte fel att landstinget bidrar ekonomiskt. Både vården och forskningen blir mer teknisk så detta är en uppenbar win-win-situation, säger Anders Gustafsson.
Vilket är KI:s mål med MedTechLabs på sikt?
– Vi hoppas kunna öka överlevnaden och livskvaliteten för patienterna. Samarbetet kommer att leda till ny och intressant forskning. Framstående kliniska forskningscentrum runt om i världen, som John Hopkins och Mayo, arbetar på liknande sätt och producerar bra forskning som snabbt kommer ut till patienterna.
Flera projekt ska starta
Planerad inflyttning på BioClinicum blir under 2018 – 2019. Fram till dess drivs pilotprojektet i lokaler på KTH och på Karolinska Universitetssjukhuset.
Ytterligare projekt ska sättas igång under de första fyra åren. Efter fyra år utvärderas verksamheten.
Det kommer även att hållas symposier och seminarier på MedTechLabs.
KTH kommer att vara MedTechLabs huvudman. Det finns en styrgrupp med fyra ledamöter från landstinget och två var från KI och KTH.
Verksamheten finansieras av de tre parterna.
Text: Ann Patmalnieks
Foto: Erik Flyg
↧
Agneta Richter-Dahlfors får nyttiggörandepris
Stiftelsen för Strategisk Forsknings nya nyttiggörandepris delas ut till tre forskare som har eller nyligen haft SSF-bidrag och som gjort goda nyttiggörande tjänster någon gång under de senaste två åren.
Priset ges i form av ett personligt stipendium på mellan 50 till 100 kkr.
Årets vinnare är Agneta Richter-Dahlfors, professor i cellulär mikrobiologi vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet och föreståndare för den mångvetenskapliga forskningsmiljön Swedish Medical Nanoscience Center.
Agneta Richter-Dahlfors har vidareutvecklat forskningsresultat till innovationer och använt medlen för nyttiggörande till patent, produkter och bolag enligt SSF:s mål och riktlinjer. En av Richter-Dahlfors innovationer har skapat möjlighet att studera hur bakterier bildar biofilm i realtid.
Andraplatsen delas av två forskare, professor Johan Elf vid Uppsala Universitet och professor Malin Lindstedt vid Lunds universitet.
Johan Elf har utvecklat ett mikrofluidik-system för att snabbt kunna bestämma antibiotikakänslighet för framför allt urinvägsinfektioner.
Malin Lindstedt har genom sin forskning utvecklat en rad tester under namnet GARD, bland annat ”GARDpotency” som används för att förutspå hur starkt allergiframkallande en kemikalie är.
Prisutdelningen sker den 21 november på SSF:s kansli i World Trade Center i Stockholm.
↧
Förundersökningar läggs ner
KOMMENTAR: Under torsdagen beslutade åklagaren att lägga ner förundersökningarna mot Paolo Macchiarini som gällde operationer av luftstrupar och ytterligare operation som utförts på Karolinska Universitetssjukhuset där han tidigare varit anställd kirurg.
Förundersökningarna har omfattat fem operationer på fyra målsägare under perioden 2011−2013.
− Vi kan konstatera att detta har varit en komplex och omfattande utredning och mer än så kan och bör inte KI kommentera åklagarmyndighetens beslut, säger Karin Dahlman-Wright, prorektor vid Karolinska Institutet.
↧
↧
Oväntad upptäckt i cellens kraftverk
Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att proteinkomplexet RNase P i cellernas mitokondrier beter sig annorlunda än man tidigare trott. Resultaten, som publiceras i Nucleic Acids Research, ger viktiga ledtrådar om hur vissa mutationer orsakar mitokondriella sjukdomar.
Nästan all cellens energi produceras i cellens eget kraftverk, mitokondrierna. När dessa inte fungerar korrekt leder det till mitokondriell sjukdom, vilket drabbar cirka en av 4 000 individer. Genetiskt relaterade mitokondriella sjukdomar uppstår vanligen på grund av fel i uttrycket av de proteiner som mitokondriens egna genom kodar för.
När mitokondriens gener uttrycks bildas först långa RNA-strängar. Dessa måste sedan kortas ned och bearbetas för att frigöra det mogna mitokondriella RNA:t som är essentiellt för mitokondriens egna proteinsyntes. Bearbetningen av RNA börjar i regioner som kodar för mitokondriella transfer-RNA:n (tRNA:n). Studier av denna molekylära bearbetningsprocess kan ge viktiga ledtrådar om mitokondriella sjukdomar eftersom dessa ofta orsakas av mutationer i tRNA-komponenter.
Tidigare forskning har visat att det mitokondriella RNA:ts förkortning vid strängens frontände (kallad 5'-änden) och den bakre änden (3'-änden) katalyseras av olika komponenter. Det mitokondriella proteinkomplexet Ribonukleas P, RNase P, innefattar tre komponenter (MRPP1, MRPP2 och MRPP3) som skär 5'-änden av tRNA:t, medan ett enda protein (ELAC2) skär 3'-änden av tRNA-strängen.
Flera oväntade upptäcker om RNase P
Forskare vid Karolinska Institutet har nu funnit att två av proteinerna från RNase P-komplexet, MRPP1 och MRPP2, överraskande nog förblir bundna till tRNA även efter den initiala 5'-förkortningen. Ännu mer överraskande var att dessa två proteiner också visade sig vara nödvändiga för att ELAC2 skulle kunna skära i 3'-änden av tRNA:t. Resultaten förklarar varför mutationer i tRNA-komponenter som tidigare endast antagits vara viktiga vid den initiala 5'-förkortningen också starkt kan påverka 3'-bearbetningen och andra nedströms steg i tRNA-strängens mognad.
– Denna nya funktion hos MRPP1 och MRPP2 är viktig när man utvärderar både de molekylära och fysiologiska effekterna av de mutationer som finns hos patienter som lider av mitokondriell sjukdom, säger Martin Hällberg, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi på Karolinska Institutet samt vid Centre for Structural Systems Biology (CSSB) i Hamburg som lett studien.
Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet och Röntgen Ångström Cluster.
Publikation
“The MRPP1/MRPP2 complex is a tRNA-maturation platform in human mitochondria”
Linda Reinhard, Sagar Sridhara och B. Martin Hällberg
Nucleic Acids Research, online 13 oktober 2017
↧
E-infrastrukturprojekt får medel från VR
E-infrastrukturen för åldrandeforskning (NEAR) vid Aging Research Center (ARC) har beviljats medel från Vetenskapsrådet. Senast i december 2017 ska de särskilda villkoren för bidraget ha beslutats om.
NEAR är ett samarbete mellan sex universitet: Karolinska Institutet, Blekinge Tekniska Högskola, Göteborgs universitet, Jönköpings universitet, Lunds universitet och Umeå universitet. ARC kommer att vara huvudkontor för NEAR och ledas av Laura Fratiglioni, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet.
Syftet med NEAR är att utveckla en teknisk plattform för att hantera och samordna högkvalitativa befolkningsbaserade databaser i Sverige, för att ge forskarna tillgång till information i dem och därmed skapa förutsättningar för framtida högkvalitativ forskning.
↧
Klassiskt, folkmusik och jazz inramade professorsinstallationen
"Som professor har man en unik position för att översätta ny kunskap till vård", sa rektor Ole-Petter Ottersen när han inledde Karolinska Institutets årliga installationshögtid för nya professorer och mottagare av akademiska utmärkelser.
Pristagare, nya professorer, gästprofessorer och adjungerade professorer samlades torsdagen den 12 oktober i Aula Medica på Karolinska Institutets campus i Solna. Många hade med sig familj och vänner för att dela det högtidliga tillfället.
KI:s rektor Ole-Petter Ottersen välkomnade.
– Ni kommer att inspirera och leda. Vi har på KI haft prövningar och motgångar under den senaste krisen, men nu är det tid att se framåt, sa han.
Ceremonin fortsatte med att prorektor Karin Dahlman-Wright presenterade mottagarna av KI:s stora silvermedalj. Docent Tore Curstedt belönades för sina innovativa metoder för att behandla för tidigt födda barn med andningsproblem. Professor emeritus Marc Bygdeman fick medaljen för att bland annat ha utvecklat säkra metoder för abort.
– Varje år dör 50 000 kvinnor till följd av osäkert utförda aborter. Förändrade metoder får en enorm betydelse för kvinnors hälsa, sa Karin Dahlman-Wright.
Priser och utmärkelser för betydande forskning
En rad priser och utmärkelser delades ut för betydande insatser inom forskning och pedagogik. Det handlade bland annat om hur DNA-skador kan leda till cancer och åldrande, om kroppslig självuppfattning och ny teknik för att göra det osynliga synligt inom cellbiologi.
Sedan följde välkomnandet av elva nya adjungerade professorer och tio gästprofessorer, samt installation av 16 professorer.
– Att vara professor är inte ett privilegium för de få, utan en befattning för de många. Med den akademiska friheten kommer ansvar. Vi ska ge hopp till patienter, familjer och samhället i stort, sa Ole-Petter Ottersen.
Filmer för närmare porträtt
De nya professorerna presenterades genom filmer som även visade vilka de är bakom forskarrollen. Körsång, löpning, schack, matlagning, måleri, minimalistisk musik, läsning och lite för få gymbesök var exempel på fritidsaktiviteter. För många finns det en koppling mellan deras forskarjag och deras privata jag.
– Schack liknar forskning, det är strategiskt och ibland måste man acceptera misslyckanden och börja om, sa Helle Kieler, professor i farmakoepidemiologi.
Emily Holmes, professor i psykologi, höll installationstalet för de nya professorerna. Hon presenterade sin forskning om mentala bilder. I ett av hennes försök fick personer som varit med om en trafikolycka eller en traumatisk förlossning spela Tetris, ett visuellt krävande dataspel. Risken för flash-backs minskade då.
Ceremonin inramades av musik; klassiskt, svensk folkmusik och jazz, med bland andra sångerskan Viktoria Tolstoy. Lilla akademiens stråkensemble med 16 unga violinister fick en extra lång applåd.
Nya professorer vid KI 2017
Priser och utmärkelser
Stora silvermedaljen, tilldelades Marc Bygdeman, Tore Curstedt
Dimitris N.Chorafas pris, tilldelades Arvid Guterstam
Erik K Fernströms pris, tilldelades Óscar Fernandez-Capetillo
Sven och Ebba-Christina Hagbergs pris, tilldelades Katja Petzold, Simon Elsässer
Karolinska Institutets pedagogiska pris, tilldelades Ewa Ehrenborg
Håkan Mogrens pris, tilldelades Folke Hammarqvist
Malin och Lennart Philipsons pris, tilldelades Volker Lauschke
Medicine doktor Axel Hirchs pris, tilldelades Nils Hansson
Lennart Nilsson Award, tilldelades Xiaowei Zhuang
Text: Ann Patmalnieks
Fakta kring professorsinstallationen
Professorsinstallationen är en akademisk högtid där universitetets nya professorer välkomnas till den högsta akademiska befattningen. Formellt har inte installationen någon betydelse. Professorerna har vid detta tillfälle redan skrivit under sitt anställningskontrakt och fått en tillsvidaretjänst.
Ända sedan 1600-talets början har professorer högtidligen insatts i sitt ämbete. Professorn brukade hålla en oration, ett högstämt tal. Det fanns en inramning av musik och klockringning. Länge var det sed att professorn skulle bekosta en middagsbjudning för de ledande inom universitet, något som kunde innebära en svår ekonomisk påfrestning för en fattig och skuldsatt forskare.
– Karolinska Institutets dåvarande rektor bestämde 1996 att installationen skulle göras på ett lite speciellt sätt jämfört med andra universitet, berättar ceremonimästare Ylva Blomberg.
De nya professorerna presenteras sedan dess i en film och en populärvetenskaplig skrift. Det hålls numera även ett särskilt installationstal i slutet av ceremonin, då en av de nya professorerna representerar gruppen.
Professorerna får låna kåpa till högtiden.
– Kåpa och hatt är yttre tecken på att man blivit professor, men egentligen har insignierna större vikt vid doktorspromoveringen, säger Ylva Blomberg.
Källa utöver Ylva Blomberg: Lagerkransar & logotyper. Torgny Nevéus
↧
Två KI-forskare antagna till nytt ledarskapsprogram i global hälsa
Helena Nordenstedt och Tobias Alfvén har antagits till ledarskapsprogrammet SIGHT Fellows av Swedish Institute for Global Health Transformation (SIGHT). Programmet vill bidra till att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål genom att aktivt utveckla ledare över sektorsgränser.
Helena Nordenstedt och Tobias Alfvén, båda vid institutionen för folkhälsovetenskap, är två av sammanlagt åtta forskare som antagits till ledarskapsprogrammet SIGHT Fellows. I programmet ingår mentorskap av ledande globala hälsoexperter, studiebesök, föreläsningar, delaktighet i SIGHT:s aktiviteter och nätverk samt bidrag till individuell utveckling.
– Vi tror att ledarskapsprogrammet ska stärka dessa ambitiösa personer i deras arbete och även i Sveriges uttalade strävan att uppnå FN:s hållbara utvecklingsmål (SDGs), där fokus på global hälsa är en avgörande faktor för både hållbarhet och större jämlikhet, säger Peter Friberg, föreståndare för SIGHT, i ett pressmeddelande.
SIGHT, som bildades i januari 2017 vid Kungl. Vetenskapsakademien, möjliggjordes bland annat av en donation från Bill och Melinda Gates. Syftet är att utifrån ett tvärvetenskapligt angreppssätt främja svensk forskning och utbildning, och erbjuda vetenskapligt underlag för policyarbete inom området global hälsa, med ett särskilt fokus på kvinnor och barn.
↧
↧
Mattias Carlström tilldelas sex miljoner kronor av Hjärt-Lungfonden
Mattias Carlström, docent vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet har tilldelats Prins Daniels forskningsanslag till yngre lovande forskare på sex miljoner kronor av Hjärt-Lungfonden. Han ska undersöka rödbetans möjligheter att minska risken för diabetes, njursvikt och hjärt-kärlsjukdom.
Det finns ett samband mellan högt blodtryck, typ 2-diabetes och njursvikt, och mycket talar för att kopplingen kan bero på så kallad oxidativ stress, det vill säga starkt reaktionsbenägna syreföreningar som skadar celler och organ, i kroppens små blodkärl. Mattias Carlströms tes är att tillståndet kan avhjälpas med tillskott av nitrat – ett ämne som förekommer naturligt i bland annat spenat, rödbetor och ruccola.
I en klinisk studie kommer patienter med hjärt- och njursjukdom eller diabetes att dricka rödbetsjuice två gånger per dag. Carlströms forskargrupp mäter därefter bland annat hur dieten påverkar blodtryck, njurfunktion och insulinkänslighet. Om studien faller väl ut kan det innebära att rödbetsjuice läggs till som behandling, eller rent av ersätter läkemedel som både är kostsamma och kan ge biverkningar.
↧
Facebook-grundare stödjer forskning vid Karolinska Institutet
Chan Zuckerberg Initiative finansierar 38 pilotprojekt inom det internationella samarbetet Human Cell Atlas. Två av projekten är baserade på svenska SciLifeLab (Science for Life Laboratory), varav ett leds av professor Sten Linnarsson vid Karolinska Institutet.
Human Cell Atlas är ett globalt samarbete för att kartlägga och karakterisera alla celler i människokroppen med avseende på celltyp, antal, lokalisering, kopplingar och molekylära komponenter. Syftet är att bygga upp en tredimensionell karta över hur olika celltyper fungerar tillsammans för att bilda vävnader, samt bidra med kunskap om hur alla kroppens system är sammankopplade och insikt om hur förändringar i cellatlasen ligger till grund för hälsa och sjukdom.
Chan Zuckerberg Initiative, som startades av Facebook-grundaren Mark Zuckerberg och hans fru, Dr Priscilla Chan, meddelar nu att de kommer att stötta 38 olika projekt som ämnar att bygga upp nya verktyg och tekniker till Human Cell Atlas-samarbetet.
Ska studera celler i hjärta, hjärna och lunga
De två projekt som är baserade i Sverige leds av professor Sten Linnarsson vid Karolinska Institutet/SciLifeLab och docent Emma Lundberg vid KTH/SciLifeLab.
Sten Linnarssons projekt syftar till att karakterisera celltyper i hjärt-, hjärn- och lungvävnad och utveckla robusta vävnadshanteringsprotokoll. Sten Linnarsson ingår i Human Cell Atlas styrgrupp och är en av forskarna som har utvecklat de tekniker som gör projektet möjligt.
Emma Lundbergs projekt fokuserar på bukspottkörtel och hjärnvävnad samt dataintegration och konsekvens i analysresultat.
Andra organisationer som är involverade i Human Cell Atlas är bland andra Wellcome Trust, European Bioinformatics Institute (EBI), Chan Zuckerberg Biohub, Broad Institute, Sanger Institute och UC Santa Cruz.
↧
Utredning om Paolo Macchiarinis djurförsök
I en extern utredning om Paolo Macchiarinis djurförsök vid djuravdelningarna på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, framkommer brister i kontrollen runt Macchiarinis grupp och deras sätt att utföra djurexperiment och följa etiska tillstånd. Utredningen beställdes i december 2016 av KI:s vikarierande rektor Karin Dahlman-Wright och Karolinska Universitetssjukhusets sjukhusdirektör Melvin Samsom.
Utredaren Patricia Hedenqvist, docent i försöksdjursmedicin vid Sveriges lantbruksuniversitet, konstaterar allvarliga konsekvenser för djurskyddet. Utredningen om Paolo Macchiarinis djurförsök listar flera allvarliga brister i djurhanteringen samt bristande och försvunnen dokumentation.
– Den djurförsöksverksamhet som omtalas i rapporten är förkastlig och etiskt oförsvarlig. Vi tar slutsatserna om att ansvaret brustit på flera plan på största allvar, och kommer att följa upp detta i vårt fortsatta arbete för kvalitetshöjning inom djurförsöksverksamheten, säger Ole Petter Ottersen, rektor vid Karolinska Institutet.
Ärendet öppnades på nytt
Det var i februari 2016 som den då nytillträdda vikarierande rektor Karin Dahlman-Wright beslutade att öppna oredlighetsärendet som rör Paolo Macchiarini på nytt, och att totalt sju vetenskapliga artiklar skulle bedömas av expertgruppen för oredlighet i forskning vid Centrala etikprövningsnämnden (CEPN). I mars 2016 avskedades Macchiarini.
Centrala etikprövningsnämndens expertgrupp för oredlighet i forskning, uppdrog åt sakkunnig professor Eva Ekblad att yttra sig om artikeln ”Experimental orthotopic transplantation of a tissue-engineered oesophagus in rats”, publicerad i Nature Communications 2014, (tillbakadragen i mars 2017).
Eva Ekblad noterade i sitt yttrande till CEPN att det fanns oklarheter kring Paolo Macchiarinis djurverksamhet som redovisades i artikeln.
KI tog då beslut om fler utredningar kring djurhanteringen.
Utredningar beställdes
I september 2016 begärde KI en utredning om möjliga brister i djurhanteringen vid djuravdelningen på Karolinska universitetssjukhuset där Paolo Macchiarini gjorde sina djurförsök.
I december 2016 beställdes även den externa utredning som nu har presenterats av Patricia Hedenqvist. Det pågår redan en översyn av styrning och om forskarnas inflytande i KI:s djurförsöksanläggningar. Rekommendationerna i Hedenqvists utredning kommer att bli en del i det arbetet, enligt KI:s rektor Ole Petter Ottersen.
– KI ska ha högsta kvalitet i forskning med djurförsök och regler ska följas. Vi ska ha ett etiskt förhållningssätt och värna om den allra bästa miljön för djur. Det måste innefatta all djurverksamhet oavsett var KI-forskare bedriver den, säger han.
De senaste åren har KI såväl som Karolinska Universitetssjukhuset gjort stora investeringar inom djurverksamheten.
– Ambitionen är att KI:s forskare ska ha tillgång till de modernaste faciliteterna i Europa för sin djurverksamhet. Utredningen om Paolo Macchiarinis djurförsök pekar på risken för avvikelser som inte får förekomma. De investeringar vi gör nu syftar till att minska den risken, säger Ole Petter Ottersen.
↧