Karolinska Institutet

Arvid Guterstam, postdoktor vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet, har tilldelats Dimitris N. Chorafas pris 2017 för sin avhandling om de mekanismer i hjärnan som ligger till grund för vårt kroppsliga jagmedvetande. Arvid Guterstam tilldelas priset för sin forskning kring de processer i hjärnan som är involverade i att forma vår upplevelse av att ha en kropp (”kroppsägandeskap”) som befinner sig på en given plats i det yttre rummet (”jaglokalisation”). Han har i sitt avhandlingsarbete utvecklat en rad perceptuella kroppsillusioner som manipulerar specifika aspekter av upplevelsen av kroppsägandeskap och jaglokalisation, och med hjälp av beteende- och hjärnavbildningsmetoder undersökt de underliggande hjärnmekanismerna. Ett nyckelfynd var att känslan av kroppsägandeskap är beroende av integrering av signaler från flera olika sinnen, såsom syn, beröring och proprioception, och att denna process äger rum i speciella delar av hjäss- och pannloben. Ett viktigt stöd för denna hypotes kom från hans upptäckt av ”osynliga handen-illusionen” och den systematiska kartläggning av de perceptuella regler och hjärnareor som ligger till grund för detta slående perceptuella fenomen. Guterstams avhandling fick en hedersutmärkelse av Betygsnämnden; han har publicerat 10 artiklar i internationella referensgranskade journaler. Han blev nyligen utnämnd till Wenner-Gren Fellow och planerar nu att flytta till USA för en postdok vid Princeton University, där han kommer att studera medvetandets hjärnmekanismer.

Lite mer än en månad har han haft på nya jobbet, KI:s rektor Ole Petter Ottersen. Tiden har använts väl till att lära känna organisationen och medarbetarna. Men redan nu är fokus inställt på en ny KI-strategi till år 2030 och omorganisation, åtgärderna efter Heckscherutredningen och kontakten med Stockholms läns landsting bland mycket annat. Hur har din första månad som KI:s rektor varit? – Den har varit fascinerande, med en extremt brant inlärningskurva. Jag har pratat med många KI-anställda, varit på både Flemingsberg campus och Solna campus och träffat Stockholms läns landsting och Karolinska Universitetssjukhuset, alla mycket viktiga möten. Jag har också haft samtal med alla prefekterna. Jag har fått ett väldigt gott första intryck av KI och är imponerad över all den forskning som görs här, och ser möjligheten för KI att bli ett ännu starkare medicinskt universitet i framtiden. Och just nu är jag väldigt glad, för nyligen hade vi ett första konsistorieinternat och konsistoriet gav då ett starkt stöd för min tanke om att KI borde inrätta ett kollegialt råd. Genom rådet ska KI:s medarbetare kunna komma med idéer kring både utbildning och forskning till ledningen och konsistoriet. Det är viktigt att alla våra anställda får reellt medinflytande. Men beslutet är inte formellt fattat. Vilket är ditt starkaste intryck? – Ett av mina starkaste intryck är mötet och minglet med de nya studenterna, som kommit till KI fyllda av förväntningar och nyfikenhet. Det var mycket stimulerande att få lyssna till dem. Vad har du främst fokuserat på? – Så här långt, att lära känna KI:s organisation, lyssna och ställa frågor och få inblick i de stora utmaningarna som KI står inför. Men också att se alla stora möjligheter som finns. Balansen är viktig. Vad har varit mest lärorikt? – Att gå runt på campusområdena och besöka olika institutioner, jag ska besöka alla framöver. Det har också varit lärorikt och nyttigt att prata med Karin Dahlman-Wright och lära mig om det stora arbete som hon med flera har gjort under ett och ett halvt mycket turbulent år. Finns det något som du redan nu har omvärderat kring KI? – Jag har följt KI under hela min karriär. Nu när jag får se KI inifrån, så ser jag ännu tydligare hur stark forskningen är. Och jag tror den kan bli ännu bättre. Samma sak gäller potentialen för KI:s utbildningar. Vilket är ditt fokus just nu? – Utöver de mycket viktiga institutionsbesöken har vi fått uppdraget från konsistoriet att se över KI:s organisation, och åtgärdsplanen efter Heckscherutredningen måste fullföljas. Vi måste även sörja för att alla flyttprocesser, som exempelvis till Biomedicum och Neo, kan genomföras optimalt. Nu börjar också ett hårt arbete med KI:s strategi 2030. Att jobba så långsiktigt, tvingar oss att tänka mycket kreativt, och att sätta studenterna samt de yngre forskarna i fokus och deras karriärvägar. Och inte minst så kommer strategin kunna länkas till FN:s Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Det är ett viktigt ansvar för KI att som ett världsledande universitet arbeta för en hållbar utveckling och särskilt inom folkhälsoområdet. Jag vill också lägga mycket energi på att etablera en god relation mellan KI och SLL och mellan KI och Karolinska Universitetssjukhuset, vilket kanske är något av det viktigaste. Text: Helena Mayer

Under hösten satsar 20-årsjubilerande Hagströmerbiblioteket vid Karolinska Institutet på extra många visningar av bibliotekets antika böcker och illustrationer. Samlingarna har vuxit sig allt större genom åren, och i dag är biblioteket välbesökt och internationellt känt. Hagströmerbiblioteket i Hagaparken inrymmer cirka 40 000 böcker, varav de flesta är tryckta före år 1870. Samlingen innehåller bland annat tio så kallade inkunabler, böcker tryckta i boktryckerikonstens barndom, före år 1501. En av de mest värdefulla böckerna är Carl von Linnés personliga exemplar av den första upplagan av hans Systema Naturae, tryckt år 1735. – Denna svenska riksrelik och världsberömda bok fick jag, under Linnéjubileet 2007, visa upp i Tokyo för Japans Kejsare Akihito, och även vid flera av de främsta biblioteken i USA, berättar Ove Hagelin, Hagströmerbibliotekets grundare. Grundtanken för 20 år sedan var att föra samman de äldre boksamlingarna från Svenska Läkaresällskapet och Karolinska Institutet, men biblioteket har vuxit efterhand. I dag har många medicinska bibliotek överlämnat sina äldre samlingar böcker till Hagströmerbiblioteket. Ove Hagelins vision har varit, och är fortfarande, att väcka till liv de bokskatter som i sekler stått obemärkta i bibliotekens hyllor. Eftersom böckerna är mycket värdefulla så går det inte att hålla biblioteket öppet för allmänheten. Därför anordnas guidade visningar, som har blivit alltmer populära under årens gång. Ove Hagelin uppskattar att ungefär 10 000 människor har besökt biblioteket. Gästerna kommer oftast från KI, föreningar, sällskap och utländska universitet. – Under visningarna får besökarna bekanta sig med de första upplagorna av medicinhistoriens klassiker, men även med den för oss i dag otroliga hantverksskicklighet och konstfärdighet som ligger bakom framställningen av en bok tryckt under gångna sekler. Det känns efter varje visning som man gläntat på dörren in till en, för de flesta, helt okänd värld, säger Ove Hagelin. Begränsat utrymme har tidigare varit ett problem som biblioteket har brottats med, men det fick sin lösning år 2010 när Statens fastighetsverk erbjöd Karolinska Institutet att för Hagströmerbibliotekets del hyra det k-märkta Haga Tingshus i Solna. – Det kom som en skänk från ovan. Det är roligt att kunna bjuda in till ett så vackert hus, där man kan visa böcker i en värdig och passande miljö, säger Ove Hagelin. Sedan några år tillbaka är biblioteket beroende av ekonomiskt stöd från Hagströmerbibliotekets vänförening. Läkaren och författaren Nils Uddenberg, vice ordförande i föreningen, lärde känna Ove Hagelin 2002 och fascinerades av honom som person och de unika samlingarna han arbetade med. Sedan dess har han varit en ständig och flitig gäst på biblioteket, vars material han har använt som research och inspiration i sitt skrivande. – Jag blev trollbunden direkt. Alla stora forskningsgenombrott finns runtomkring på väggarna och det är vacker miljö som förför alla besökare, säger han. Nils Uddenberg betonar att Hagströmerbiblioteket är en unik resurs för ett medicinskt universitet, som ger förankring i vetenskapshistorien. – Jag hoppas att detta får finnas kvar och att det får en stark position inom Karolinska Institutet, säger han. Och biblioteket fortsätter att utvecklas, inte minst genom vänföreningens ordförande, finansmannen Sven Hagströmer. Han finansierar återkommande nyförvärv att deponeras på Hagströmerbiblioteket, som är döpt efter hans farfars farfars far. Text: Karin Montgomery Hagströmerbiblioteket Hagströmerbiblioteket har fått sitt namn efter Svenska Läkaresällskapets grundare och Karolinska institutets första inspektor, Anders Johan Hagströmer (1753-1830). Hagströmerbiblioteket är ett medicinhistoriskt bokmuseum, som har skapats i tillsammans med Svenska Läkaresällskapet. Hagströmerbiblioteket är en del av enheten för medicinens historia och kulturarv/Kommunikationsavdelningen vid Karolinska Instituet, som har till uppgift att tillvarata och sprida kunskap om KI:s medicinhistoriska arv. Milstolpar 1997 Hagströmerbiblioteket grundas och Ove Hagelin utses till Medicine hedersdoktor vid KI 2005 Utställning på Nationalmuseum 2010 Flytt till de befintliga lokalerna i Haga tingshus 2010 Utställning på Valdemarudde i samband med Karolinska Institutets 200-årsjubileum 2017 Hagströmerbiblioteket firar 20 år och i samband med det släpps tre frimärken med illustrationer från biblioteket. Samma år mottager Ove Hagelin H.M. Konungens medalj, (tidigare Hovmedaljen) för framstående insatser som bibliograf. Aktiviteter i samband med 20-årsjubileet Firandet inleddes den 24 augusti med en föreläsning av förstebibliotekarie Hjalmar Fors, som berättade om medicinalväxter från antiken till i dag. Föreläsningen hölls på Postmuseum i samband med att PostNord släppte tre frimärken med motiv hämtade från Hagströmerbiblioteket. Jubileumsvisningar för personal på KI kommer att hållas vid tre tillfällen: 21 september, 20 oktober och 28 november, kl. 11-12. Föranmälan görs till: hagstromerlibrary@ki.se. En bokutställning med planscher på medicinalväxter visas under hela hösten i den stora tingssalen och det går att boka visningar. Den 15 december hålls öppet hus som främst riktar sig till KI:s medarbetare, forskare och studenter. Under dagen planeras korta visningar, föreläsningar, bokförsäljning och fika.

Genom att programmera om hudceller till nervceller bygger forskare vid Karolinska Institutet cellmodeller av den mänskliga hjärnan. I en ny studie i Molecular Psychiatry beskriver forskarna hur celler från patienter med den svåra utvecklingssjukdomen lissencefali skiljer sig från friska celler. Metoden kan ge ny, viktig kunskap om svårstuderade medfödda sjukdomar. Lissencefali är en ovanlig medfödd utvecklingssjukdom som bland annat kan orsakas av en mutation i genen DCX. Drabbade individer föds med svår utvecklingsstörning och en hjärna som är slät i stället för veckad. Använder Nobelprisbelönad teknik Upptäckten att det går att omprogrammera specialiserade celler, till exempel hudceller, så att de går bakåt i sin utveckling och omvandlas till stamceller belönades med Nobelpris 2012. De resulterande så kallade iPS-cellerna (inducerade pluripotenta stamceller) kan sedan omvandlas till andra specialiserade celltyper. Anna Falk, docent vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet, använder sig av denna teknik för att bygga cellmodeller av den mänskliga hjärnan. I den aktuella studien har hennes forskargrupp tagit hudceller från två patienter med lissencefali och omvandlat dem till iPS-celler. Stamcellerna har sedan odlats under särskilda betingelser så att de mognat ut till neurala stamceller och nervceller som är kopior av nervcellerna i patientens hjärna. I cellodlingsskålarna kunde forskarna studera hur patienternas celler beter sig och utvecklas från stamcell till nervcell i jämförelse med celler från friska personer. Studien visar att de sjuka nervcellerna mognar betydligt långsammare och sänder ut kortare utskott än friska celler samt att de är sämre på att förflytta sig. – Man vet sedan tidigare att DCX påverkar nervcellernas förmåga att migrera, men vi kan visa att DCX har en större och bredare roll under hjärnans utveckling än så. Vår hypotes är att det är just de skadade nervcellernas motstånd mot att mogna som orsakar sjukdom, säger Anna Falk. Saknas relevanta djurmodeller Eftersom relevanta djurmodeller för lissencefali saknas har omprogrammeringstekniken varit en förutsättning för att kunna studera den bakomliggande orsaken till sjukdomen. På Anna Falks labb används metoden för att studera även andra medfödda sjukdomar som påverkar hjärnan, såsom autism och Downs syndrom. I framtida projekt vill forskarna undersöka hur sjuka celler kan modifieras så att de börjar bete sig som friska celler. – Gemensamt för flera utvecklingssjukdomar verkar vara att hjärnans celler inte mognar i samma takt som hos friska personer. Att försöka påverka cellerna till att bete sig som friska celler är ett första steg mot någon typ av behandling för dessa sjukdomar, säger Anna Falk. Studien har genomförts i samarbete med Karolinska universitetssjukhuset, Uppsala universitet, SciLifeLab och amerikanska Salk Institute for Biological Studies. Forskningen finansierades av bland andra Stiftelsen för strategisk forskning, Åke Wibergs Stiftelse, Tore Nilsons Stiftelse, Jeanssons Stiftelser, Thurings Stiftelse, KID-medel, SFO-medel och Vetenskapsrådet. Publikation ”An in vitro model of lissencephaly: expanding the role of DCX during neurogenesis” M Shahsavani, R Pronk, R Falk, M Lam, M Moslem, S Linker, J Salma, K Day, J Schuster, B-M Anderlid, N Dahl, FH Gage, A Falk Molecular Psychiatry, online 19 september 2017. doi: 10.1038/MP.2017.175

Barn som insjuknar i inflammatorisk tarmsjukdom (ulcerös kolit eller Crohns sjukdom) har ökad risk för cancer, både i barndomen och senare i livet. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i den ansedda tidskriften The BMJ. Inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit och Crohns sjukdom har hos vuxna kopplats till en ökad risk för tarmcancer. Det har dock saknats studier som klargör hur cancerrisken påverkas av ett insjuknande tidigt i livet och om cancerrisken har förändrats över tid. Med hjälp av information från svenska patientregister har forskare vid Karolinska Institutet nu jämfört cancerförekomsten hos 9 405 individer, som fått diagnosen inflammatorisk tarmsjukdom i barndomen, med cancerförekomsten hos 92 870 individer i den allmänna befolkningen. Fördubblad cancerrisk Resultaten visar att individer som insjuknat i inflammatorisk tarmsjukdom före 18 års ålder har en fördubblad cancerrisk, jämfört med personer utan inflammatorisk tarmsjukdom, under barn- och ungdomsåren men även senare i livet. Den största riskökningen sågs för tarmcancer, men risken var även förhöjd för andra cancerformer som vissa former av blodcancer och hudcancer. – Vi tror att huvudorsaken är den kroniska inflammationen, som vi vet är en drivande faktor för flera olika cancerformer. Ett tidigt insjuknande innebär att kroppen utsätts för inflammation under längre tid, säger Ola Olén, forskare vid avdelningen för klinisk epidemiologi, institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, som har lett studien. Individerna i studien har fått sin inflammatoriska tarmsjukdom diagnostiserad mellan åren 1964 och 2014. – Behandlingen av inflammatorisk tarmsjukdom har förbättrats avsevärt under den här tiden, bland annat med nya immunmodulerande läkemedel. Tyvärr kan vi inte se att förekomsten av cancer under samma tid har minskat, säger Ola Olén. Viktigt att gå på kontroller Vuxna patienter med inflammatorisk tarmsjukdom kallas regelbundet för koloskopi som kan upptäcka eventuell cancer i tarmen. Forskarna anser att kunskapen om cancerrisken vid ett tidigt insjuknande är viktig att väga in när behovet av koloskopi-screening av barn och unga bedöms, både ur vårdens och patienternas synpunkt. – Man ska komma ihåg att vi pratar om relativa skillnader i risk, de flesta unga människor får inte cancer och vissa av dessa cancerformer är extremt ovanliga. Men det är sannolikt viktigt för individer som får sin inflammatoriska tarmsjukdom i barndomen att vara noga med att gå på de undersökningar de kallas till – särskilt individer som har andra starka riskfaktorer för cancer, som exempelvis ärftlighet för tidig cancer i familjen, säger Ola Olén. Forskningen finansierades av Svenska Läkaresällskapet, Mag-tarmfonden, Jane och Dan Olssons stiftelse, Föreningen Mjölkdroppen, Bengt Ihres stipendium inom gastroenterologisk forskning, Karolinska Institutets stiftelser och fonder, ALF-medel, Cancerfonden, Vetenskapsrådet och Stiftelsen för Strategisk Forskning. Publikation “Childhood-onset inflammatory bowel disease and risk of cancer – a Swedish nationwide cohort study 1964-2014” Ola Olén, Johan Askling, Michael Sachs, Paolo Frumento, Martin Neovius, Karin Ekström Smedby, Anders Ekbom, Petter Malmborg och Jonas F Ludvigsson The BMJ, online 21 september 2017, doi: 10.1136/bmj.j3951

Myser du eller ryser du? Hur mycket kaffe du dricker är delvis genetiskt betingat. Läs mer om hur svenskarnas favoritdryck påverkar oss i senaste numret av Medicinsk Vetenskap. Dessutom stort tema om våra vänner bakterierna: Balans håller oss friska. Läs också om p-pillrets effekter på livskvalitet, krångligt forskarspåk och varför vi gnisslar tänder. Möt tre forskare som gör experiment på sig själva. Plus: Forskaren om faktaresistensen: ”Vi måste bli mer kritiska”. Och mycket annat. Läs mer: Nyfiken på kaffe Tema: Våra vänner bakterierna Intervjun med Carl Johan Sundberg

Lite mulet och kallt var vädret allt under årets KI lopp. Tur var kanske det, eftersom deltagarna hade full fart framåt och var rejält varma vid målgången. Läs mer om hur det gick i respektive klass – KI-loppet är toppen för oss internationella studenter. Vi kom hit denna termin men har redan fått en bra introduktion till KI genom flera event och vi känner oss riktigt välkomna, berättade ”zombin” Lena Schaller och ”galna vetenskapsmannen” Marianne Brookman, båda mastersstudenter inom toxikologi. De var två av totalt 210 deltagare – 170 individuella löpare och tio lag – i loppet som gick på Campus Flemingsberg den 20 september. Det lite ruggiga vädret under loppet var nog bara till fördel för löparna, varav den snabbaste i den individuella klassen var Joakim Eriksson, student vid fysioterapiprogrammets första termin. – Det blev 14 minuter och 23 sekunder, en helt ok tid för mig. Jag har också lite vana av löpning eftersom jag tävlar och brukar springa dessa sträckor som är mellan fem och tio kilometer, berättade den flåsiga vinnaren direkt efter sin målgång.

Hur kan forskning bidra till samhället vad gäller frågan om den åldrande befolkningen, alltså att vi blir allt fler som lever längre? Frågan diskuterades vid en workshop i samband med att tre av Stockholms största lärosäten etablerar ett samarbete med Tokyos universitet. I såväl Sverige som Japan bli befolkningen allt äldre. Detta väcker frågor om bland annat hur tillgången till vård och omsorg ska säkras och hur pensionerna ska finansieras. Andra viktiga frågor är hur vi ska hålla oss friska så länge som möjligt, och hur boenden för äldre ska utformas. Under rubriken ”Aktivt åldrande” (Active ageing) anordnades en workshop den 21 september i Nobel Forum vid KI. Arrangörer var KI, Stockholms universitet (SU), Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Tokyos universitet. Workshopen är en del i det besök som en delegation från Tokyos universitet gör i Stockholm för att skriva under ett samarbetsavtal med de tre Stockholmsbaserade universiteten. Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottersen hälsade deltagarna välkomna till denna första officiella programpunkt inom ramen för det avtal som nu ska skrivas under. Tokyos universitets rektor Mamuro Mitsuishi påminde om att Japan och Sverige nästa år firar 150 år av diplomatiska förbindelser, och att detta samarbete ytterligare stärker banden och kan generera nya forskningssamarbeten. Drottning Silvia ser stora möjligheter till samarbete Drottningen invigde workshopen med att tala om att frågor kring åldrande, och hur samhället hanterar dessa, är viktiga i både Sverige och Japan. Drotting Silvia berättade även om sitt eget engagemang i dessa frågor. Under tjugo års tid har drottningen arbetat för att öka medvetenheten kring att skapa ett samhälle som tar hand om äldre på ett bra sätt. Bland de initiativ drottningen har medverkat till finns Silviahemmet, som utbildar vårdpersonal inom demensvården. Drottningen avslutade med att säga att Sverige och Japan har mycket att lära av varandra och att det finns stora möjligheter med det samarbete som nu upprättas. Tokyos universitet prioriterar Stockholm Tokyos universitet antog 2014 en strategi att etablera samarbeten med ledande universitet i världen, berättade vicerektorn Naoto Sekimura. Utöver SU, KI och KTH finns till exempel Berkeley, MIT och Cambridge bland dessa partneruniversitet. Samarbetet med de Stockholmsbaserade universiteten kommer att ske inom såväl forskning som utbildning, och bland ledorden finns excellens, tvärvetenskap och samhällsrelevans. Samarbetet ska ske inom tre prioriterade områden: hälsa och medicin; energi, resursåteranvändning och klimatförändringar; samt ekonomisk jämlikhet och jämställdhet. Snabbt växande andel äldre i befolkningen Först ut bland forskarna att tala var Livia Oláh, docent i demografi vid SU, som berättade att en allt större andel av världens befolkning är över 65 år. Japan är ett av de länder som har den snabbast växande andelen äldre i befolkningen. Jämfört med Sverige har Japan även lägre födelsetal. Det relativt höga barnafödandet i Sverige kopplas till att många kvinnor arbetar. Detta möjliggörs av att familjepolitiken stödjer kombinationen av arbete och familj för kvinnor och män. Barnomsorgen är en av de viktigaste politiska åtgärder som underlättar kombination av att bilda familj och arbeta för båda föräldrarna. En hållbar samhällsutveckling förutsätter en balanserad åldersstruktur i vilken barnafödandet är en viktig pusselbit, betonade Livia Oláh. Hälsosamt åldrande är möjligt Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi med inriktning mot demenssjukdomar vid KI, lyfte frågan om att ett hälsosamt åldrande är möjligt, och en realitet redan i dagsläget. Utmaningen, menar professor Fratiglioni, är att se till att det förblir så också i framtiden. De befolkningsstudier som har gjorts i Stockholm visar att ungefär hälften av 90-åringarna säger sig vara relativt friska. Dessutom visar statistiken att riskerna att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar respektive demens minskat de senaste decennierna. För att vi ska fortsätta att åldras hälsosamt krävs blad annat att folk är fysiskt aktivita, upprätthåller sociala kontakter och inte röker. Under dagen belyste sedan talare från de fyra lärosätena olika aspekter av åldrande utifrån tre övergripande perspektiv: det biofysiska, det biomedicinska och det samhällsvetenskapliga. Den 25 september skrivs avtalet mellan de fyra lärosätena under vid en ceremoni vid Stockholms universitet. Text: Per Larsson

Hur kan vi arbeta för att uppnå FN:s globala mål för hållbarhet? I mitten av september samarrangerade institutionen för folkhälsovetenskap ett öppet hus på det temat, och dagen avslutades med en paneldebatt om hur information, och myter, om vaccin kan hanteras. FN:s 17 globala mål för hållbarhet har de övergripande syftena att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen och att lösa klimatkrisen. De globala målen var också temat för ett öppet hus i Widerströmska huset den 14 september, arrangerat i ett samarbete mellan institutionen för folkhälsovetenskap vid KI, Stockholm läns landstings (SLL) Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin samt Folkhälsomyndigheten. Under en eftermiddag kunde besökare ta del av föreläsningar inom områdena infektionssjukdomar, ojämlikhet, policy, barn- och ungdom samt epidemiologisk bevakning. Dagen avslutades med en paneldebatt i Folkhälsomyndighetens lokaler, där det tredje globala målet – hälsa och välbefinnande – var i fokus. Frågan för dagen var hur människors tveksamheter inför vaccin ska hanteras. Viktigt att universiteten främjar hållbarhet KI:s rektor Ole Petter Ottersen inledde med att betona universitetens ansvar för att införa de globala hållbarhetsmålen i sina verksamheter. – Vi utbildar morgondagens ledare som ska implementera målen, så de måste införlivas i universiteten och här på KI, säger han. Han poängterade KI:s viktiga roll i vaccindebatten, som budbärare av fakta och forskningsbevis, men lyfte samtidigt vikten av att kommunicera osäkerheter. – När det kommer till vaccin begär samhället fakta. Men var finns osäkerheter och hur kan vi kommunicera dessa? I vissa fall är det viktigare att berätta vad som kvarstår att göra, säger Ole Petter Ottersen. I panelen deltog bland annat Lucia Pastore Celentano, programchef för vaccinsjukdomar på European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC), som berättade att det under det senaste året har rapporterats över 20 000 fall av mässling i medlemsstaterna. – Det är det största antal vi någonsin har sett, säger hon. Ann Lindstrand, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, bidrog med ett svenskt perspektiv och vittnade om en hög och stabil vaccinationsgrad på 97 procent. – Vi har god kontroll på våra vaccinsjukdomar och det beror på vårt system med barnavårdscentraler, där sjuksköterskor bygger upp ett förtroende och en långsiktig relation till föräldrarna. En fråga om solidaritet? Sahar Nejat, barnhälsovårdsöverläkare Stockholms län, instämde med Ann Lindstrand om att BVC-vården är unik och skapar förtroende. Hon arbetar även på BVC i Rinkeby, där sköterskorna upplever ett högt tryck i vaccinfrågan. – De tveksamma grupperna är olika. Vissa är pålästa och välutbildade och vill ha hjälp att sortera bland informationen, några som vi har svårt att nå fram till har starka åsikter kring vacciner och andra är rädda för autismkoppling med mässlingsvaccin, säger hon. Debattörerna var eniga om att kunskapen generellt är låg om de sjukdomar som det i dagsläget finns vaccin mot. – Många föräldrar har aldrig utsatts för dessa sjukdomar så vi måste förklara att de kan vara livshotande. Vi får flera frågor om risker med vaccin än om effekter av vaccin, säger Lucia Pastore Celentano, som betonar att vi bör tala om vaccin på en samhällsnivå snarare än på individnivå. – Om alla tänker på individnivå så kommer sjukdomsfallen att öka, det händer redan nu med difteri. Vaccin är en tjänst som man gör för samhället. Samverkan viktig för att komma framåt Det är fjärde gången som KI, SLL och Folkhälsomyndigheten kommer samman för att ordna ett evenemang av detta slag. – Vi gör det här för att öka samarbetsytorna. Det är lika mycket ett socialt som ett vetenskaplig och ämnesmässigt event, så det har dubbla funktioner, säger Bo Burström, en av arrangörerna och professor vid institutionen för folkhälsovetenskap. Text: Karin Montgomery Foto: Gunnar Ask

Hallå där Jan Vesterbacka, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, på Karolinska Institutet som den 29 september försvarar sin avhandling om bland annat tarmflorans betydelse för HIV-patienters immunförsvar. Vad har du kunnat visa? – Hos obehandlade HIV-patienter läcker beståndsdelar från bakterier ut i blodet via tarmen, så kallad mikrobiell translokation, vilket aktiverar immunförsvaret och skapar inflammation. Inflammationen hos HIV-patienter ökar risken för komplikationer som till exempel hjärt-kärlsjukdom och kognitiv problematik. Jag har kunnat visa att bromsmediciner minskar tarmläckaget och att antibiotika troligen kan göra läkningen mer effektiv. Jag såg också att HIV-patienter som ännu inte fått bromsmediciner har en tarmflora (mikrobiom) med lägre artrikedom jämfört med friska kontrollpersoner och att förändringarna i tarmfloran kvarstod efter ett års behandling med bromsmedicin. Men jag tittade också på tarmfloran hos så kallade ”elite controllers”, HIV-patienter som utan mediciner kan kontrollera sitt virus i 20-30 år utan att immunförsvaret försämras. Denna väldigt ovanliga grupp HIV-patienter hade samma artrikedom i sin tarmflora som HIV-negativa och utöver detta även en del unika bakterier som var överrepresenterade. När jag undersökte hur elite controllers tarmflora fungerar biologiskt såg jag att andelen tarmflora som bryter ner kolhydrater var lägre hos dem jämfört med andra. I stället hade de en högre andel tarmbakterier som är inblandade i fettomsättningen. Vi tror att det är deras unika tarmflora som bidrar till att de kan kontrollera sitt virus. Vad betyder forskningen för HIV-patienter? – Vi hoppas att man i framtiden ska kunna undersöka HIV-patienters tarmflora och rätta till denna genom modulering av tarmfloran via så kallad fekal transplantation, alltså avföringstransplantation, där man tillför ett anpassat friskt mikrobiom. Detta är i dag en etablerad behandling vid återkommande tarminfektioner med Clostridium difficile, som orsakas av rubbad tarmflora. Fekal transplantation prövas även vid andra sjukdomar där rubbad tarmflora förekommer. Man har tidigare testat att ge probiotika till HIV-patienter utan större effekt, men här kanske man kan komma vidare. På vilka fler sätt hoppas du kunna bidra med din forskning? – Jag hoppas att det vi lär oss om tarmfloran och immunförsvaret också ska komma att ha betydelse för andra sjukdomar. De senaste fyra, fem åren har man kunnat relatera förändringar i tarmfloran till flera inflammatoriska sjukdomar och autoimmuna sjukdomar, som till exempel MS (multipel skleros). Varför blev du intresserad av detta ämne? – Jag hade sedan några år jobbat med HIV-patienter på infektionskliniken när man 2006 konstaterade att mikrobiell translokation var en viktig faktor bakom HIV-patienternas skadliga inflammation. Jag tyckte att det var intressant och tänkte att här fanns något att göra för patienterna på lång sikt. Vad ska du göra nu? – Mitt fokus är att undersöka aktiva nedbrytningsprodukter i avföringen på molekylnivå, för att på ett djupare plan kunna förklara de fynd vi har kommit fram till. Det är ännu för tidigt att påbörja modulering av mikrobiomet hos HIV-patienter i större omfattning, eftersom vi inte vet exakt vilka bakterier vi ska tillföra och hur. Text: Maja Lundbäck Den 29 september 2017 försvarar Jan Vesterbacka sin avhandling ”The role of microbial translocation and gut microbiota in HIV-1 infection” vid Karolinska Institutet.

Professor Jonas Frisén vid Karolinska Institutet får 2017 års stora nordiska pris av Eric K. Fernströms Stiftelse med en prissumma på en miljon kronor. Hans forskning handlar framför allt om hur stamceller omsätts och förnyas i vuxna organ. Jonas Frisén, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi på Karolinska Institutet, är en internationellt erkänd forskare som tidigt etablerade sig inom stamcellsfältet. Hans forskning handlar om förmågan att bilda nya stamceller, som i sin tur kan ge upphov till specialiserade celler. Jonas Frisén har framför allt forskat på nybildning av celler i nervsystemet, men även i hjärta och i cancer. Kunskap om stamceller har betydelse för bland annat cancer, som ofta uppstår i stamceller, och vid sjukdomar som beror på förlust av celler, såsom alzheimer. – Jag blev både överraskad och överväldigad när priskommittén ringde, säger Jonas Frisén i ett pressmeddelande från Lunds universitet. Egen metod att åldersbestämma celler Hans intresse för stamceller föddes under ett avgörande ögonblick 1993 när han tittade på mikroskopibilder av ryggmärg från råtta och upptäckte något oväntat. Bilderna föreställde dels en frisk ryggmärg, dels en skadad. I den friska ryggmärgen var stamcellerna inaktiva, men i den skadade ryggmärgen hade de aktiverats och börjat bilda nya celler. Det såg ut som om nya celler uppstod precis runt skadan. Upptäckten var revolutionerande och just det ögonblicket gjorde att Jonas Frisén släppte alla andra forskningsspår. För att ta reda på om nervceller kan nybildas hos en vuxen människa har han utvecklat en egen metod att åldersbestämma celler, inspirerad av arkeologernas sätt att åldersbestämma fynd med hjälp av kol-14. – Vi drog nytta av kärnvapensprängningarna som ägde rum under kalla kriget. Enkelt uttryckt ledde dessa till en enorm produktion av radioaktiva ämnen som släpptes ned i atmosfären och som även togs upp av cellerna. Detta kunde vi använda oss av för att datummärka nervcellerna, säger Jonas Frisén. Våghalsig, nyfiken och orädd Kluriga lösningar är vad Jonas Frisén tycker är roligast med forskningen. Han tror att en stor dos nyfikenhet och oräddhet har varit bidragande orsaker till forskningsframgångarna. – Jag är nog lite våghalsig av mig. Jag drivs av frågeställningen – finns det inget sätt att besvara frågan får man hitta nya sätt. Det här med kärnvapensprängningarna var ett långskott som ingen tidigare prövat. Det lät kul i teorin, men krävde att vi lärde oss massor av nya saker för att kunna få det att fungera i praktiken. Jonas Friséns forskargrupp har visat att nervcellsbildningen hos människor skiljer sig dramatiskt från andra däggdjur. Han har också studerat cellnybildning i hjärtat och kunnat visa hur vi i långsam takt byter ut våra hjärtmuskelceller. Eric K. Fernströms Stiftelse delar varje år ut dels ett nordiskt pris till en medicinsk forskare från något av de nordiska länderna, dels lokala priser till yngre forskare vid medicinska fakulteter i Sverige. Det Nordiska Priset har en prissumma på en miljon kronor. Prisutdelningarna utgör den festliga avslutningen av Forskningens Dag i Lund, i år den 8 november. Medicinska fakulteten vid Lunds universitet har samarbetat med stiftelsen sedan 1978, då medicine hedersdoktor Eric K Fernström genom en donation bildade Eric K. Fernströms Stiftelse. Denna nyhetsartikel baseras på ett pressmeddelande från Lunds universitet.

Ökad risk för stroke vid samtidig migrän föreligger endast hos individer som har migrän med aura. Risken är dessutom lägre än man tidigare visat. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet som följt tvillingar med migrän under tolv års tid. Tvillingstudien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Brain, visar även att familjära faktorer kan bidra till den ökade risken. Mellan 11-13 procent av befolkningen lider av migrän. Folksjukdomen, som är upp till tre gånger vanligare hos kvinnor än hos män, debuterar ofta i tonåren eller tidiga vuxenår. Den som är drabbad har återkommande attacker av huvudvärk med samtidiga symtom som illamående, kräkningar eller ljus- och ljudkänslighet. För var tredje person med migrän inleds huvudvärksattacken med en aura av neurologiska bortfall och man skiljer därför mellan migrän med aura och migrän utan aura. Upprepade studier har, sedan mer än 30 år tillbaka, visat att migrän – framför allt migrän med aura – ökar risken för stroke. Även kvinnligt kön, ung ålder (under 45 år) samt rökning och p-piller har kopplats till ökad risk för migränpatienter att drabbas av stroke. 53 000 tvillingar följdes Genom det svenska tvillingregistret kunde forskarna i den nya studien följa drygt 53 000 tvillingar under tolv års tid. De flesta i studien hade inte migrän, men 16,2 procent hade någon form av migränhuvudvärk, och 6,7 procent hade migrän med aura. Under uppföljningstiden drabbades 1 297 av de 53 000 tvillingarna av stroke. Och när forskarna undersökte kopplingen till migrän och migrän med aura kunde de se att deras resultat pekar i samma riktning som tidigare studier, men visar en lägre risk för stroke överlag. – Våra resultat visade ingen ökad risk för stroke hos individer med migränhuvudvärk utan aura, däremot fanns en något ökad risk hos tvillingar med migrän med aura även om den risken var lägre än vad man tidigare visat, säger Maria Lantz, postdok vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Ärftlighet och miljöfaktorer kan bidra Resultaten var ungefär desamma även efter att forskarna justerat för andra riskfaktorer hos individerna, som rökning och högt blodtryck. – Vidare analyser hos tvillingparen pekar på att familjära faktorer, som ärftlighet och miljöfaktorer under barndomen, kan bidra till den ökade risken, säger Maria Lantz. Resultaten bidrar med viktig klinisk information, både för individer med migränhuvudvärk utan aura där det inte syns någon tydlig riskökning för stroke och för individer med migrän med aura, där risken för stroke är lägre än vad tidigare studier visat. Studien har finansierats med hjälp av ALF-projektmedel från Stockholms läns landsting och Svenska Migränsällskapet. Publikation ”Migraine and risk of stroke: A national population-based twin study” Maria Lantz, Johanna Sieurin, Arvid Sjölander, Elisabet Waldenlind, Christina Sjöstrand, Karin Wirdefeldt Brain, online 26 september 2017

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) har beviljat sammanlagt nästan 108 miljoner kronor till fyra forskningsprojekt vid Karolinska Institutet. Totalt delar stiftelsen i år ut 560 miljoner kronor till 18 forskningsprojekt, som bedöms hålla högsta internationella klass och ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott. – Projektanslag beviljas främst till grundforskning inom medicin, teknik och naturvetenskap. Anslagen ger forskarna en möjlighet att satsa på riskfyllda och långsiktiga projekt. Grundtanken är att ge dem friheten att både lyckas och misslyckas utan krav på resultat eller tillämpningar, säger KAW:s ordförande Peter Wallenberg Jr i ett pressmeddelande. KAW är den största privata forskningsfinansiären i landet och firar under 2017 sitt hundraårsjubileum. Stiftelsen tillämpar ett strikt peer-reviewförfarande genom att ansökningarna till projektanslagen bedöms av de främsta internationella forskarna inom respektive område. 2017 års projektanslag vid KI Projekt: Understanding malaria-parasite survival in the human body for developing antimalarial drugs Beviljat anslag: 27 500 000 kronor under fem år Huvudsökande: Mats Wahlgren, professor, institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi. Projekt: The Achilles’ heel of breast cancer Beviljat anslag: 36 800 000 kronor under fem år Huvudsökande: Anita Göndör, forskare, institutionen för onkologi-patologi Projekt: Elucidating the principles of allelic Beviljat anslag: 18 400 000 kronor under fem år Huvudsökande: Rickard Sandberg, professor, institutionen för cell- och molekylärbiologi Projekt: Deciphering Spatial Signaling of Protein Clusters at the Membrane Beviljat anslag: 25 150 000 kronor under fem år Huvudsökande: Björn Högberg, docent, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik

Undergraduate Awards (UA) är ett internationellt program som årligen utser de bästa examensarbetena i 25 kategorier inom naturvetenskap, humaniora, business och konst. Flera KI- studenter kvalar in på listan även i år, och Paulina Werner utses till en av de så kallade regionala vinnarna. Åtta studenter, som läser till läkare, biomedicinska analytiker och biomedicinare vid Karolinska Institutet, har i år placerat sig bland de bästa tio procenten med sina examensarbeten och är därmed så kallade ”Highly Commended Entrants”. Inom respektive kategori utses också ett antal examensarbeten som de bästa, så kallade ”Regional Winners” baserat på både ämnesområde och geografisk indelning. Paulina Werner, biomedicinstudent vid KI, är vinnare i Europa i kategorin ”medicinsk vetenskap”. Senare i höst bjuds studenterna in till en UA-sammankomst i Dublin, Irland, i vilken Paulina Werner och två till studenter från KI erbjuds att delta. Alla åtta blir också, likt de KI-studenter som kommit med på listan tidigare år, medlemmar av UA:s nätverk och alumnverksamhet. Konkurrensen i UA 2017 var tuff med 6 472 inskickade bidrag från hela världen. KI skickade in 25 examensarbeten för bedömning i år. Highly Commended Entrants vid KI 2017 Camille Wilhelmi, biomedicinprogrammet Paulina Werner, biomedicinprogrammet (Regional Winner) Alfredo Dueñas Rey, biomedicinprogrammet Malin Strömgren, biomedicinska analytikerprogrammet Tina Yanting Lorentzon, biomedicinska analytikerprogrammet Karl Björkström, läkarprogrammet Biying Huang, läkarprogrammet Besaf Pirmosa, läkarprogrammet

Fortes styrelse har beviljat 302 miljoner kronor i bidrag till 89 forskningsprojekt inom hälsa, arbetsliv och välfärd. Totalt finansieras projekt vid KI med 76 575 000 kronor. Till Fortes årliga utlysning för projektbidrag, juniorforskarbidrag och postdok-bidrag inom hälsa, arbetsliv och välfärd inkom totalt 1247 ansökningar. Av dessa beviljades 27 ansökningar från KI. Rekordmånga juniorforskarbidrag, 18 stycken, beviljades också i denna utlysning, varav fem stycken vid KI. I december öppnar utlysningen för kommande år.

Tre forskare vid Karolinska Institutet (KI) får medel från Forte i en utlysning om forskning om åldrande och hälsa. Totalt inkom 113 ansökning i utlysningen, varav Forte beviljade sex stycken. Det handlar om 30 miljoner kronor mellan åren 2017-2019, varav ungefär hälften går till projekt vid KI. De tre forskarna som mottar anslag vid KI är verksamma vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS). Forskarna som beviljades anslag Sara Garcia-Ptacek Projekt: Rehabilitering efter stroke hos äldre och personer med demens Projektbidrag: 5 225 000 kronor Amaia Calderón Larrañaga Projekt: Passar vårt hälsovårdssystem verkligen äldre personer? Effekter av flerdimensionella hälsoförändringar på användning av medicinska och sociala tjänster Projektbidrag: 4 890 000 kronor Debora Rizzuto Projekt: Kan en hälsosam livsstil komprimera perioden med funktionshinder för äldre människor? Projektbidrag: 4 805 000 kronor

Mycket framstående kvinnliga forskare och akademiker kan bli invalda till portalen AcademiaNet, men först efter att ha blivit nominerade av någon av AcademiaNet:s partnerorganisationer. Agneta Ståhle, professor i sjukgymnastik, blev nominerad av Vetenskapsrådet och invald under sensommaren i år. – Det är en stor ära att ha blivit nominerad till och invald i denna skara av kvinnliga världsledande forskare, jag känner mig mycket hedrad, säger Agneta Ståhle, verksam vid Karolinska Institutets institution för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Syftet med portalen är att samla och tillgängliggöra framstående kvinnliga forskare och akademiker inom olika discipliner. Tanken är att det ska bli enklare att tillsätta ledarskapspositioner i vetenskapliga organisationer, och andra organisationer, med kvinnliga representanter. Andra målgrupper för portalen inkluderar journalister och konferensarrangörer som letar efter experter. För att bli invald och få en profil på portalens hemsida ska kandidaten bland annat ha enastående akademiska kvalifikationer, oberoende ledarskapsverksamhet, och mycket goda akademiska referenser.

Under en högtidlig ceremoni i Aula Medica på fredagen den 29 september, installerades Ole Petter Ottersen som ny rektor för Karolinska Institutet (KI). I sitt installationstal lyfte han bland annat utbildningens viktiga roll och KI:s ansvar ur ett internationellt perspektiv som ett av världens ledande medicinska universitet. Till tonerna av Karolinska Institutets högtidsmarsch, framförd av Medicinska föreningens kammarmusikensemble, tågade processionen med fanborg i täten in i Aula Medica för installation av KI:s nye rektor – Ole Petter Ottersen. Ceremonin inleddes med ett välkomsttal av Mikael Odenberg, ordförande i KI:s konsistorium. Han välkomnade den nye rektorn, och riktade också djup tacksamhet till Karin Dahlman-Wright, som våren 2016 utsågs till vikarierande rektor, under en för KI turbulent period. – Du löste uppgiften på ett utomordentligt sätt. Karolinska Institutet är skyldig ett stort tack, sa Mikael Odenberg, varpå en lång, varm applåd fyllde aulan. Efter stämningsfull sång av Medicinska föreningens kammarkör och en kort film om nye rektorn, som bland annat avslöjade Ole Petter Ottersens passion för löpning, talade Karin Dahlman-Wright. Hon uttryckte förhoppningen att rektor ska fokusera på villkoren för unga forskare och stå bakom det pågående arbetet att värna och lyfta utbildningen på KI. Hon betonade också universitetens oberoende som en förutsättning för allmänhetens tilltro, och en central fråga för rektor. – Både undervisning och forskning måste vara fredade för att kunna ge de resultat samhället förväntar sig. Vi måste värna den akademiska friheten, men likväl värna det akademiska ansvaret – att lyssna, ifrågasätta, diskutera och debattera, sa Karin Dahlman-Wright. Hon installerade därefter sin efterträdare genom att överlämna rektorskedjan till Ole Petter Ottersen, vilket följdes av en fanfar. Gärna Nobelpris – men etik, ansvar och kvalitet kommer först Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, riktade regeringens tack till Karin Dahlman-Wright för det förändringsarbete hon lagt grunden till och välkomnade Ole Petter Ottersen. – Jag ser självfallet gärna fem Nobelpris till och fortsatta topprankningar för KI. Men ännu viktigare är att forskningen och utbildningen ni bedriver håller absolut högsta kvalitet och vilar på en stabil etisk värdegrund, sa hon. Finanslandstingsråd Irene Svenonius fokuserade på det viktiga samarbetet mellan KI och Stockholms läns landsting och berättade hon ser fram mot en ännu tätare dialog om vägen framåt. Studentrepresentanterna – Max Kynning, ordförande för Medicinska föreningen och Stephanie Ammerman, ordförande för Odontologiska föreningen – ansåg att undervisningen vid KI har fått stå lite i skuggan av forskningen. Men deras förhoppningar rörande Ole Petter Ottersen är höga. – Redan i våras hade han identifierat flera av KI:s problem och redan nu har han börjat adressera dem, sa Max Kynning. Hållbarhetsfrågor och utbildning står högt på nye rektorns agenda Studenterna fick gehör i Ole Petter Ottersens installationstal, där utbildning och studenternas betydelse var framträdande inslag. Tack vare den fasta grund universitetet nu står på, konstaterade han, blir hans fokus att se framåt och formulera en ny mer långsiktig strategi för KI som ska sträcka sig ändå till år 2030. – 2030, och helst ännu tidigare, ska KI ha en lika stark internationell position i utbildning som inom forskning. Men det innebär att vi måste se över våra incitamentsstrukturer, hur vi belönar lärarnas arbete, sa han. Det långa tidsperspektivet ska även rikta uppmärksamhet mot de yngre forskarnas karriärvägar och forskarutbildningens betydelse. Årtalet 2030 inte är inte godtyckligt valt, betonade Ole Petter Ottersen. Det är även tidshorisonten för FN:s hållbarhetsmål, som han anser bör inspirera KI:s verksamhet, något som kräver nytänkande när utbildningsprogrammen struktureras. – Vårt ansvar som ett av världens ledande medicinska universitet sträcker sig långt bortom landets gränser. Ur ett globalt, liksom regionalt, perspektiv finns stora ojämlikheter i hälsa. Men med insikt, engagemang och forskning kan vi göra insatser som leder till förändring. Det ser jag som en av de viktigaste uppgifterna för Karolinska Institutet och för mig som rektor, sa han. Ole Petter Ottersen berättade att han har sett upp till och inspirerats av KI under hela sin karriär. – Det är med stolthet jag tar mig an det här uppdraget tillsammans med er, för att arbeta för bättre hälsa, hållbar utveckling och ett rättvist och tolerant samhälle. Jag tackar ödmjukt för förtroendet. Text: Sara Nilsson Bild: Erik Cronberg

Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2017 skall delas lika mellan Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young för deras upptäckter av molekylära mekanismer som styr cirkadisk rytm. Livet på jorden är anpassat efter vår planets rotation. Att levande organismer har en biologisk klocka som kan förutsäga och anpassa deras biologi till dygnets regelbundna växlingar har sedan länge varit känt, men hur fungerar ett sådant urverk? Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young lyckades lyfta på locket till cellernas inre klocka och kunde visa hur den fungerade. Deras upptäckter förklarar hur växter, djur och människor optimerar sin fysiologi så att den är väl förberedd inför dygnets olika faser. Årets Nobelpristagare började med att studera en gen som krävdes för bananflugans normala dygnsrytm. De visade att genen kodade för ett protein som anrikades under natten men bröts ned till låga nivåer under dagen. De identifierade ytterligare proteiner och kunde beskriva ett självreglerande urverk i våra celler. Klockan har sedan visat sig fungera enligt samma princip i andra flercelliga organismer, inklusive i människa. En självgående inre klocka behövs för att anpassa och förbereda vår fysiologi till dygnets olika faser. Klockan styr viktiga funktioner som sömn, hormonnivåer, kroppstemperatur och metabolism. Vårt välbefinnande påverkas till exempel då kroppen under flera dagar behåller sin rytm från en annan tidzon vid jetlag. Forskning har även visat samband som tyder på att en välfungerande dygnsrytm är viktig för vår hälsa. Korta fakta om Nobelpristagarna i fysiologi eller medicin 2017 Jeffrey C. Hall föddes 1945 i New York, USA. Han doktorerade 1971 vid University of Washington i Seattle och var 1971-1973 postdoktorforskare vid California Institute of Technology i Pasadena. Han var från 1974 verksam vid Brandeis University i Waltham och har sedan 2002 varit knuten till University of Maine. Michael Rosbash föddes 1944 i Kansas City, USA. Han doktorerade 1970 vid Massachusetts Institute of Technology i Cambridge, USA och tillbringade därefter tre år som postdoktorforskare vid University of Edinburgh i Scotland. Han har sedan 1974 varit verksam vid Brandeis University i Waltham, USA. Michael W. Young föddes 1949 i Miami, USA. Han doktorerade 1975 vid University of Texas i Austin och var 1975-1977 postdoktorforskare vid Stanford University i Palo Alto. Han har sedan 1978 varit verksam vid Rockefeller University i New York.

En ny mikroskopimetod för att undersöka tumörvävnad i tre dimensioner kan mera träffsäkert diagnostisera cancer än dagens tvådimensionella metoder. Det visar ny forskning vid Karolinska Institutet i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset. Studien publiceras i Nature Biomedical Engineering. Ett mycket stort antal tumörvävnader undersöks av patologer världen över varje dag, och patologernas utlåtande ligger sedan till grund för den behandling patienten får. I vissa fall är det mycket svårt att ställa en korrekt diagnos. Det kan betyda att patienten får fel behandling, vilket leder till stort lidande och i vissa fall döden. Dagens patologiska undersökningsmetoder som används för att bedöma i vilket stadium tumören befinner sig nyttjar tvådimensionell ljusmikroskopi. Stadieindelningen beskriver hur mycket cancern har vuxit och spridit sig och är viktig för att kunna bestämma lämplig behandling. Att studera tredimensionella objekt med metoder som endast kan se två dimensioner är dock inte optimalt och skapar ett informationsgap. 3D-strukturer är svårstuderade – Visserligen kan tumörerna delas upp i snitt som var för sig kan studeras, men tredimensionella strukturer såsom blod- och lymfsystemet är mycket svåra att studera på detta vis, säger Per Uhlén, professor vid Institutionen för Medicinsk Biokemi och Biofysik vid Karolinska Institutet som lett den nya studien. Forskarna har tillämpat en ny avbildningsteknik, som används inom grundforskning, för att studera tumörvävnad från människa. Tekniken går ut på att göra vävnaden genomskinlig och därefter avbilda den i tre dimensioner med ett så kallat light-sheet-mikroskop. Genom att använda specifika antikroppar kan vissa proteiner märkas in och analyseras mer i detalj. – Light-sheet-mikroskopi har använts inom forskningen länge, men det är först på senare år som tekniken har förfinats så pass mycket att den skulle kunna användas praktiskt på sjukhus. Det var en spännande upplevelse att för första gången kunna titta in i en cancer från en patient, säger Per Uhlén. Blodsystemets struktur ger viktig information I samarbete med kliniker på Karolinska Universitetssjukhuset har forskarna studerat sparade prover från patienter med urinblåsecancer. I datorn har de sedan kunnat återskapa bland annat det tredimensionella blodsystemet, som försörjer tumören, och visat att dess struktur säger mycket om hur aggressiv tumören är. Den nya tekniken kunde med högre träffsäkerhet diagnostisera muskelinvasiva tumörer som kan missas när man använder tvådimensionella metoder. – Vi har även studerat andra cancertyper och bedömer att metoden har stor potential inom klinisk diagnostik av alla former av solida tumörer, särskilt vid svårdiagnostiserade fall. I framtiden tror jag att fler patologiska undersökningar kommer att ske med tredimensionell avbildning, säger Per Uhlén. Finns på core-facilitet vid KI Light-sheet-mikroskopet som använts i studien är ett av några få i Sverige och finns på core-faciliteten CLICK, Center for Live Imaging of Cells at Karolinska Institutet. Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Hjärnfonden, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Kungl. Vetenskapsakademien, David och Astrid Hageléns stiftelse, Takeda Science Foundation, Scandinavia-Japan Sasakawa Foundation och Wenner-Gren Stiftelserna. Publikation “Whole-tissue biopsy phenotyping of three-dimensional tumours reveals patterns of cancer heterogeneity” Nobuyuki Tanaka, Shigeaki Kanatani, Raju Tomer, Cecilia Sahlgren, Pauliina Kronqvist, Dagmara Kaczynska, Lauri Louhivuori, Lorand Kis, Claes Lindh, Przemysław Mitura, Andrzej Stepulak, Sara Corvigno, Johan Hartman, Patrick Micke, Artur Mezheyeuski, Carina Strell, Joseph W. Carlson, Carlos Fernández Moro, Hanna Dahlstrand, Arne Östman, Kazuhiro Matsumoto, Peter Wiklund, Mototsugu Oya, Ayako Miyakawa, Karl Deisseroth, Per Uhlén Nature Biomedical Engineering, online 2 oktober 2017. doi:10.1038/s41551-017-0139-0

Dimitris N. Chorafas pris tilldelas Arvid Guterstam

Ole Petter Ottersen: ”Mötet med nya studenter gjorde starkt intryck”

Hagströmerbiblioteket jubileumsvisar sina bokskatter

Cellmodell av hjärnan ger ny kunskap om svår utvecklingssjukdom

Inflammatorisk tarmsjukdom i barndomen kopplat till ökad cancerrisk

Medicinsk Vetenskap om kaffets effekter på hälsan

Ruggigt väder och glada löpare i årets KI-lopp

Forskning om åldrande först ut i samarbete mellan Stockholm och Tokyo

Vaccinfrågan debatterades på öppet hus

Kartläggning av HIV-patienters tarmflora kan bana väg för nya behandlingar

Jonas Frisén belönas med miljonpris

Migrän med aura – men inte utan – ökar risken för stroke

Fyra projektanslag från KAW till KI

KI-studenter framgångsrika i årets Undergraduate Awards

Över 76 miljoner kronor till KI-forskare i Forteutlysning

14 920 000 kronor till forskning inom åldrande och hälsa

Professor Agneta Ståhle invald i AcademiaNet

Ole Petter Ottersen ”Det är med stolthet och ödmjukhet jag tar mig an uppdraget som KI:s rektor”

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2017 till Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young

3D-mikroskop ger mer träffsäker cancerdiagnos