Karolinska Institutet

Doktorander från hela Norden kom till KI i slutet av augusti för att vara med på det nystartade NordDoc-nätverkets första konferens. Inriktningen var tvärvetenskaplig med fokus på starka forskningsområden inom medicin och hälsa i Norden och hur man bygger nätverk och karriär. NordDoc-nätverket grundades för mindre än ett år sedan och består idag av 17 universitet inom medicin i Norden. Årets konferens ”The Nordic PhD Summit - Health Sciences Across Borders” öppnades av KI:s nye rektor Ole Petter Ottersen i Aula Medica, och lockade över 250 deltagare, varav majoriteten doktorander från de olika nordiska länderna. – Konferensen hade som mål att doktorander, som ju naturligtvis är väldigt fokuserade på sin specifika forskning, även skulle få möjlighet att vidga sina perspektiv, bygga på sina nätverk och få karriärråd. Vi ville även föra samman juniora som seniora forskare och handledare, säger Sandra Falck, en av arrangörerna och forskningssamordnare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära. Förutom forskarföreläsningar fick doktoranderna vara med i mindre så kallade ”peer mentoring groups” med mixade nordiska deltagare inom samma forskningsområde. Även så kallad ”career speed dating” genomfördes med tolv experter som stod vid olika bord och gav tips om hur man kan bygga en akademisk karriär. – Konferensen hade ett tydligt framåtblickande, interaktivt fokus, och vi hade även så kallade ”scientific breakout sessions” i smågrupper på sex stycken olika teman såsom cancer, neurovetenskap och diabetes. Då fick tre seniora forskare prata ihop sig innan och sedan gemensamt diskutera forskningsfältet generellt och vad de tror händer inom fältet om fem till tio år, tillsammans med doktoranderna. Det här var ett nytt koncept, och många fler kom till tals än vanligt i grupperna, säger Sandra Falck. Ännu inväntar nätverket deltagarnas utvärderingar av konferensen, men redan har mycket positiv återkoppling om programmet hörts, berättar Sandra Falck. Nästa konferens anordnas i Helsingfors 2018 och därefter i Århus 2019. Text: Helena Mayer

Långvarigt intag av receptfria antiinflammatoriska läkemedel kan hämma muskeltillväxten hos unga, friska individer i samband med styrketräning. Det visar ny forskning publicerad i Acta Physiologica där forskare vid Karolinska Institutet studerat hur ibuprofen (Ipren) påverkar musklerna. De flesta lättare värk- och febernedsättande receptfria preparat, bortsett från paracetamol, är antiinflammatoriska läkemedel av typen NSAID (non steroidal anti-inflammatory drugs). Dessa tillhör de mest konsumerade läkemedlen i världen och har gemensamt att de hämmar så kallade COX-enzymer. I den aktuella studien randomiserades friska 18–35-åriga män och kvinnor till att inta antingen en relativt hög dos NSAID (1 200 mg ibuprofen/Ipren, vilket är en normal dygnsdos) eller en låg dos NSAID (75 mg acetylsalicylsyra/Trombyl) dagligen i åtta veckor. Under samma period genomförde försökspersonerna övervakad styrketräning för lårmusklerna två till tre gånger per vecka. Sedan mättes bland annat muskeltillväxt, muskelstyrka och antiinflammatoriska markörer i musklerna. Antiinflammatoriska läkemedel vanliga inom elitidrott Efter åtta veckor hade de försökspersoner som fått låga doser acetylsalicylsyra fått ungefär dubbelt så stor muskelvolymökning enligt mätningar med magnetisk resonanstomografi jämfört med de personer som fått höga doser ibuprofen. – Resultaten är högintressanta eftersom intaget av antiinflammatoriska läkemedel är väldigt stort över hela världen, och inte minst bland elitidrottare och motionärer. Vi valde att titta på effekten av ibuprofen eftersom det är ett av de mest välstuderade antiinflammatoriska läkemedlen på marknaden, men vi tror att alla typer av receptfria NSAID-preparat i höga doser påverkar musklerna på liknande sätt, säger Tommy Lundberg, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet och huvudansvarig för studien. Även muskelstyrkan påverkades negativt av höga doser antiinflammatoriska läkemedel, men inte lika påtagligt. Analyser av muskelbiopsier visade att klassiska markörer för inflammation var hämmade i musklerna hos de försökspersoner som fått ibuprofen. Kan ha annan effekt på äldre individer – Det här tyder på att muskelns inflammationsprocesser i samband med styrketräning är gynnsamma för den långsiktiga uppbyggningen av ny muskelmassa, åtminstone hos unga personer. Våra resultat antyder att unga individer som styrketränar för att öka muskelmassan och bli starkare bör undvika regelbundet intag av höga doser antiinflammatoriska läkemedel, säger Tommy Lundberg. Resultaten går delvis emot resultat från studier på äldre populationer som har indikerat att antiinflammatoriska läkemedel kan skydda mot åldersrelaterad förlust av muskelmassa. Forskarna tror därför att mekanismerna för reglering av muskelmassa skiljer sig mellan gamla och unga individer. Studien finansierades av Centrum för idrottsforskning, Stiftelsen Lars Hiertas Minne och Vetenskapsrådet. Publikation Mats Lilja, Mirko Mandić, William Apró, Michael Melin, Karl Olsson, Staffan Rosenborg, Thomas Gustafsson, Tommy R Lundberg. ”High-doses of anti-inflammatory drugs compromise muscle strength and hypertrophic adaptations to resistance training in young adults”. Acta Physiologica, online 21 augusti 2017. doi: 10.1111/apha.12948

Kranskärlskirurgi är den bästa metoden för att behandla åderförkalkade kranskärl hos diabetespatienter med flerkärlssjukdom, även om patienten har diabetes typ 1. Det visar en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet som rätar ut ett frågetecken i de gällande rekommendationerna. Studien publiceras i Journal of the American College of Cardiology (JACC). Internationella riktlinjer rekommenderar kranskärlskirurgi snarare än ballongvidgning som behandling av åderförkalkning i hjärtats kranskärl hos diabetespatienter med två eller flera sjuka kranskärl. Men eftersom den underliggande forskningen inte har skiljt mellan patienter med typ 2-diabetes och den ovanligare typ 1-diabetes har det varit oklart om detta gäller båda typerna av diabetes. – Typ 1-diabetes är en annan sjukdom med andra komplikationer, så det har inte varit självklart att behandlingen bör vara likadan som vid typ 2-diabetes, säger Martin Holzmann, forskare vid institutionen för medicin, Solna, på Karolinska Institutet. Martin Holzmann och hans kollegor har nu följt upp alla patienter med typ 1-diabetes som genomgått så kallad revaskularisering mot två eller flera kranskärl, behandling för förbättrad blodcirkulation i hjärtat, i Sverige under åren 1995 till 2013. Skillnader i risk för hjärtsjukdom Resultaten visar att patienter som genomgått revaskularisering genom ballongvidgning hade 45 procent högre risk för att dö av hjärtsjukdom, och 47 procent högre risk att drabbas av hjärtinfarkt under den genomsnittliga 10-åriga uppföljningsperioden, jämfört med patienter som genomgått kranskärlskirurgi. De hade också en fem gånger högre risk för att behöva genomgå en andra ballongvidgning eller kranskärloperation. – Resultaten talar för att kranskärlskirurgi bör vara förstahandsval även hos patienter med typ 1-diabetes som har två eller flera sjuka kranskärl, säger Martin Holzmann. Hoppas på genomslag i vården Forskarna kunde dock konstatera att andelen kranskärlsoperationer minskade dramatiskt under studieperioden. Åren 1995-2000 gjordes 58 procent av revaskulariseringarna vid typ 1-diabetes och minst två sjuka kranskärl genom kranskärlskirurgi och åren 2007-2013 var andelen kranskärlsoperationer endast 5 procent. Martin Holzmann hoppas nu att den nya forskningen får genomslag i hälso- och sjukvården. – En ballongutvidgning är enklare att genomföra och innebär ett mindre ingrepp på patienten, så det finns argument även för den metoden. Men både randomiserade studier och registerstudier har entydigt visat att kranskärlskirurgi är den bästa metoden för revaskularisering hos diabetespatienter med minst två sjuka kranskärl. Nu har vi fått ytterligare stöd för detta samt bekräftat att det gäller samtliga diabetespatienter, säger Martin Holzmann. Studien saknar specifik finansiering. Martin Holzmann innehar en forskartjänst finansierad av Hjärt-Lungfonden och har mottagit konsultarvoden från Actelion och Pfizer. Publikation PCI Versus CABG in Patients With Type 1 Diabetes and Multivessel Disease. Thomas Nyström, Ulrik Sartipy, Stefan Franzén, Björn Eliasson, Soffia Gudbjörnsdottir, Mervete Miftaraj, Bo Lagerqvist, Ann-Marie Svensson och Martin J. Holzmann. Journal of the American College of Cardiology, online 26 augusti 2017.

Syrgas har under lång tid använts rutinmässigt vid vård av patienter med misstänkt hjärtinfarkt trots att vetenskapligt stöd för detta har saknats. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att behandlingen saknar effekt för patienter med normal syresättning av blodet. Studien publiceras i den prestigefyllda tidskriften The New England Journal of Medicine (NEJM) och presenterades i dag på den stora kardiologikongressen European Society of Cardiology (ESC). Under senare tid har forskarvärlden börjat misstänka att syrgasbehandling vid hjärtinfarkt är verkningslös eller till och med skadlig. För att reda ut detta har forskare vid Karolinska Institutet genomfört en stor registerbaserad studie. Studien omfattar 6 629 patienter med misstänkt hjärtinfarkt på 35 svenska sjukhus som slumpvis har behandlats med eller utan syrgas. Resultaten visar att behandlingen inte är skadlig, men att syrgas inte heller ökar möjligheten till överlevnad eller påverkar risken för nya infarkter. Kan förändra hjärtvården globalt Forskningen har möjliggjorts tack vare det svenska kvalitetsregistret Swedeheart och är den första randomiserade studien av syrgasbehandling vid hjärtinfarkt som är tillräckligt stor för att slutsatser ska kunna dras om dess effekt på dödlighet och sjuklighet. I ESC:s riktlinjer rekommenderas syrgasbehandling för hjärtinfarktpatienter med andnöd, syrebrist eller hjärtsvikt. Behandlingen används dock rutinmässigt för alla patienter med misstänkt hjärtinfarkt i stora delar av världen. Därför kommer studien sannolikt att påverka vårdrekommendationerna globalt. Försteförfattare är Robin Hofmann, biträdande överläkare och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS), Karolinska Institutet. Forskningen finansierades av Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet och Stiftelsen för Strategisk Forskning. Publikation “Oxygen Therapy in Suspected Acute Myocardial Infarction” Robin Hofmann, Stefan K. James, Tomas Jernberg, Bertil Lindahl, David Erlinge, Nils Witt, Gabriel Arefalk, Mats Frick, Joakim Alfredsson, Lennart Nilsson, Annica Ravn-Fischer, Elmir Omerovic, Thomas Kellerth, David Sparv, Ulf Ekelund, Rickard Linder, Mattias Ekström, Jörg Lauermann, Urban Haaga, John Pernow, Ollie Östlund Johan Herlitz, och Leif Svensson The New England Journal of Medicine (NEJM), online 28 augusti 2017

Postnord ger ut nya frimärken med illustrationer av medicinalväxter hämtade från 20-årsjubilerande Hagströmerbiblioteket. I samband med frimärkssläppet fick åhörarna lära sig om läkeväxternas betydelse och kvinnornas dolda bidrag till litteraturen. Det är trångt i Postmuseums foajé i Gamla stan den 24 augusti när besökarna väntar på att dörrarna till utställningslokalerna ska öppna. Flera köar redan i museets butik för att lägga beslag på några av de nya frimärkena och få dem stämplade på plats. En trappa upp ger Hjalmar Fors, docent i idé- och lärdomshistoria och förstebibliotekarie på Hagströmerbiblioteket, en historisk överblick över läkeväxters kulturella, ekonomiska och medicinska betydelse från antiken till våra dagar. – Läkeväxter, kryddor och örter ansågs livsviktiga. De symboliserade rikedom, hälsa, god etik och ansågs effektiva som mediciner. Guld, rökelse – en växtsubstans som brändes i templen – och det väldoftande läkemedlet myrra, kom de vise männen från österlandet med till det nyfödda Jesusbarnet. Detta visade på hans höga status, säger Hjalmar Fors. Mat och medicin hörde ihop Fram till 1800-talet gjordes liten skillnad på läkeväxter och kryddor, matlagning och medicin. Äldre medicinsk teori utgick från den så kallade humoralpatologins strävan efter att skapa balans mellan fuktighet, torrhet, hetta och kyla. Den friska människan var lagom fuktig, torr, varm och kall. Obalanser skulle kureras med en annorlunda kost eller mediciner. – Medicinerna gjordes mest av kryddväxter. Kryddor med stark smak såg man som torra och heta, så de var bra om man var fuktig och kall. I teorin botade man nedkylning genom att äta något hett och feber med något kallt. Men i praktiken var systemet mycket mer sofistikerat, säger Hjalmar Fors. Han drar paralleller till indisk traditionell läkekonst där detta synsätt råder än i dag. I västvärlden skiljer vi istället på mat, njutningsmedel och medicin, där den sistnämnda ska vara stark och verkningsfull. Här handlar medicinframställning ofta om att utkristallisera den aktiva substansen ur till exempel en växt. Upptäcktsresor ger ökad handel och kunskap om växterna Från 1400-talets slut började européerna upptäcka nya delar av världen, vilket ledde till att örter och kryddor fick en ännu starkare kulturell och ekonomisk betydelse. Handeln med till exempel kardemumma, peppar, kinesisk rabarberrot, tobak, choklad, kaffe och te blev alltmer omfattande, och många ville medverka till att definiera på vilket sätt preparaten skulle användas. – Jag vill visa hur stor och rik kunskapen om läkeväxter var i Europa redan innan Carl von Linné på 1700-talet, säger Hjalmar Fors. Linné använde sig i själva verket en hel del av de metoder som till exempel centralfiguren Mathioli 200 år tidigare utformat då han skapade ett nätverk av lärda brevskrivare över hela Europa, som tillsammans byggde upp den kunskapsbank som utmynnade i verket Kommentarer till Dioscorides. – Skapandet av botaniska bilder och översiktsverk var en kollektiv process. Man hade en läkekunnig person och en resenär eller korrespondens som förmedlade kunskapen. Den person som fungerade som spindeln i nätet samlade in ny information från nätverket som sen publicerades, säger Hjalmar Fors. Forskning har under senare tid visat att många av informatörerna i nätverken var kvinnor med läkekunskap. Men när man går till publikationen i fråga så existerar inte kvinnorna. – Det är en viktig historisk uppgift att rekonstruera hur de här kunskaperna har flödat och vilka det är som belönats respektive inte belönats. Text: Stina Moritz Det nya frimärkshäftet och Hagströmerbibliotekets 20-årsjubileum Tanken att medicinalväxter skulle pryda frimärken har funnits länge och i samband med att Hagströmerbiblioteket nu fyller 20 år blev det verklighet. Postnords illustratörer fick välja mellan ett antal bilder till frimärkena, och resultatet blev tre välkända och lokala läkeväxter; Groblad, Johannesört och Fingerborgsblomma. De detaljerade teckningarna av de nyttiga växterna är hämtade ur Hagströmerbibliotekets samlingar och märkena är designade av Gustav Mårtensson. Under Hagströmerbibliotekets 20-årsjubileum arrangerar man även jubileumsvisningar för allmänheten och öppet hus för KI:s personal. Hagströmerbiblioteket är ett av världens främsta inom området medicinhistoria med både Karolinska Institutets och Svenska Läkaresällskapets äldre boksamlingar samlade under ett tak.

Genom att kombinera nya systembiologiska analyser med avancerad dataanalys har forskare vid Karolinska Institutet kunnat följa immunsystemets mognadsprocess hos leukemipatienter som genomgått stamcellstransplantation. Tekniken, som avslöjar komplexa samspel mellan olika celler och proteiner, kan användas även vid andra sjukdomar för att ge ny kunskap om immunsystemets reglering och dysreglering, vilket i förlängningen kan leda till nya och bättre immunologiska behandlingar. Studien publiceras i Cell Reports. Immunterapi är ett snabbt växande fält där man påverkar patientens eget immunförsvar för att bekämpa sjukdom och där stora framgångar inom framför allt cancerområdet rapporterats på senare tid. En av de mest väletablerade och effektiva immunologiska behandlingarna är allogen stamcellstransplantation vid leukemi, där patientens egen sjuka benmärg ersätts av frisk benmärg från en donator. Hos vissa patienter mognar dock inte det transplanterade immunsystemet ut på ett gynnsamt sätt, vilket kan leda till svåra infektioner, oönskade attacker på frisk vävnad eller återfall i leukemisjukdom. Komplext samspel mellan olika celltyper Forskare vid Karolinska Institutet har nu med hjälp av en rad avancerade analyser studerat immunsystemets mognadsprocess hos 26 leukemipatienter behandlade vid Karolinska Universitetssjukhuset. Forskarna följde patienterna i ett års tid efter genomgången stamcellstransplantation och använde den nya tekniken masscytometri för att studera immunsystemets olika celltyper och metoden ProSeek för samtidig proteinanalys. Analyserna kombinerades sedan med modern maskininlärningsteknik för dataanalys, särskilt topologisk dataanalys vilket tillät integrering av all data och globala analyser av hela immunsystemet i blod. – Tidigare har man inom forskningen fokuserat mycket på enskilda beståndsdelar, men immunsystemet är oerhört komplext med många specialiserade celltyper och vi tror att det är just samspelet mellan dessa celler som är viktigt. Sådana dynamiska processer har varit svåra att studera på grund av tekniska begränsningar men har nu möjliggjorts genom teknologiska genombrott, förklarar Petter Brodin, läkare och forskare vid Science for Life Laboratory (SciLifeLab) och institutionen för medicin, Solna, vid Karolinska Institutet. Kan ge mer individanpassad vård Han har lett den nya studien där man kunnat identifiera mönster som kan kopplas till kliniska komplikationer hos patienterna. Tekniken är applicerbar även på andra sjukdomstillstånd som involverar immunsystemet, såsom autoimmuna sjukdomar, allergier och infektioner. Förhoppningen är att fler och större studier av immunsystemets dynamik och reglering ska ge nya ledtrådar som banar väg för nya terapier och mer individanpassad behandling. – Denna studie kan betraktas som ett första exempel på hur omfattande analyser och avancerad dataanalys, ett koncept som vi kallar precisionsimmunologi, kan leda till ökad förståelse för immunsystemets funktion och dysfunktion och även göra effekten av andra immunologiska behandlingar mer förutsägbar framöver, säger Petter Brodin. Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Cancerfonden, Svenska Läkaresällskapet, Barncancerfonden och Karolinska Institutet. Publikation “Mass cytometry and topological data analysis reveal immune parameters associated with complications after allogeneic stem cell transplantation” Tadepally Lakshmikanth, Axel Olin, Yang Chen, Jaromir Mikes, Erik Fredlund, Mats Remberger, Brigitta Omazic, Petter Brodin Cell Reports, online 29 augusti 2017

Wan Gang, Kinas minister för vetenskap och teknologi, besökte tillsammans med sin delegation Karolinska Institutet torsdagen den 31 augusti 2017 för en presentation av kinesisk forskning och innovation, samt en diskussion om hur man främjar internationellt samarbete. Efter presentationen följde en diskussion med forskare från KI, KTH, Lunds universitet och Uppsala universitet samt representanter från Utbildningsdepartementet och den svenska ambassaden i Peking. Diskussionen leddes av Maria Masucci, vicerektor för internationella frågor vid Karolinska Institutet. Den behandlade viktiga frågor om kinesisk-svenskt samarbete, inklusive reformen av Kinas hälsovårdssystem och behovet av att främja synergieffekter mellan forskning och innovation för att förbättra livskvaliteten och hälsovårdstandarden. Mötet avslutades med en lunch som KI:s rektor Ole Petter Ottersen stod värd för.

Att förstå en vetenskaplig artikel är inte alltid så lätt. Och det har bara blivit svårare med tiden, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften eLife. Vetenskapliga artiklar är inte kända för att vara lättlästa. Men är det forskningen i sig som är svårbegriplig eller forskarna som beskriver den på ett krångligt sätt? För att besvara den frågan har fyra doktorander vid Karolinska Institutet undersökt hur läsbarheten har förändrats över tid i över 700 000 sammanfattningar av vetenskapliga artiklar, ”abstracts”. Sammanfattningarna publicerades mellan åren 1881 och 2015 inom 12 olika forskningsfält, bland annat medicin, psykologi, biologi och ekologi. – Vi såg en stark trend som visade att vetenskapliga texter har blivit svårare att läsa från 1800-talet till idag. Samtliga 12 forskarfält uppvisade denna trend, men det fanns skillnader i magnitud, säger William Hedley Thompson som har genomfört studien på sin fritid tillsammans med Pontus Plavén-Sigray, Granville Matheson och Björn Schiffler, samtliga doktorander vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet Läsbarheten uppskattades genom två olika mått: Flesch Reading Ease och New Dale Chall. Dessa tar hänsyn till mätbara faktorer som påverkar hur svårt det är att läsa en text, bland annat antal ord per mening och antal stavelser per ord. Motsatt trend jämfört med presidenttal i USA – Dessa mått har använts för att undersöka läsbarhet i många olika fält. Ett välkänt exempel är att USA:s presidenters tal har blivit lättare över tid. Men inom forskningen ser vi alltså en motsatt trend, säger William Hedley Thompson. De vetenskapliga texternas ökade svårighetsgrad skulle kunna bero på att forskningen har blivit mer nischad och komplicerad. Men studien visar också att ”allmän vetenskaplig jargong” har blivit vanligare med tiden. Med detta menas ord som används ofta av forskare, men som inte är tekniska facktermer. Ord som ”robust”, ”moreover” och ”novel”, är enligt artikelförfattarna exempel på allmän vetenskaplig jargong. Viktigt med tydlig kommunikation – Dessa fynd indikerar att vetenskap har blivit svårare att förstå rent språkligt, utöver den ökade vetenskapliga specialiseringen. Spekulativt så kan man tänka sig att nya forskare upplever att den vetenskapliga jargonen hos tidigare generationer låter seriös och vetenskaplig, och därför förstärker dessa drag i sina egna texter, säger William Hedley Thompson. Han påpekar att tydlig kommunikation är en viktig del av den vetenskapliga processen. Det är en förutsättning för att resultaten ska kunna upprepas av andra forskare, men också för att omvärlden ska kunna förstå vad forskningen kommit fram till. – Vi tror det är viktigt att forskare försöker göra sina texter så tydliga och begripliga som möjligt, för att maximera tillgängligheten för andra forskare och resten av samhället. På så sätt kan forskning spridas och förstås av fler människor, och därmed ha större påverkan på omvärlden, säger William Hedley Thompson. Publikation “The readability of scientific texts is decreasing over time” Pontus Plavén-Sigray, Granville James Matheson, Björn Christian Schiffler och William Hedley Thompson eLife, 5 september 2017

I år fyller Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW), en av Sveriges största forskningsfinansiärer, 100 år. Det firas bland annat med att KI, KTH och Stockholms universitet arrangerar ett gemensamt jubileumssymposium i Aula Magna den 15 september. En av de inbjudna talarna är KI-forskaren Marie Carlén. Berätta, vad är det som händer den 15 september? – Vid symposiet får jag tillfälle att presentera min forskning som KAW har finansierat och träffa andra forskare som KAW stöder. Jag har fått stöd från KAW de senaste tio åren och har anslag från stiftelsen fram till 2024. Vad ska du själv prata om? – Jag kommer att prata om hjärnan och beskriva de strategier som vi inom mitt fält av neurovetenskapen har för att förstå hur hjärnan fungerar. Jag kommer att visa hur vi med hjälp av teknologin optogenetik i experiment i möss har börjat få en förståelse för hur hjärnan utför högre mentala funktioner, så kallade kognitiva funktioner. Optogenetik gör det möjligt för oss att studera hur olika nervceller bidrar till hjärnans funktioner och ultimat skapar våra beteenden. Ett mål med min föreläsning är att förmedla att framsteg inom behandlingen av psykisk sjukdom kräver grundläggande förståelse av hur hjärnan är uppbyggd och fungerar, något vi för tillfället saknar men jobbar väldigt hårt för att uppnå. Du blev Wallenberg Academy Fellow 2012. Vad har stödet från KAW betytt för dig? – Det anslaget har inneburit precis det som var visionen hos KAW, det vill säga möjligheten och friheten att satsa på riskfyllda och långsiktiga projekt. Projekten är riskfyllda då de kräver metoder och analys i forskningens framkant, metoder vi i labbet ofta måste vara med och vidareutveckla. Vi använder många olika typer av utrustning i våra experiment, vilket är kostsamt. Men med stödet från KAW har vi inte behövt göra avkall på någon typ av experiment. Anslaget har även fungerat som en kvalitetsstämpel på vår forskning, ett bevis på att en granskningskommitté av högsta kompetens har bedömt det vi håller på med som något kan föra forskningen framåt och bör satsas på. För mig personligen har anslaget varit en uppmuntran att fortsätta satsa på tekniskt svåra projekt med hög potential, och en indikation på att jag är inne på rätt spår med mina vetenskapliga idéer. Symposiet gästas av flera världsstjärnor inom forskningen. Är det någon av de övriga föredragshållarna som du ser särskilt fram emot att höra/träffa? – Jag ser fram emot att lyssna på Svante Pääbo. Hans forskning är långt ifrån min, men jag är väldigt intresserad av evolutionen och då främst hjärnans evolution. Mycket av forskningen på hjärnan bedrivs i ett fåtal arter av laboratoriedjur och för att den forskningen ska kunna bidra till förståelsen av människans hjärna och dess sjukdomar måste vi ha en klar bild av både likheterna och olikheterna i hjärnans organisation och funktion hos olika arter. Evolutionen har drivit utvecklingen av hjärnan och förståelse av evolutionen kan hjälpa oss förstå hjärnan.

I årets rankningar av världens universitet håller Karolinska Institutet ställningarna som Sveriges högst rankade universitet men tappar från 28 till 38 i THE, Times Higher Education. I den så kallade Shanghairankningen, Academic Ranking of World Universities, ARWU, som kom i augusti placerar sig KI på plats 44 i världen, samma position som 2016. Bland europeiska lärosäten placerar sig KI på plats 12. I ARWU:s ämnesrankning ”Clinical Science” rankas KI som 21 i världen och 5 i Europa. Inom ”Pharmacy and Pharmaceutical Sciences” rankas KI som 7 i världen och 3 i Europa, och inom ”Biological Sciences” är placeringen 14 i världen respektive 3 i Europa. Sverige har 11 universitet bland topp 500, och tre i topp 100. KI på plats 44, Uppsala Universitet på plats 63 och Stockholms Universitet på plats 74. Brittiska Times Higher Education – THE –publicerade i dag en rankning över världens universitet. Här placerar sig Karolinska Institutet på plats 38 (från plats 28, 2016) bland samtliga universitet i världen, oavsett inriktning. KI placerar sig som nummer 1 i Sverige och i Norden och på plats 11 i Europa.

KI-forskarna Erik Melén och Georgios Sotiriou är två av de unga forskningsledare som i år får startanslag från det europeiska forskningsrådet (ERC). Syftet med ERC:s startanslag är att stödja begåvade forskare som befinner sig i början av sin karriär och som redan har utmärkt sig genom nyskapande forskningsarbete. Startanslaget motsvarar 1,5 miljoner euro som fördelas över fem år. Utöver detta får Georgios Sotiriou, som är den första KI-forskaren inom området fysikvetenskap och teknik, 312 500 euro för att täcka kostnader för utrustning. Läs mer om anslagen i ett pressmeddelande från ERC Nya biomarkörer för sjukdomar i luftvägarna Erik Melén är barnallergolog och docent i epidemiologi vid Institutet för miljömedicin (IMM). Hans ERC-projekt, TRIBAL (A Translational approach to Identify Biomarkers for Asthma and Lung function impairment), syftar till att få fram ny kunskap som möjliggör att kronisk lungsjukdom kan förebyggas redan i barndomen samt att identifiera biomarkörer av betydelse för att få fram nya läkemedel mot astma och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom). Hos barn är astma den idag vanligaste kroniska sjukdomen och mer än 300 miljoner människor är drabbade över hela världen. Det finns i dagsläget ingen botande behandling. Barnastma som kvarstår i vuxen ålder är förknippat med nedsatt lungfunktion och en ökad risk för KOL. – Om man vill förebygga kronisk sjukdom i vuxen ålder är det viktigt att börja tidigt, redan under barndomen. Jag är otroligt tacksam för möjligheten att ta emot ERC-finansiering för det här projektet. Det har även varit en mycket givande erfarenhet för mig som forskare att genomgå själva ansökningsprocessen för ERC-anslag, säger Erik Melén. TRIBAL är ett projekt som baseras på den svenska BAMSE-studien, en världsledande födelsekohort med 4 089 deltagare, som nu följs upp till 22-24 års ålder. BAMSE-studien leds också av Erik Melén. Bekämpa antimikrobiell resistans med nanoteknik Georgios Sotiriou, forskarassistent vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, forskar med det övergripande målet att utveckla nanobiomaterial, verktyg och metoder i medicinska syften. Huvudfokus ligger på en teknik som kallas aerosolteknik, med vilken forskarna skapar nanomaterial och utrustning som används inom biomedicin. Syftet med hans ERC-projekt, PROMETHEUS, är att använda aerosoltekniken och utveckla nästa generations antibakteriella medicintekniska produkter för att bekämpa infektioner och antimikrobiell resistens. Antimikrobiell resistens utgör ett av de allvarligaste hoten mot folkhälsan, och uppskattas bli den vanligaste dödsorsaken inom 30 år. "Jag är mycket glad och hedrad över att få detta anslag som gör att jag kan arbeta inom det spännande området som nanoteknik för medicinska syften är, och att försöka tackla morgondagens globala hälsoutmaningar", säger Georgios Sotiriou. Tillvägagångssättet för hans och hans kollegors forskning är multidisciplinärt och kombinerar kompetens från material- och processteknik, bioteknik och hälsovetenskap. Detta gör det möjligt att skapa biomaterial och utrustning som kan användas till allt från diagnostik till behandlingar. Text: Selma Wolofsky

Ledande plast i mobiltelefoners skärmar kan användas för att reglera tillväxten av sjukdomsframkallande bakterier, rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i den vetenskapliga tidskriften npj Biofilms and Microbiomes. Genom att lägga till eller ta bort elektroner från plastytan luras bakterierna att växa mer eller mindre. Metoden skulle till exempel kunna användas för att förhindra bakterieinfektioner på sjukhus eller förbättra effektiviteten vid rening av avloppsvatten. När bakterier fäster på en yta växer de snabbt och bildar en tjock film. Dessa så kallade biofilmer är vanligt förekommande i omgivningen, men är särskilt farliga på sjukhus där de kan orsaka livshotande infektioner. För att komma till rätta med detta problem har forskare vid Karolinska Institutet tillverkat ytbeläggningar för medicintekniska produkter gjorda av ledande så kallad PEDOT-plast – samma typ av plast som gör att mobiltelefonens skärm reagerar vid beröring. Genom att applicera en liten spänning kunde plastytorna antingen fyllas med eller tömmas på elektroner, vilket visade sig kunna styra tillväxten av salmonellabakterier. Kan inte föröka sig – När bakterierna fäster till en yta full av elektroner kan de inte föröka sig. De har ingenstans att göra sig av med de egna elektronerna som bildas när de växer, förklarar Agneta Richter-Dahlfors, professor vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet och föreståndare för Swedish Medical Nanoscience Center som har lett arbetet. Om bakterierna å andra sidan stötte på en tom plastyta hände det motsatta, bakterierna växte och bildade en tjock biofilm. – När den elektriska kretsen kontinuerligt suger ut elektronerna från ytan finns det hela tiden plats för bakterierna att göra sig av med sina egna elektroner genom att överföra dem till plastytan, och detta ger bakterierna den energi de behöver för att växa snabbt, säger Agneta Richter-Dahlfors. Brett användningsområde Metoden ger forskarna möjlighet att genom ett knapptryck bestämma om bakterietillväxten ska förhindras eller stimuleras. Detta har många användningsområden inom både hälsa och industri. – Om vi belägger medicinsk-tekniska apparater med detta material kan vi hindra bakterier från att växa på dem. I andra fall, till exempel vid avloppshantering som behöver bakteriernas biofilmer för att skapa rent vatten, kan vi producera ytor som främjar biofilmsproduktion, säger Agneta Richter-Dahlfors. Forskargruppen arbetar nu på att integrera denna teknik i medicinsk-tekniska produkter och implantat för att minska risken för sjukvårdsrelaterade infektioner. Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Vinnova, Carl Bennet AB och Swedish Medical Nanoscience Center. Publikation Salvador Gomez-Carretero, Ben Libberton, Mikael Rhen och Agneta Richter-Dahlfors ”Redox-active conducting polymers modulate Salmonella biofilm formation by controlling availability of electron acceptors" npj Biofilms and Microbiomes, online 4 september 2017. doi:10.1038/s41522-017-0027-0

I sin nya roll, som vicedekan för samverkan med Stockholm läns landsting (SLL) med särskilt fokus på utbildning vid Karolinska universitetssjukhuset, blir Carl-Fredrik Wahlgrens högsta prioritet att i samverkan med andra försöka säkra KI:s utbildningar i det nya vårdlandskap som växer fram i Stockholm. Hälso- och sjukvården i Stockholm genomgår flera omfattande förändringar, där omorganisationen av Karolinska universitetssjukhuset är en av de saker som påverkar KI:s möjligheter att bedriva klinisk forskning och utbildning mest. KI och SLL behöver säkerställa att det finns tillräckligt många och högkvalitativa platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). – Min högst prioriterade fråga blir att försöka säkra de lärande- och examensmål som är hotade. Det kräver ett nära samarbete med KI-ledningen, styrelsen för utbildning, enheten för landstingssamverkan, företrädare för de kliniska institutionerna, utbildningsprogrammen och vården, säger Carl-Fredrik Wahlgren. I den konsekvensutredning som KI gjorde våren 2017 på rektors uppdrag med anledning av Karolinska universitetssjukhusets ändrade verksamhetsinriktning, framkom att flera examens- och lärandemål var hotade. De rör exempelvis läkarstudenters möjlighet att möta patienter med vanliga diagnoser och flera programs möjlighet att uppfylla målen för interprofessionellt lärande. En stor del av öppenvårdsverksamheten flyttar ut från sjukhuset, och nya lärandemiljöer som möjliggör interprofessionellt lärande (att studenter inom olika yrken får lära av varandra och tillsammans) samt kliniska träningsmiljöer behövs. Tillgång till lärare och handledare med såväl ämnesmässig, vetenskaplig som pedagogisk kompetens ligger också högt upp på listan över prioriterade områden. Akademiska specialistcentra en nyckelfråga I samband med utflytten av specialistöppenvård blir en viktig fråga att inrätta akademiska specialistcentra, där klinisk forskning och utbildning kan bedrivas hand i hand med vård. Till exempel kommer ett sådant center i december 2017 att öppnas på Torsplan, och därmed ligga nära till KI och Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Här ska KI i samarbete med SLSO (Stockholms läns landstings sjukvårdsområde) utveckla och implementera VFU på grundnivå och avancerad nivå. – Målsättningen är att skapa en modell för hur utbildning präglad av nytänkande och innovativa lösningar med inslag av e-hälsa och interprofessionellt lärande kan bedrivas i öppen specialistvård. Jag tror att flera sådana centra behövs för att säkra tillgången på platser för KI:s verksamhetsförlagda utbildning. Utmaningar men också möjligheter Carl-Fredrik Wahlgren menar att samverkansarbetet även ska ses som en stor möjlighet att ytterligare utveckla och förbättra den kliniska utbildningen. Målsättningen är att sjukhuset även fortsättningsvis ska vara en central arena för KI:s kliniska utbildningar. Här finns fortfarande viktig forskningsanknytning med en stor andel forskande lärare och god möjlighet att bland annat tillgodose krav på interprofessionellt lärande och internationalisering. – Förändringsarbetet på sjukhuset är också en investering tänkt att stärka samverkan mellan vård, forskning och utbildning. Ett universitetssjukhus utan studenter är inte ett universitetssjukhus. Ett nära samarbete mellan universitet och sjukvård är en förutsättning för en kvalitetssäkrad klinisk utbildning där studenterna trivs och kan nå sina lärande- och examensmål. Informationsmöten i september Vid två allmänna informationsmöten, ett i Flemingsberg den 11 september, och ett i Solna den 13 september, ges en sammanfattning av KI:s konsekvensutredning, liksom några förslag på lösningar. Mötena är öppna för alla som är intresserade av frågan om utbildning i samverkan med Karolinska universitetssjukhuset.

Företrädare för Mayo Clinic besöker Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset för att utbyta kunskap och erfarenheter kring en mängd ämnen som omfattar allt från forskning, utbildning, innovation till administration. En gemensam konferens pågår mellan den 6 till 8 september 2017 på KI och Karolinska Universitetssjukhuset. Mayo Clinic i USA ses som en internationell förebild när det gäller att integrera forskning med klinisk verksamhet. Detta har länge intresserat Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset som i veckan deltar i den årliga konferensen inom det samarbete som Karolinska Institutet och Mayo Clinic har sedan mer än 25 år tillbaka. – Det är viktigt att vi utbyter erfarenheter och sätt att tänka för att uppnå en snabbare övergång från forskning till klinik där forskningsresultat kan komma hälso- och sjukvården till godo. Mayo Clinic utmärker sig inom detta område och kan tjäna som exempel för oss i vårt samarbete med sjukvården, sa rektor Ole Petter Ottersen när han invigningstalade på konferensen. Melvin Samsom, sjukhusdirektör för Karolinska Universitetssjukhuset tryckte på betydelsen av fortsatt och utvecklat samarbete mellan akademi och klinik i en tid av stora förändringar i styrning och organisation av hälso- och sjukvården i Sverige, men även i USA och andra länder: – Vi står inför stora strukturförändringar och har liknande utmaningar i hur vi organiserar sjukvården mot att bli mer sammanhållen, kostnadseffektiv och hållbar. De vetenskapliga huvudföreläsningarna under konferensens första dag gav prov på banbrytande forskningsprojekt som med hjälp av tekniska innovationer lyckats förbättra diagnosistering och behandling av patienter med sällsynta och svårbehandlade sjukdomstillstånd. Professorerna Eric Wieben och Martin Schalling som är vetenskapliga koordinatorer för samarbetet på Mayo Clinic respektive Karolinska Institutet hoppas att samarbetet kan fortsätta att utgöra en plattform för utveckling av klinisk verksamhet. Ett annat mål är att skapa karriärspår med dubbel institutionsanknytning där forskare kan tillgodoräkna tid och arbete utfört vid det andra universitetet. Samarbetet mellan Karolinska Institutet och Mayo Clinic började som ett mindre forskningssamarbete inom diabetes och metabolism på 90-talet och har idag vuxit till att omfatta mer ett tiotal forskningsområden såsom psykologi och psykiatri, autoimmuna sjukdomar, regenerativ medicin, cancer och kardiovaskulära sjukdomar. Samarbetet innefattar också samverkan inom administration, utbildning och innovation, vilket tagits upp som en framgångsfaktor i en nyligen genomförd utvärdering. Text: Maissa Al-Adhami

Är det mindre fel att smita från skatten om de flesta gör så? En ny studie från Karolinska Institutet visar att vår syn på vad som är moraliskt rätt eller fel påverkas av hur utbrett beteendet är. Resultaten, som presenteras i Journal of Experimental Psychology: General, kan öka förståelsen för de psykologiska mekanismer som ligger bakom attitydförändringar i samhället. Sociala normer kring vad som är rätt och fel är viktiga för välfungerande samhällen. Sådana moralnormer är dock föränderliga, men de psykologiska mekanismer som ligger bakom dessa förändringar har varit okända. Nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet att vår syn på både egoistiska och altruistiska beteenden förändras beroende på hur vanliga beteendena är. Resultaten baseras på ett antal beteendeexperiment, matematiska beräkningsmodeller och datorsimuleringar. Försökspersonerna observerade först andras beteenden i ett så kallat ”public goods game” där spelarna får en summa pengar och sedan i olika utsträckning väljer att investera pengarna så att de är till fördel för alla i gruppen, alternativt behålla alla pengar för sig själva. Efter varje omgång fick försökspersonerna skatta de olika valen som moraliskt rätt eller fel, och bedöma om valen borde bestraffas genom att spelarnas vinst minskas. Bygger på ett tankefel Ett altruistiskt beteende ansågs alltid mer moraliskt rätt än ett egoistiskt, men båda beteenden skattades som mer moraliska och mindre förtjänande av bestraffning om majoriteten ägnade sig åt dem än om de var ovanliga. Hur vanligt det själviska beteendet var påverkade även försökspersonernas villighet att själva betala för att bestraffa själviska personer. – Toleransen mot det egoistiska beteendet ökade när majoriteten av spelarna behöll pengarna själva, vilket förvånade mig. Att ett beteende är vanligt betyder ju inte automatiskt att det är rätt – detta bygger på ett tankefel där man blandar ihop fakta och moraliska värderingar, säger Andreas Olsson, forskargruppledare och universitetslektor vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet. Studien visar att synen på vad som är moraliskt rätt och fel har stora likheter med social konformitet, att vi människor tenderar att anpassa oss till omgivningen och andra människors beteenden. Det gör att förändringar i den sociala miljön snabbt kan komma att förändra människors moraliska värderingar. Förklarar varför attityder förändras – Detta är intressant ur en rad olika aspekter och skulle kunna förklara varför attityder förändras över tid, till exempel när det gäller synen på kollektiv nytta eller laglydighet, säger Björn Lindström, postdoc vid Zürich universitet samt vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet. Forskningen har finansierats av Riksbankens Jubileumsfond, Europeiska forskningsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse samt Forte. Publikation Björn Lindström, Simon Jangard, Ida Selbing och Andreas Olsson The role of a “common is moral” heuristic in the stability and change of moral norms Journal of Experimental Psychology: General, online 11 september 2017

Sverige har en stark ställning inom life science. Samtidigt står vi inför stora hälsoutmaningar och måste anpassa oss till förändringar i omvärlden, inte minst den snabba digitaliseringen. Aktörer inom life science-sektorn möttes under en eftermiddag på Karolinska Institutet och diskuterade behovet av samverkan i dessa frågor. – En av de största utmaningarna är hur forskning och utbildning ska hänga med i de stora förändringarna som sker, inte bara i Stockholm utan också i resten av världen. Den utmaningen är enorm och kräver att vi samverkar för att vårt samhälle ska få de allra bästa hälsotjänsterna och sjukvården i framtiden, sa Karolinska Institutets nya rektor, Ole Petter Ottersen, när han hälsade välkommen till seminariet den 6 september i Samuelssonsalen. Seminariet är en del av en nationell serie om samhällsutmaningar som tar sin utgångspunkt i den forskningspropositionen som regeringen presenterade 2016. Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, närvarar vid seminarierna där berörda aktörer från akademin, näringslivet och andra delar av samhället möts för att diskutera hur satsningarna i forskningspropositionen kan omsättas i praktiken och göra störst nytta. Ole Petter Ottersen berättade att Karolinska Institutet har satt upp sex huvudpunkter i universitetets strategier för samverkan: utveckling av universitetssjukvården, regionalt och nationellt samarbete, ökad näringslivssamverkan, incitament och finansiering för innovation, strategiskt näringslivssamarbete och internationella samarbeten. De stora infrastrukturförändringar som nu sker på Karolinska Institutet kräver utvecklade samverkansformer med bland annat Stockholms läns landsting, svenskt näringsliv samt andra framstående universitet, både i Sverige och utomlands. Ottersen poängterade att alla pågående satsningar sker i samverkan med hälso- och sjukvården för att ytterligare integrera forskning med klinisk verksamhet. Han avslutade sitt anförande med ett önskemål: – Jag vill att vi lyfter blicken och tänker på samverkan inte bara i Stockholm eller Sverige, utan globalt. Verkstad av forskningspropositionen Helene Hellmark Knutsson underströk, när hon introducerade seminariet, att det är nu som det ska bli verkstad av forskningspropositionen. Nu har de nya forskningsmedlen och forskningsprogrammen precis satts i rullning och det är dags att implementera forskningspropositionen i verksamheterna. – Det känns bra att så många av de aktörer som ska hjälpa oss att möta samhällets hälsoutmaningar sitter här, sa Hellmark Knutsson till deltagarna i salen. Hon betonade att Sverige traditionellt har varit ett land som satsat på forskning, vilket bland annat syns i Times Higher Educations rankning av universiteten i världen där tre svenska universitet, däribland KI, fanns med bland de 100 högst rankade universiteten i världen. Forskningspropositionens utgångspunkt är att med samverkan möta samhällets utmaningar, berättade Hellmark Knutsson. För att nå dit höjs basanslagen och särskilda satsningar görs med bland annat tioåriga forskningsprogram samt insatser för samverkan och innovation. Hon poängterade dock att mer forskningsmedel inte alltid innebär ökad kvalitet på forskningsresultaten. – Vi måste utlysa meriteringsanställningar i internationell konkurrens. Tydliga, transparenta karriärvägar är viktigt för att attrahera de bästa forskarna. Idag har många visstidsanställningar och internrekryteringen är alltför stor. Vi har traditionellt gynnat ”hemmasöner”, alltså män på det egna lärosätet, sa Hellmark Knutsson. Mer forskningsanknytning i utbildningarna, förbättrade villkor för doktorander och kvalitetssäkring även av forskning är ytterligare exempel ur forskningspropositionen som Hellmark Knutsson tog upp. – Vi har världsledande forskning på vissa områden inom life science. Vi har en hälso- och sjukvård som omfattar alla patienter. Vi har bra register och biobanker. Alla de här bitarna skulle kunna göra att vi kan höja oss ytterligare. Jag ser fram emot att samverka med er alla för att Sverige ska bli en ledande forskningsnation inom life science. Hellmark Knutsson passade också på att slå ett slag för att den europeiska läkemedelsmyndigheten borde ligga i Sverige innan hon lämnade över till moderatorn Göran Stiernstedt, docent och ledamot i KI:s konsistorium. Forskningsprojekt med samhällsanknytning Seminariedeltagarna fick sedan ta del av presentationer kring temat hälsoutmaningar av fyra forskare från Karolinska Institutet. Kristina Johnell, professor och sektionschef för Aging Research Center, talade om utmaningarna med läkemedelsbehandling av äldre. Hon berättade bland annat om att äldre ofta exkluderas från kliniska prövningar och att känsligheten för läkemedel ökar ju äldre vi blir. Ylva Trolle Lagerros, docent vid institutionen för medicin, beskrev hur den digitala tekniken kan användas hälsofrämjande. Bland annat kan vi, genom att våra smarta telefoner registrerar hur mycket vi rör oss, dela rörelsedata med vår vårdgivare och tillsammans sätta upp gemensamma mål för bättre hälsa. – Det spännande är att 70 procent av deltagarna i forskningsprojektet är äldre män, en grupp som vanligtvis är svår att nå när det gäller hälsofrämjande forskning. Och den digitala vårdplanen gör skillnad. Nästan alla tar den där extra promenaden på kvällen för att komma upp till sitt mål, berättade Trolle Lagerros. Christian Giske, universitetslektor vid institutionen för laboratoriemedicin, talade om resistenta tarmbakterier och visade oroväckande siffror på andelen resistenta tarmbakterier i olika delar av världen. Giske påpekade dock vikten av att inte skrämma upp folk och överdriva riskerna, vilket han menade att bland annat media bidrog till. Jan-Olov Höög, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, gav sin syn på hur högskoleutbildningarna inom life science bör utformas för att rusta studenterna för framtiden. På Karolinska Institutet har man bland annat satsat på globala mastersprogram som undervisas på engelska och gratis högskolekurser via internet (MOOC). Höög betonade även behovet av innovationer inom hälsosektorn och menade att utbildningarna måste möta de särskilda kompetensbehov och de eventuella kulturkrockar som kan uppstå mellan en medicinsk respektive teknisk organisation när tekniska innovationer tar större plats i hälso- och sjukvården. Därför har KI bland annat startat en utbildning i samarbete med KTH som kombinerar en läkar- och civilingenjörsutbildning. I en paneldiskussion med Ole Petter Ottersen, Eric Vänerlöv, sekreterare i utredningen Nationell samordning för life science, Anna Sandström, Science Relations Director på AstraZeneca, Jenni Nordborg, direktör och avdelningschef för hälsa på Vinnova samt Malin Frenning, landstingsdirektör för Stockholms läns landsting diskuterades slutligen hur samverkan kan bli verkningsfull och vilka trösklar och hinder som kan sätta käppar i hjulen för en lyckad samverkan.

Sedan millennieskiftet har kirurgi mot svår halsbränna blivit mer ovanligt, bland annat av rädsla för återfall. I stället behandlas de flesta patienter med läkemedel som minskar surheten i magsäcken. Men en ny studie från Karolinska Institutet, som publiceras i den ansedda tidskriften JAMA, visar att risken för komplikationer och återfall kanske inte är så hög som man tidigare har befarat, särskilt inte hos unga, friska män. Svår och ofta återkommande halsbränna och sura uppstötningar, så kallad refluxsjukdom, drabbar mellan 10 och 20 procent av den vuxna befolkningen. Den vanligaste behandlingen är läkemedel som gör magsäcksinnehållet mindre surt. För de allra flesta innebär det att symtomen minskar. En alternativ behandlingsmetod är operation med så kallad antirefluxkirurgi. Denna operation görs numera oftast med titthålsteknik, där man skapar ett mekaniskt hinder för magsäcksinnehållet att komma upp i matstrupen. Men operationerna har blivit ovanligare efter millennieskiftet, dels för att läkemedlen oftast är effektiva, men också på grund av att operationen kan medföra risk för komplikationer och återfall i refluxsjukdom. Äldre studier av återfall efter operation har varit små och visat varierande resultat, några av dessa studier har dock visat på väldigt hög återfallsrisk. Har följt ett stort antal patienter För att bättre klarlägga återfallsrisken efter antirefluxkirurgi med titthålsteknik har forskare vid Karolinska Institutet genomfört en stor studie, där man har följt upp alla vuxna refluxpatienter som genomgått sådan operation i Sverige mellan 2005 och 2014. Bland 2 655 opererade patienter kunde forskarna se att 18 procent hade fått återfall av reflux, vilket är lägre än i de flesta tidigare studierna. Av de patienter som fick återfall behandlades 84 procent med långtidsbehandling med läkemedel och endast 16 procent med en ny operation. Endast 4 procent av alla patienter i studien drabbades av någon komplikation, oftast handlade det om komplikationer av låg svårighetsgrad. Återfall av reflux var vanligare bland kvinnor, äldre och personer med andra sjukdomar. Risken var lägst bland friska män under 45 år. Kan vara underutnyttjat behandlingsalternativ – Denna typ av operation med förhållandevis låg risk för komplikationer kan vara ett underutnyttjat behandlingsalternativ, särskilt hos unga och friska personer med svår refluxsjukdom, säger Jesper Lagergren, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet och huvudansvarig för studien. Medicinerna är lättillgängliga och ger god symtomlindring men behandlar inte den bakomliggande sjukdomen. Medicineringen är oftast livslång och långvarig behandling kan på lång sikt ge komplikationer i form av benskörhet, lunginflammation och vissa typer av mag–tarminfektioner. – Operation kräver ingen längre sjukhusvård och är en engångsbehandling, men medför risker för komplikationer och återfall av reflux. Tidigare jämförelser mellan medicinering och kirurgi har visat att livskvaliteten är bättre efter operation jämfört med medicinering och det har även bedömts sannolikt att det är mer kostnadseffektivt i ett längre tidsperspektiv, säger Jesper Lagergren. Studien har finansierats av Vetenskapsrådet. Publikation ”Association Between Laparoscopic Antireflux Surgery and Recurrence of Gastroesophageal Reflux” John Maret-Ouda, Karl Wahlin, Hashem B. El-Serag, Jesper Lagergren JAMA, online 12 september 2017, doi: 10.1001/jama.2017.10981

Folke Hammarqvist, docent i kirurgi vid KI och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, tilldelas 2017 års stipendium ur Håkan Mogrens stiftelse för och till insatser för mänskligt välbefinnande. – Jag är överväldigad och glad över beskedet! Utmärkelsen betyder mycket inte minst för det jag arbetar med, akutkirurgi och traumatologi, där bedömning, bemötande och inkännande är viktiga delar för att vården ska bli så bra som möjligt, säger Folke Hammarqvist. Stipendiet består av ett diplom och ett personligt pris om 250 000 kronor. Mottagarna av medicinpriset ska ha gjort sig kända för att ta hand om sina patienter med empati och passion, och de bör aktivt verka eller komma att verka för att sprida sina kunskaper genom föreläsningar eller handledning av andra. Folke Hammarqvist får stipendiet för sin yrkesskicklighet och sitt empatiska förhållningssätt. Förutom stöd och omsorg till patienter och anhöriga, lyssnar han på sina medarbetare och skapar en sann teamkänsla. I motiveringen framhålls också att han är ett gott föredöme inom utbildningsverksamhet med stort engagemang och pedagogisk kompetens. – Akutkirurgi och traumatologi är ett utpräglat teamarbete där säkerheten ökar om patienter, anhöriga och hela teamet engageras i omhändertagandet. Detta är inte minst viktigt i den moderna sjukvården där teknik inte kan ersätta detta. Jag har arbetat mycket med undervisning, praktiskt läkararbete och tillsammans med andra för att stärka strukturer inom akutkirurgi och traumatologi både nationellt och internationellt, säger Folke Hammarqvist. Utbildat 1000-tals läkare och inte färdig än Akutkirurgin är ett område som tillsammans med traumatologin har en central roll i sjukvården, i dagsläget kommer den största andelen inneliggande patienter in som akutfall. Folke har engagerat sig i grundutbildning på läkarprogrammet och i utbildning av yngre läkare. Han har medverkat till att det finns nationella kurser med akutkirurgisk inriktning samt i team- och scenarieträning på akutmottagning och operation med trauma- och akuta operationsfall. – Att arbeta med undervisning tillför mycket och man får möjlighet att följa med i utvecklingen. Det dagliga läkararbetet innehåller hela tiden moment av undervisning och förhållningssättet till patienter och anhöriga lär vi ut genom det sätt vi arbetar på. Att i sitt läkararbete lyssna på patienters- och anhörigas berättelser är en naturlig del och en förutsättning för att kunna ställa diagnos och hjälpa. Berättelser från patienterna och anhöriga, speciellt när förloppet inte har varit optimalt, utgör viktiga argument som man måste lyssna på, särskilt i beslut om förändringar som ju alltid på ett eller annat sätt påverkar våra patienter, säger Folke Hammarqvist. Genom åren har cirka 1 500 yngre läkare deltagit i kurser som Folke Hammarqvist har undervisat i, framförallt inom kirurgi, perioperativ vård (vård och behandling i samband med operationstillfället) och nutrittion. Räknar vi dessutom in kurser inom tillexempel teamträning blir det ytterligare cirka 2 000 studenter som har tagit del av stipendiemottagarens kunskaper. Och flera lär det bli, enligt Folke Hammarqvist själv. I nuläget undervisar han i ATLS (Advanced Trauma and Life Support), en grundutbildning för omhändertagande av olycksfall. Internationellt arbetar han också för ett ackrediteringsprogram för akut- och traumakirurger inom Europa. Om stipendiet Håkan Mogrens stipendium instiftades 2012 och har till ändamål dels att främja utbildning och forskning inom det medicinska området, dels att främja utbildning av musiker inom den klassiska musiken, främst sång. Priset ska ge möjlighet för välmeriterade, vetenskapligt skickliga och kliniskt verksamma läkare att förkovra sig inom något område som intresserar dem.

Den Stora Silvermedaljen 2017 vid Karolinska Institutet tilldelas Tore Curstedt och Marc Bygdeman. Medaljen delas ut till personer som gjort särskilt goda insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet. Säkra och effektiva abortmetoder Professor emeritus Marc Bygdeman tilldelas den Stora Silvermedaljen för framstående insatser för forskning, utbildning och sjukvård samt för betydelsefull medverkan i Världshälsoorganisationens arbete på fertilitet- och befolkningsplaneringsområdena. Han har ägnat hela sitt yrkesliv åt att utveckla säkra och effektiva abortmetoder. Under åren har han också arbetat helhjärtat för att införa och försvara vår nuvarande abortlagstiftning. Forskningen vid Karolinska Institutets WHO-center har under professor Bygdemans ledning lett till utveckling av medicinsk inducerad abort som i dag är väl etablerad och väljs av över 90 procent av svenska kvinnor, då den minimerar risker som är förknippade med kirurgiska ingrepp. Varje år dör cirka 50 000 kvinnor i världen till följd av en osäkert utförd abort. Effektiva, säkra och accepterade abortmetoder är därför en förutsättning för reproduktiv hälsa. Förändrade abortmetoder, som är mer tillgängliga, accepterade och säkra, får därigenom en enorm betydelse för kvinnors hälsa. Medicinen som räddat livet på en halv miljon barn Tore Curstedt, docent vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, tilldelas den Stora Silvermedaljen för det arbetet han och hans kollega Bengt Robertson, som dog 2008, har gjort med sin innovativa behandling av för tidigt födda barn med andningssyndrom (RDS), som var den främsta dödsorsaken bland för tidigt födda under flera årtionden. Sedan 1950-talet har det varit känt att för tidigt födda barn dör på grund av bristen på lungsurfaktant, ämnet som omger insidan av lungblåsorna. Försök att skapa ämnet på konstgjord väg startade på 1960-talet, men dessa misslyckades. När patologen Bengt Robertson och den kliniska kemisten Tore Curstedt slog sina kloka huvuden ihop lyckades de extrahera de aktiva ingredienserna i lungsurfaktant från grisar och utveckla ett läkemedel, Curosurf, som idag används i mer än 90 länder och bedöms ha räddat livet på över en halv miljon för tidigt födda barn. Tore Curstedt har tillsammans med en kollega också utvecklat ett syntetiskt surfaktant som nu är i klinisk prövning i USA och Europa. Till skillnad från Curosurf kan det syntetiska läkemedlet produceras i stora mängder och möjliggör att i framtiden behandla vuxna som lider av lungsjukdomar som är förknippade med ett inaktivt surfaktant. Han har erhållit Stockholms läns landstings pris för Genombrott i klinisk forskning samt HM Konungens guldmedalj av 12:e storleken i högblått band.

I september deltar KI-forskaren Shervin Shahnavaz i två vetenskapliga konferenser i Ljubljana och Wien. För att minska sin och KI:s negativa miljöpåverkan har han valt att ta tåg istället för flyg i sina tjänsteresor, något som han anser är allas ansvar att göra när möjlighet finns. Den som tror på ett vetenskapligt förhållningssätt har också ett ansvar att ta resultat från forskning på allvar och använda sig av den kunskap som tas fram. Det anser Shervin Shahnavaz, forskare vid institutionen för odontologi, som väljer att resa klimatsmart både privat och i tjänsteresor. – I forskarsamhället behöver vi leva som vi lär och i handling visa att vi tar klimatforskningens resultat på allvar. Om vi inte ändra våra resvanor till det bättre medverkar vi till att underminera forskningen och dess betydelse i stort, säger Shervin Shahnavaz. Inspiration till att välja tåg vid de nu aktuella resorna fick han under March for Science i våras, en manifestation för vikten av vetenskap och forskningsbaserad kunskap i samhället med betoning på klimatforskning. Men hans ambition att minska sitt klimatavtryck har funnits både privat och i arbetet under en längre tid. – Tillsammans med min familj har jag genomfört tågresor till södra Europa på semestern och upptäckt att det både är trivsamt och görbart. På min avdelning på jobbet, tack vare vår chefs och personalens öppenhet och intresse för miljöfrågor, har vi under flera år haft en pågående dialog om just miljöanpassat resande, och när avdelningen skulle på studiebesök till Danmark valde vi att resa med tåg. Färdmedel viktigt men också att planera Shervin Shahnavaz strävar efter att göra alla inrikesresor med tåg, och som han säger själv, förhoppningsvis även många resor i Europa. Han är dock medveten om att vissa internationella resor inte kan göras med tåg och menar att en då får vara restriktiv och minska ner på onödiga resor där det går. – Konferenser online borde bli mycket vanligare än vad de är idag. Jag försöker också slå ihop flera aktiviteter under en och samma resa. Denna gång kommer jag, utöver att delta i de två kongresserna, även att nätverka, hålla ett seminarium tillsammans med kollegor på en systeravdelning för barn- och ungdomstandvård och göra studiebesök hos kollegor. Resorna till Ljubljana och Wien kommer att ta drygt två veckor totalt, varav cirka två dygn är resdagar. Hade det inte varit mer tidseffektivt att resa med flyg? – Det beror på hur vi definierar tidseffektivitet. Självklart går det fortare att flyga till södra Europa men det betyder inte automatisk att man får ut mer av resan eller att man använder sin arbetstid mer effektivt. Jag övernattar på tåget, och under de vakna timmarna ska jag skriva på en vetenskaplig artikel och förbereda mina presentationer. På hemresan har jag sällskap av min kollega Jonas Rafi och vi kommer att kunna ha ordentliga diskussioner om hur vi kan tillämpa det vi har lärt oss under kongresserna. Sedan ska jag förstås passa på att titta ut genom fönstret på de delar av Europa som jag reser igenom. Priset då? Just för de aktuella resorna hade det blivit dyrare att flyga enligt Shervin Shahnavaz. – Priset är viktigt men det är även viktigt att minska sin klimatpåverkan. KI:s tjänsteresor utgör universitetets största klimatpåverkan där långväga flyg står för huvuddelen. Därför känns det viktigt att vi som medarbetare och vår organisation driver denna fråga, som ju påverkar oss alla, säger Shervin Shahnavaz. Miljöfrågor ges större utrymme i KI:s reseriktlinjer Internationella flygresor är en förutsättning för KI:s verksamhet, men genom ett uppdaterat resereglemente försöker KI styra över till miljövänligare transportmedel för kortare resor samt till resefria möten. I universitetets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2016-2018 finns också ett mål om att minska negativ klimatpåverkan från KI:s tjänsteresor med tre procent från början av 2017 till slutet av 2018. Det ska uppnås genom att, bland annat, utbilda medarbetare i digital teknik för resefria möten, prioritera miljömärka hotell och välja transportmedel med minsta möjliga miljöpåverkan. – I våra nya regler och anvisningar för tjänsteresor, som trädde i kraft i maj i år, så har vi tagit ett helhetsgrepp om vårt resande och detta innefattar samtliga transportslag. Där det är möjligt ska KI:s negativa miljöpåverkan minskas. Exempel på detta kan vara att ta kollektivtrafik istället för taxi, eller tåg istället för flyg, säger KI:s Travelmanager Kjell-Ove Lindgren. Han menar också att vi alltid bör fråga oss själva vad resultatet av ett möte blir om en använder modern teknik som videomöte eller ”webinar” istället för att resa. – Om resultatet blir detsamma så välj ett resefritt möte. Det finns väldigt bra tekniska lösningar idag för möten på distans, så vissa tjänsteresor görs helt i onödan. Verksamhetens behov fortfarande avgörande Det ska dock klargöras, menar Kjell-Ove Lindgren, att KI inte kommer att driva igenom åtgärder som inte passar verksamheten. – Det är inte fråga om att helt sluta resa. De fysiska mötena behövs och kan inte alltid ersättas. Fokus ligger framför allt på resor som görs över halva landet för ett tvåtimmarsmöte, där ett videomöte kan vara ett alternativ. – Att slippa resa underlättar också vardagen, vi behöver inte boka transportmedel, stämma av med familjen, bo på hotell och så vidare. Vi kan jobba effektivt, gå från arbetet i tid och låta fritiden vara just fri tid, säger Kjell-Ove Lindgren. För att dra lärdom av varandra har lärosäten i Sverige startat en nätverksgrupp som består av KI, Kungliga tekniska högskolan, Umeå Universitet, Lunds Universitet, Uppsala Universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Stockholms Universitet och Linköpings universitet. – Vi möts två gånger per år och utbyter erfarenheter och diskuterar hur vi tillsammans kan ta fram de bästa lösningarna för våra medarbetare gällande resande och miljöpåverkan, berättar Kjell-Ove Lindgren. Så är KI:s policy om tjänsteresor och miljö/hållbarhet Enligt KI:s resereglemente ska universitetets medarbetare: • Alltid överväga resefria mötesformer • Åka tåg istället för flyg till Göteborg och vid andra kortare inrikesresor • Välja miljötaxi • Hyra miljöbil • Nyttja KI-bussen mellan våra campusområden • Åka kollektivt • Välja hotell som är miljömärkta, miljöcertifierade eller som på annat sätt kan påvisa ett aktivt miljöarbete 1 flygresa = 74 000 tågresor En person som flyger mellan Stockholm och Göteborg bidrar till att koldioxid motsvarande 74 000 tågresor släpps ut. Källa: SJ

Ny konferens samlade nordiska doktorander på KI

Antiinflammatoriska läkemedel kan hämma muskeltillväxt

Kranskärlskirurgi effektivt vid typ 1-diabetes

Syrgasbehandling vid hjärtinfarkt saknar effekt

Nya frimärken med illustrationer från Hagströmerbiblioteket

Omfattande analys avslöjar immunsystemets dynamik

Forskning och innovation temat när Kinas minister för vetenskap och teknologi besökte KI

Forskarspråket har blivit krångligare

Stödet från KAW gav frihet att satsa på svåra forskningsprojekt

KI högt placerat i världsrankningar – men tappar i THE

ERC-startanslag till två forskare på KI

Mobiltelefonens skärmteknik används för att lura farliga bakterier

"Inget universitetssjukhus utan studenter"

KI och Karolinska universitetssjukhuset i erfarenhetsutbyte med Mayo Clinic

Beteenden anses mer moraliska ju vanligare de är

"Forskningsproppen blir till handling så att vi kan möta hälsoutmaningar"

Unga män som opereras mot reflux får sällan återfall

Folke Hammarqvist får Håkan Mogrens stipendium 2017

Marc Bygdeman och Tore Curstedt får Stora Silvermedaljen 2017

Shervin Shahnavaz tar tåget till internationella konferenser