Forskare vid Karolinska Institutet har tagit fram molekylära 3D-bilder som ger ett visuellt svar på en av de mest fundamentala biologiska frågorna, nämligen hur spermien binder till äggets yta i början av befruktningen. Studien, som publiceras i den ansedda tidskriften Cell, visar hur befruktningsögonblicket ser ut på molekylär nivå.
När ägg och spermie möts och spermien lyckas penetrera äggets yta börjar ett nytt liv ta fart. Trots att mötet mellan kvinnliga och manliga könsceller vid befruktningen är en av de mest fundamentala processerna inom biologin har det hittills varit okänt hur spermien lyckas känna igen äggets yta samt hur spermien tar sig in genom äggets ytskikt rent molekylärt. Men nu har forskare vid Karolinska Institutet, med hjälp av tekniken röntgenkristallografi, för första gången tagit fram 3D-bilder som visar på molekylär nivå hur ett spermieprotein binder till äggets ytprotein i början av befruktningen.
Forskarna var intresserade av två olika proteiner som förekommer på äggets ytskikt, dels ZP2 hos däggdjur, däribland människa och dels VERL hos blötdjuret havsöron.
– 600 miljoner år av evolution skiljer däggdjur från blötdjur. De här proteinerna, som fungerar som spermiereceptorer i respektive djurstam skiljer sig väldigt mycket i proteinsekvens. Men en närmare jämförelse visar ändå att äggproteinerna ZP2 och VERL delar en vanligt förekommande 3D-struktur, säger professor Luca Jovine vid institutionen för biovetenskaper och näringslära på Karolinska Institutet som lett forskningsstudien.
Tagit fram kristallstrukturer
Med hjälp av röntgenkristallografi har forskarna lyckats visualisera de delar av VERL som spelar en nyckelroll när det kommer till att känna igen könsceller. Forskarna har även tagit fram kristallstrukturer av de olika delar hos VERL som binder till spermieproteinet lysin i havsöron. De molekylära 3D-bilderna, som visar början av befruktningen, avslöjar hur könsceller känner igen varandra.
– De visar också för första gången ett exempel på hur spermier från en viss djurart föredrar att binda till äggytor från djur av samma art, säger Luca Jovine.
Slutligen kan dessa bilder hjälpa till att ge en antydan om hur proteinet lysin öppnar ett hål i äggets ytskikt så att spermien kan ta sig in i ägget.
Uppnås i början av befruktningen
– För mer än hundra år sedan jämförde man denna process med ett ”lås” och en ”nyckel”. Vår studie visar hur detta uppnås i början av befruktningen, säger Luca Jovine.
Isha Raj och Hamed Sadat Al Hosseini vid institutionen för biovetenskaper och näringslära på Karolinska Institutet är försteförfattare till studien, som gjorts i samarbete med Alessandra Villa vid samma institution samt Daniele de Sanctis vid ESRF (European Synchrotron Radiation Facility). Studien har finansierats av medel från European Research Council, Centrum för innovativ medicin, Vetenskapsrådet, Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning, Sven och Ebba-Christina Hagbergs stiftelse och EMBO Young Investigator Award.
Toppbilden: Kristallstruktur av VERL-lysin-komplexet, illustration av Isha Raj och Luca Jovine.
Publikation
Structural Basis of Egg Coat-Sperm Recognition at Fertilization
Isha Raj, Hamed Sadat Al Hosseini, Elisa Dioguardi, Kaoru Nishimura, Ling Han, Alessandra Villa, Daniele de Sanctis och Luca Jovine
Cell, online 15 juni 2017. doi:10.1016/j.cell.2017.05.033
↧
3D-bilder visar hur spermien binder till äggets yta
↧
Sten Linnarsson invald i EMBO
KI-forskaren Sten Linnarsson har blivit invald som medlem i EMBO. Han är en av 65 forskare som i år väljs in i vetenskapsorganisationen.
Totalt samlar EMBO över 1700 ledande forskare inom det livsvetenskapliga området världen över. Organisationens huvudsakliga syfte är att stötta begåvande forskare i karriären, öka kunskapsutbyte och förbättra det vetenskapliga klimatet i Europa.
Sten Linnarsson är verksam som professor och gruppledare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik. Han är även knuten till den nationella forskningsanläggningen SciLifeLab.
↧
↧
Yttrande över misstänkt oredlighet i forskning
Expertgruppen för oredlighet i forskning vid Centrala etikprövningsnämnden, CEPN, har nu lämnat sitt yttrande till KI avseende artikeln "Autologous Peripheral Blood Mononuclear Cells as Treatment in Refractory Acute Respiratory Distress Syndrome", publicerad i Respiration 2015. Detta efter att vikarierande rektor Karin Dahlman-Wright i höstas beslutade att inleda ett ärende om oredlighet i forskning och i samband med det bad expertgruppen vid CEPN om ett yttrande.
Efter fortsatt utredning kommer KI:s rektor att fatta beslut i ärendet, osäkert när.
↧
Volker Lauschke årets Malin och Lennart Philipson-pristagare
Styrelsen för Malin och Lennart Philipsons stiftelse delar ut ett pris och ett anslag för biomedicinsk forskning med molekylär inriktning till minne av professor Lennart Philipson. Syftet är att underlätta för unga lovande forskare att etablera en självständig forskargrupp efter postdoktoral utbildning. 2017 års pristagare är KI-forskaren Volker M. Lauschke.
Anslagssumman är 1 000 000 SEK/år i två år. Av denna summa utgår till mottagaren under första året ett personligt pris på 50 000 SEK. Priset delas ut vartannat år vid Karolinska Institutet och vartannat år vid Uppsala Universitet.
Volker M. Lauschke, forskarassistent vid institutionen för fysiologi och farmakologi, tilldelas priset 2017 för sitt arbete med utveckling och karakterisering av fysiologiska levermodellsystem med målet att studera molekylära mekanismer som ligger till grund för interindividuella skillnader i läkemedelssvar.
– Volker M. Lauschke har gjort banbrytande vetenskapliga upptäckter och visat självständiga och enastående kvaliteter i sin forskning. Han förtjänar verkligen denna utmärkelse, säger professor Li Felländer-Tsai, vetenskaplig rådgivare till Malin och Lennart Philipsons Stiftelse
– Jag är djupt tacksam för att ha fått denna utmärkelse. Under min studietid hade jag nöjet att uppleva den inkluderande och öppna atmosfär som Lennart Philipson skapade under sin tid vid EMBL och som format så många forskare i Europa och resten av världen, inklusive mig själv. Jag känner mig hedrad att få ett pris i Lennart Philipsons namn och kommer att sträva efter att bidra till att föra vidare hans vetenskapliga ledarskapsfilosofi, kommenterar Volker M. Lauschke.
Årets pris ska delas ut på Karolinska Institutets installationsceremoni den 12 oktober.
Volker M. Lauschke doktorerade vid EMBL och den kombinerade fakulteten för naturvetenskap och matematik vid universitetet i Heidelberg, Tyskland år 2013 på studier av vävnadsmönster med molekylära oscillatorer. År 2014 flyttade han till Karolinska Institutet som Marie Curie-stipendiat för att arbeta med utveckling och karakterisering av fysiologiska levermodellsystem med målet att studera molekylära mekanismer som ligger till grund för interindividuella skillnader i läkemedelssvar. Efter två års postdoktorstudier vid KI blev han år 2017 forskarassistent vid institutionen för fysiologi och farmakologi inom området leverfunktion och regeneration.
↧
Personlig mobilplattform bidrar till minskad hiv-spridning
Mobilplattformar är allt vanligare hjälpmedel inom medicin och folkhälsa. Men det finns få utvärderingar av deras effektivitet. En ny doktorsavhandling i samarbete mellan Karolinska Institutet och Stellenbosch University, Sydafrika, visar att rehabilitering med beteendeinformation via mobilen för män som omskurits kan bidra till att minska spridning av hiv. Främst gäller det män med högt sexuellt riskbeteende.
Frivillig manlig omskärelse är vanlig i många länder i östra och södra Afrika eftersom det minskar risken för män att smittas av hiv. Världshälsoorganisationen rekommenderar avhållsamhet av penetrerande sex under sex veckor efter operationen. Studier visar dock att de flesta har samlag redan efter fyra veckor, vilket försvårar läkningen och ökar smittorisken för sexuellt överförbara sjukdomar. Avhandlingen undersöker varför män inte följer rådet om sex veckor och hur man ska ge dem information som hjälper dem till avhållsamhet hela läkningsperioden.
En rehabiliteringsmetod kallad m-Health utformades med automatiserade röstmeddelanden till mobiltelefon och i samarbete med tidigare patienter. Nästan 50 röstmeddelanden skräddarsyddes utifrån vilken fas i läkningsprocessen patienten var och skickades ut regelbundet under rehabiliteringens 42 dagar.
– Informationen måste upprepas kontinuerligt under läkningsprocessen om männen ska ta till sig den. Den behöver också ta hänsyn till personliga förhållanden och vara en dialog med patienten istället för en klinisk pekfinger-monolog från läkaren, säger Yoesrie Toefy, som också är imam och familjerådgivare.
En anledning till att i synnerhet de gifta männen bröt mot rekommendationen, och hade samlag före de sex rehabiliteringsveckorna löpt ut, var att de upplevde minskat självförtroende när de inte kunna tillfredsställa sin partner sexuellt. En bieffekt av projektet var ökade kunskaper hos deltagarna om alternativ till penetrerande samlag, vilket i sig minskar risken för smittspridning av sexuellt överförbara sjukdomar.
Behandlingen visade sig inte vara signifikant effektiv i hela patientgruppen, men hade fyra gånger större effekt på patienter som hade högre sexuellt riskbeteende.
– Detta understryker behovet av att skräddarsy hiv-interventioner till olika patientgrupper och i olika faser av behandlingen, säger docent Sarah Thomsen, handledare.
Yoesrie Toefy ser en potential i m-Health-plattformens utformning även för andra behandlingar:
– Vi har skapat en metod för rehabilitering baserad på hälsobeteendeförändring som kan användas som komplement till information från sjukvården. Vi tror att den blir optimal i kombination med personliga återbesök, säger han.
KI och Stellenbosch University har ett gemensamt forskarutbildningsprogram
Avhandlingen är skriven inom ett gemensamt doktorandprogram mellan Stellenbosch University och Karolinska Institutet. Doktorandprogrammet startade under 2012 och fem doktorander är för närvarande aktiva i programmet. Yoesrie Toefy är den första doktoranden som disputerar inom ramen för samarbetet.
Avhandlingen: Development and testing of an m-health platform to reduce post-operative penetrative sex in recipients of voluntary medical male circumcision, Toefy, Yoesrie, 2017-06-14.
↧
↧
Förekomst av protein viktig ledtråd till tumörregression vid neuroblastom
Förekomsten av proteinet KIF1Bβ kan spela en central roll för utgången av en neuroblastomdiagnos. En hög andel KIF1Bβ innebär större chans att tumören spontant tillbakabildas och försvinner. Det visar en studie från Karolinska Institutet och Ludwiginstitutet för cancerforskning som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Genes and Development.
Neuroblastom är den tredje vanligaste formen av barncancer och orsakar nästan 15 procent av alla dödsfall relaterade till cancer hos barn. Den höga dödligheten speglar väl sjukdomens aggressiva natur och att den ofta ger upphov till dottertumörer, metastaser. Paradoxalt nog har neuroblastom även den högsta frekvensen av spontan tillbakabildning av alla tumörsjukdomar.
I den nu aktuella studien visar forskarna att avsaknad av proteinet KIF1Bβ bidrar till att normala neuroblaster inte mognar ut till nervceller samt till mer omogna neuroblastom med en sämre prognos.
– Vår studie visar att en intakt förmåga till utmognad av neuroblaster är en grundförutsättning för spontant tillbakabildning av neuroblastom. Vad som ligger bakom detta tillbakabildande är okänt men vår studie är en viktig pusselbit för att förstå de mekanismer som orsakar fenomenet. Att förstå denna process mer i detalj kan ge ledtrådar för utveckling av nya terapier. Exempelvis, vore det intressant att höja nivåerna av KIF1Bβ-aktivitet för att på så vis underlätta eller till och med inducera tillbakabildning av tumören, säger Susanne Schlisio, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet och Ludwiginstitutet för cancerforskning i Stockholm.
God prognos
Högt genuttryck av NGF-receptorn TRKA korrelerar väl med god prognos samt med spontanttillbakabildande av tumören. Låga nivåer av TRKA tillsammans med förlust av kromosomlokuset 1p36 och amplifiering av onkogenen MYCN är tvärtom associerat med dålig prognos.
– Vi har tidigare visat att kinesinproteinet KIF1Bβ, som finns på kromosom 1p36, är en tumörsuppressorkandidat och att låg expression är korrelerad med en sämre överlevnad hos neuroblastompatienter, säger Susanne Schlisio.
Forskningen är finansierad med anslag från Barncancerfonden, Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Paradifference Foundation och Gösta Fraenckels stiftelse för medicinsk forskning.
Publikation
Neuroblast differentiation during development and in neuroblastoma requires KIF1Bβ mediated transport of TRKA
Stuart M Fell, Shuijie M. Li, Karin Wallis, Anna Kock, Olga Surova, Vilma Rraklli, Carolin S. Höfig, Wenyu Li, Jens Mittag, Marie Arsenian Henriksson, Rajappa S Kenchappa, Johan Holmberg, Per Kogner, Susanne Schlisio
Genes and Development, online 21 June 2017, doi:10.1101/gad.297077.117
↧
Vinnova och Vetenskapsrådet storsatsar på centrum för avancerade terapier
Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset får centrala roller när Vinnova och Vetenskapsrådet anslår 48 miljoner kronor till uppbyggnad av ett centrum för utveckling av avancerade cell- och genterapier.
Centrumet, Center for Advanced Medical Products (CAMP), kommer att ledas av föreståndare Pontus Blomberg, tillförordnad verksamhetschef vid Karolinska Centrum för Cellterapi vid Karolinska Universitetssjukhuset och docent vid institutionen för laboratoriemedicin, KI. Matti Sällberg, professor och prefekt vid institutionen för laboratoriemedicin tar plats i centrumets styrelse.
- En mycket glädjande satsning som är av stor strategisk nationell betydelse, säger Pontus Blomberg.
Cell- och genterapi är områden på stark frammarsch. Produkter baserade på celler och gener finns redan idag som godkända läkemedel. Området är dock fortfarande under utveckling och intensiv forskning bedrivs inom både akademi och industri i Sverige. Med det aktuella anslaget stöds detta arbete ytterligare och målet är att centrumet ska bli en internationellt erkänd aktör för framtagande av nya behandlingar och bidra tillnationell industriell tillväxt inom området.
CAMP får en bred nationell förankring med parter från såväl akademi, forskningsinstitut,hälso- och sjukvård som läkemedelsindustri och bioteknikföretag.
Vinnovas pressmeddelande
↧
SSF ger 138 miljoner i anslag till forskning inom systembiologi
Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, har beslutat att ge KI fyra anslag om sammanlagt 138 miljoner SEK inom en utlysning för systembiologi. Satsningen är tvärvetenskaplig och förutsätter samarbete mellan biologer, kliniker, matematiker, datavetare, ingenjörer, fysiker, kemister och andra.
Totalt får nio projekt i Sverige dela på 300 miljoner, där de enskilda anslagen är på mellan 29 och 35 miljoner kronor under en femårsperiod (2017-2021).
Forskare vid KI som tilldelats anslag
Jonas Frisén – Nervcellsutveckling och nätverk i den vuxna hjärnan (KI tillsammans med KTH och SciLifeLab)
Olli Kallioniemi – Precisionsmedicin för optimering av terapier i AML
Sten Linnarsson – Cellulär omprogrammering för stamcellsterapi
Staffan Strömblad – Mikrobaserad systembiologisk analys av cellmigration (KI tillsammans med Uppsala och Lunds universitet)
Dessutom ingår KI i ett projekt som rör nya behandlingsstrategier mot cancer i hjärnan som leds från Uppsala universitet.
↧
Akupunktur ökar inte fertiliteten hos kvinnor med PCOS
Behandling med akupunktur har ingen effekt på ofrivillig barnlöshet som beror på polycystiskt ovariesyndrom, PCOS. Den mest effektiva behandlingen vid PCOS är läkemedelsbehandling med klomifen. Det visar en forskningsstudie gjord i ett internationellt samarbete vid Heilongjiang University of Chinese Medicine, Kina, där Karolinska Institutet deltagit. Studien publiceras nu i JAMA.
Kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) har höga nivåer av manligt könshormon i blodet och därmed oregelbundna ägglossningar, vilket gör att de kan ha svårt att bli gravida. Tidigare studier har visat att akupunkturbehandling sänker höga nivåer av manligt könshormon och ger mer regelbundna ägglossningar.
En ny studie, genomförd av ett internationellt team, har undersökt om akupunkturbehandling även ökar antalet graviditeter och antalet födda barn hos kvinnor med PCOS som försöker bli gravida. Syftet var att studera om akupunktur kan användas som ett alternativ eller ett tillägg till klomifenstimulering, en läkemedelsbehandling som är effektiv men som ger biverkningar.
Tusen kvinnor i klinisk prövning
Studien genomfördes vid Heilongjiang University of Chinese Medicine av ett internationellt team med forskare från Kina, USA, Hongkong och Sverige under 2012–2015. Totalt var 27 sjukhus involverade.
1 000 kvinnor delades in i fyra grupper. Två grupper fick aktiv akupunkturbehandling i kombination med antingen klomifenstimulering eller placebo och två grupper fick en kontrollbehandling där akupunkturnålarna var färre och placerades ytligt utan att stimulera, också i kombination med antingen klomifenstimulering eller placebo.
Få negativa biverkningar
Resultatet visar att akupunktur inte är en effektiv infertilitetsbehandling för kvinnor med PCOS som försöker bli gravida. Akupunktur påverkade inte heller effekten av klomifenstimulering.
– Detta är viktig information eftersom många kvinnor vill använda akupunktur för att bli gravida. Om man har PCOS och vill bli gravid är läkemedelsbehandling mest effektivt. Men för kvinnor som inte vill bli gravida just nu, men har oregelbunden ägglossning och andra symtom som är kopplade till höga nivåer av manligt könshormon, kan akupunktur användas för att lindra symtom då metoden har få negativa biverkningar, säger Elisabet Stener-Victorin, docent och forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, och tidigare gästprofessor vid Heilongjiang University of Chinese Medicine.
Publikation
”Effect of Acupuncture and Clomiphene in Chinese Women With Polycystic Ovary Syndrome – A Randomized Clinical Trial”
Xiao-Ke Wu, Elisabet Stener-Victorin, Hong-Ying Kuang, Hong-Li Ma, Jing-Shu Gao, Liang-Zhen Xie, Li-Hui Hou, Zhen-Xing Hu, Xiao-Guang Shao, Jun Ge, Jin-Feng Zhang, Hui-Ying Xue, Xiao-Feng Xu, Rui-Ning Liang, Hong-Xia Ma, Hong-Wei Yang, Wei-Li Li, Dong-Mei Huang, Yun Sun, Cui-Fang Hao, Shao-Min Du, Zheng-Wang Yang, Xin Wang, Ying Yan, Xiu-Hua Chen, Ping Fu, Cai-Fei Ding, Ya-Qin Gao, Zhong-Ming Zhou, Chi Chiu Wang, Tai-Xiang Wu, Jian-Ping Liu, Ernest HY Ng, Richard S. Legro, Heping Zhang for PCOSAct Study Group
JAMA, online 27 juni 2017
↧
↧
Pedagogiska priset 2017 till Ewa Ehrenborg
Karolinska Institutets pedagogiska pris 2017 tilldelas Ewa Ehrenborg, professor i molekylär kardiovaskulär medicin vid institutionen för medicin Solna. Hon belönas för att ha utvecklat interprofessionellt lärande och studentaktiverande undervisning med stark forskningsanknytning.
– Ewa Ehrenborg har via sitt pedagogiska ledarskap på ett alldeles särskilt sätt bidragit till att höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen inom våra program. Hon är både en inspirationskälla och förebild för såväl lärare som studenter, säger Annika Östman Wernerson, ordföranden i priskommittén och dekan för utbildning.
Genom pedagogiskt nytänkande har Ewa Ehrenborg bidragit till att utveckla studentaktiverande undervisning där aktuell forskning och så kallad peer learning vävts in på nya sätt. Hon har även på ett banbrytande sätt utvecklat interprofessionellt lärande mellan olika studentgrupper på alla utbildningsnivåer.
– Jag blev väldigt glad och lite överraskad, för jag visste inte om att jag hade blivit nominerad i år, säger Ewa Ehrenborg.
Ewa Ehrenborg har varit engagerad i biomedicinprogrammet på KI i många år, såväl som lärare, kursledare och som ledamot i programnämnden. Hon är också föreståndare för Centrum för klinisk utbildning (CKU-KI) och är utbildningsstyrelsens samordnare för lärarkapacitet.
– Det här priset är till alla runtomkring mig, både de människor som jag arbetar ihop med på KI och de som vi samverkar med och som tillhör externa samarbetspartners som SLL och andra högskolor. Utan alla de här personerna hade allt det som gjorts inte varit möjligt, säger hon.
Pedagogiska priset 2017 delas ut vid KI:s installationshögtid som hålls i Erling Perssonsalen i Aula Medica den 12 oktober.
Här finns en lista på tidigare års pristagare
Mer om KI:s pris i pedagogik
↧
Xiaowei Zhuang får Lennart Nilsson Award 2017
Xiaowei Zhuang tilldelas 2017 års Lennart Nilsson Award för sina banbrytande upptäckter inom cellbiologins vackra värld, där hon bokstavligt talat gjort det osynliga synligt med hjälp av STORM-tekniken som utvecklats i hennes laboratorium.
Xiaowei Zhuang är David B. Arnold Professor of Science vid Harvard University och verksam som forskare vid Howard Hughes Medical Institute. År 2006 var hon först med en metod som skulle komma att revolutionera fluorescensmikroskopin.
Hon utvecklade en metod för superupplöst ljusmikroskopi baserat på enskilda molekyler som kallas “Stochastic Optical Reconstruction Microscopy” eller STORM. Den kunde överskrida diffraktionsgränsen och utöka den spatiala upplösningen för ljusmikroskopi ned till några tiondels nanometer.
STORM-mikroskopets upplösning utökades ytterligare av Xiaowei Zhuangs laboratorium till några få nanometer, nästan 100 gånger mer än konventionella diffraktionsbegränsade ljusmikroskop. Xiaowei Zhuang har sedan dess använt STORM för att belysa den vackra biologiska nanovärlden på de mest oväntade sätt. Det bästa exemplet är hennes upptäck av en periodisk cytoskelettstruktur i nervceller.
Motivering
Tekniker för superupplöst ljusmikroskopi har revolutionerat livsvetenskaperna. Med STORM-tekniken som utvecklades i Dr Xiaowei Zhuangs laboratorium har hon gjort banbrytande upptäckter i cellbiologins vackra värld, och bokstavligt talat gjort det osynliga synligt. Hennes bilder representerar en unik kombination av tekniskt skicklighet, det allra senaste inom vetenskapen och visuell estetik som passar perfekt i Lennart Nilssons tradition.
Om Lennart Nilsson Award
Stiftelsen Lennart Nilsson Award grundades 1998 för att hedra den världsrenommerade svenske fotografen Lennart Nilsson för hans excellenta och innovativa arbete inom fotografering. Stiftelsens syfte är att främja undervisning, utbildning och forskning inom de medicinska, biologiska och tekniska vetenskaperna. Ändamålet uppfylls genom att stiftelsen årligen delar ut ett pris benämnt ”Lennart Nilsson Award” till en person som på ett avgörande sätt medverkat till utvecklingen inom vetenskapligt fotografi eller till den som utfört ett förtjänstfullt arbete i Lennart Nilssons anda.
↧
Test identifierar bröstcancerpatienter med mycket låg risk att dö
Ett molekylärt test kan identifiera vilka bröstcancerpatienter som har en mycket låg risk att dö upp till 20 år efter diagnos. Det visar en ny klinisk studie av forskare vid Karolinska Institutet och University of California, San Francisco (UCSF) som publiceras i JAMA Oncology.
Sedan införandet av bröstcancerscreening upptäcks allt fler lågrisktumörer med så kallat indolent beteende. Bättre verktyg för att identifiera sådana tumörer behövs för att kunna undvika överbehandling vid bröstcancer.
Analyserar uttrycket av 70 gener
Den aktuella studien undersökte om ett gentest som analyserar uttrycket av 70 gener kan identifiera indolenta tumörer och bedöma risken för dödlig bröstcancer upp till 20 år efter diagnos. Studien genomfördes i samarbete med Stockholms bröstcancergrupp och inkluderade patienter från Stockholm tamoxifen-studien (STO-3). Den nya analysen omfattade postmenopausala bröstcancerpatienter som ingick i STO-3-studien från 1976 till 1990, randomiserade för att få tamoxifenbehandling kontra ingen systemisk behandling.
– Vi drog slutsatsen att gentestet identifierar patienter med mycket låg långsiktig risk att dö av bröstcancer. Eftersom bröstcancer är en så mångsidig sjukdom är det viktigt att kunna identifiera dessa patienter, säger Linda Lindström, sisteförfattare i studien samt forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära på Karolinska Institutet.
Viktigt steg mot individanpassning
Testet klassificerade 15 procent av patienterna som lågriskpatienter, vilket visar att lågrisktumörerna utgör en väsentlig del av alla diagnostiserade bröstcancrar i studien. Kvinnorna med lågrisktumörer hade en utmärkt prognos, oavsett om de fick tamoxifen eller inte.
– Detta är ett viktigt steg framåt för att individanpassa vården för kvinnor med bröstcancer. Vi kan nu testa små nodnegativa bröstcancertumörer, och om de är i kategorin ultralåg risk kan vi berätta för kvinnorna att de har mycket låg risk att dö av sin cancer och inte behöver aggressiv behandling, säger Laura Esserman, läkare, bröstcancerspecialist och professor vid UCSF.
Studien finansierades av California Breast Cancer Research Program BCRP, Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE) och Stiftelsen Gösta Miltons donationsfond.
Publikation
“Use of Molecular Tools to Identify Patients With Indolent Breast Cancers With Ultralow Risk Over 2 Decades”
Laura Esserman, Christina Yau, Carlie Thompson, Laura van 't Veer, Alexander Borowsky, Katherine Hoadley, Nicholas Tobin, Bo Nordenskjöld, Tommy Fornander, Olle Stål, Christopher Benz, och Linda S. Lindström
JAMA Oncology, online 29 juni 2017. doi:10.1001/jamaoncol.2017.1261
↧
Yttrande om misstänkt oredlighet i forskning
Expertgruppen för oredlighet i forskning vid Centrala etikprövningsnämnden, CEPN, har nu lämnat sitt yttrande till KI avseende forskningsstudien ”Infusion av amniocyter från fosterhinna och liknande bindvävsstamceller vid vävnadsskada, blödning och/eller transplantat-kontra-värd-reaktion”.
Vikarierande rektor Karin Dahlman-Wright beslutade förra våren att utreda misstanke om oredlighet i forskning och i samband med det bad KI expertgruppen vid CEPN om ett yttrande.
Efter fortsatt utredning kommer KI:s rektor att fatta beslut i ärendet, troligen i höst.
↧
↧
Erik K Fernströms pris till cancerforskaren Óscar Fernandez-Capetillo
Óscar Fernandez-Capetillo, professor i cancerterapi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, tilldelas priset för banbrytande forskning om hur skador i DNA leder till cancer och åldrande.
I sin forskning studerar Óscar Fernandez-Capetillo replikativ stress och replikativa skador på DNA – det vill säga skador som uppstår när DNA kopierar sig självt i samband med celldelning. Sådana skador är orsak till både åldrande och cancer.
Fernandez-Capetillos forskningsintresse gäller dels vad som orsakar denna replikativa stress, dels cellens mekanismer för att upptäcka och reparera skadorna. I denna process har enzymet ATR-kinas en nyckelroll. Han har bland annat visat att replikativ stress accelererar åldrande hos däggdjur, och att ATR-hämmare är en kandidat för framtida behandling mot cancer. Forskningen i hans grupp vid Karolinska Institutet inkluderar också bland annat försök att utveckla en behandling mot amyotrofisk lateralskleros, ALS.
Óscar Fernandez-Capetillo är född 1974. Han är sedan 1 januari 2015 professor i cancerterapi vid KI.
Erik K. Fernströms Pris
Stiftelsen bildades 1978 för att främja vetenskaplig medicinsk forskning. Stiftelsens främsta syfte är att årligen utdela penningpriser till forskare som gjort framstående insatser inom de medicinska vetenskaperna. Fernström önskade speciellt att stimulera yngre forskare. Stiftelsen delar därför årligen ut ett nordiskt pris och sex priser till yngre forskare. Var och en av landets medicinska fakultet utser sin egen pristagare.
↧
Centrum för innovativ medicin får ändrad inriktning och styrelse
CIMED, eller Centrum för innovativ forskning, får ändrad inriktning och styrelse från den första juli. Förutom en ny styrelse med större klinisk kompetens ska CIMED fokusera mer på att stödja klinisk forskning än tidigare och forskning inom kroniska sjukdomar och sjukdomar med stor sjukdomsbörda ska prioriteras.
Mandatperioden för styrelsen för CIMED löper ut idag den 30 juni, och igår fattade vikarierande prorektor Anders Ekbom det formella beslutet om förändringarna. Beslutet togs i samråd med landstingsdirektören Malin Frenning och Ledningsgruppen KI-SLL (Stockholms läns landsting).
Forskningscentrumet CIMED, vars mål är att hitta nya behandlingar av folkhälsosjukdomar, invigdes 2015 och finansieras huvudsakligen av SLL, men organiseras under KI. SLL har nu gjort en översyn av sitt stöd till CIMED, som årligen består av 81 miljoner kronor.
I korthet innebär beslutet att CIMED ska få ett tydligare fokus på att stödja klinisk forskning än tidigare. Det innebär att ge stöd till dels kliniska forskningsprojekt som söks i konkurrens, dels till kliniska forskningsdeltidstjänster samt till infrastruktur som stödjer klinisk forskning. Forskningen måste också bedrivas i Flemingsbergsområdet. Forskning inom kroniska sjukdomar och sjukdomar med stor sjukdomsbörda ska prioriteras.
Utöver den nya styrelsen får CIMED också en ny föreståndare, som ska vara klinisk forskare verksam i Flemingsberg. Tjänsten kommer att utlysas och kunna sökas i konkurrens.
CIMED:s nya styrelse
Peter Lönnroth, professor, ordförande
Lars I Eriksson, professor, SLL
Anna Martling, professor, SLL
Annika Tibell, professor, SLL
Karin Dahlman-Wright, professor, KI
Ulf Hedin, professor, KI
Peter Stenvinkel, professor, KI
↧
KI-forskare får forskningsmedel från AFA Försäkring
Tre forskare från Karolinska Institutet får tillsammans över 9,5 miljoner kronor i forskningsmedel från AFA Försäkring för forskning som ska bidra till att minska arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro.
Gun Johansson vid institutet för miljömedicin får 2 960 000 kronor för att utvärdera vilken effekt organisatoriska och sociala arbetsmiljöinsatser inom byggbranschen har på arbetsförhållanden, hälsa och arbetsskador. Forskningsprojektet pågår till 2019 och förhoppningen är att minska den psykiska ohälsan i byggbranschen och att kunskapen ska leda till färre arbetsplatsolyckor.
Gunnar Bergström vid institutet för miljömedicin får 4 131 000 kronor för att studera sjuknärvarons samband med sjukfrånvaro, olika typer av sjukdomar, framtida ohälsa och minskad produktivitet. Forskningsprojektet pågår till 2019 och förväntas ge ökad kunskap om förhållandet arbetsförmåga/ohälsa, sjuknärvarons effekter på hälsa och produktivitet samt sjuknärvarons positiva effekter vid återgång till anpassat arbete efter rehabilitering.
Eva Skillgate vid institutet för miljömedicin får 2 500 000 kronor för att undersöka vilken betydelse arbets- och livsstilsfaktorer har när det gäller risken för långvarig funktionsnedsättnade smärta i rygg och nacke, med eller utan psykiska besvär. Forskningsprojektet pågår till och med 2020 och förväntningarna på resultaten är att de ska kunna användas för förebyggande insatser mot denna typ av besvär.
↧
AI bedömer röntgenbilder lika bra som läkare
Många arbetsuppgifter, inom medicinen såväl som andra områden, kan i framtiden komma att utföras med hjälp av artificiell intelligens. Självlärande datorprogram kan redan idag göra lika säkra röntgenbedömningar som en ortopedläkare, visar en ny studie i Acta Orthopaedica från Karolinska Institutet i samarbete med KTH och Danderyds sjukhus.
Att bedöma röntgenbilder är ett kunskaps- och tidskrävande arbete, vars resultat till stor del färgas av den läkare som gör bedömningen. Men artificiell intelligens, AI, kan förenkla och standardisera arbetet väsentligt, menar Max Gordon, biträdande överläkare i ortopedi vid Danderyds sjukhus och forskare vid Karolinska Institutet, som nu har publicerat en studie kring hur röntgenbilder kan tolkas med hjälp av datorprogram som tränas i att känna igen frakturer.
– Vår studie visar att AI-nätverk kan göra bedömningar i samma nivå som med tränade människor. Vår förhoppning är att vi med hjälp av högupplösta röntgenbilder kan nå ännu bättre resultat, säger Max Gordon.
Genomgång av 256 000 bilder
Bildtolkning genom artificiell intelligens fick sitt stora genombrott 2012. Den algoritm som då slog datorvärlden med häpnad var jämfört med en människa 3 gånger sämre på att känna igen objekt i bilder från internet, och utvecklingen därefter gick fort. År 2015 var resultaten i nivå med människan och året därpå dubbelt så bra. Det fick Max Gordon att fundera kring hur tekniken skulle kunna användas inom ortopedi och röntgenbedömningar:
I den aktuella studien har forskarna låtit existerande AI-algoritmer för bildigenkänning gå igenom totalt 256 000 bilder på händer, handleder, fotleder i Danderyds sjukhus bildarkiv. Först fick datorn träna på att upptäcka frakturer i två tredjedelar av bilderna under vägledning av forskarna. Därefter fick den självständigt bedöma den återstående tredjedelen bilder, som alltså var helt nya för AI-programmet. Parallellt bedömde två överläkare samma bilder.
Resultatet blev att datorn och doktorerna gjorde lika bra bedömning givet samma bildkvalitet. I drygt 80 procent av fallen kunde både doktorerna och datorn avgöra att det fanns en fraktur.
Kan ge helt nya möjligheter
AI-programmet, som är inspirerat av den mänskliga hjärnans sätt att lära sig, har potential att bli ännu bättre på sin uppgift om det får tillgång till större informationsmängder. Forskarna har därför inlett en uppföljande studie där Danderyds sjukhus hela ortopediska röntgenregister, en dryg miljon bilder i högupplöst format, ska användas som bas.
– Artificiell intelligens kan bidra till en enhetligare klassificering och en gemensam måttstock inom röntgenbedömning. Om vi kan gå tillbaka till våra digitala arkiv skulle dessutom omfattande forskning kring överlevnad, sjukdomsutveckling och arbetsförmåga bli möjlig – studier som tidigare har varit omöjliga på grund av mängden data att hantera, säger Max Gordon.
Publikation
”Artificial intelligence for analyzing orthopedic trauma radiographs: Deep learning algorithms - are they on par with humans for diagnosing fractures?”
Jakub Olczak, Niklas Fahlberg, Atsuto Maki, Ali Sharif Razavian, Anthony Jilert, André Stark, Olof Sköldenberg, Max Gordon
Acta Orthopaedica, 3 juli 2017
↧
↧
Forskning nyckel till bättre psykisk hälsa bland unga
Universiteten har en viktig roll i arbetet med att minska den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga. Forskning på området bör ges ökade resurser. Det ansåg flera av deltagarna på det seminarium som KI arrangerade i Almedalen.
– Det har skett en fördubbling av självrapporterad psykisk ohälsa bland både pojkar och flickor under de senaste 30 åren. Självmord minskar inte heller bland unga som det gör i alla andra åldersgrupper, sa Magnus Jägerskog, generalsekreterare för Bris, Barnens rätt i samhället.
Han presenterade en färsk sammanställning av barns psykiska ohälsa som tagits fram i samarbete med Sven Bremberg, forskare vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet. Orsaken till den ökade psykiska ohälsan bland barn är dock oklar, mer kunskap behövs för att kunna svara på detta. Magnus Jägerskog menade att samhället har brustit, och brister, när det gäller att tillgodose stöd till barn och unga.
– Barn har enligt Barnkonventionen, som nu också ska bli en lag, rätt att kunna göra sin åsikt hörd i frågor som rör dem. Men när barn beskriver sin upplevelse av vården ser vi många brister, sa han.
Han lyfte flera förslag på åtgärder, som han menade kräver breda politiska reformer. Till exempel jämlik vård för barn i hela landet, satsningar på arbete för unga och kompetenssatsningar på barn- och ungdomspsykiatri.
Bris har också gjort en namninsamling med 10 000 namn under #psykbryt där de kräver:
Lika vård i alla landsting.
Större anslag till forskning om psykisk ohälsa.
Att varje självmord av ett barn ska utredas.
Men hur kan vi arbeta för att förbättra barnens psykiska hälsa? Danuta Wasserman är professor vid institutionen för folkhälsovetenskap, KI, och har lång erfarenhet med att arbeta med självmordspreventivt arbete. Hon presenterade en metod som hennes forskargrupp utvärderat i samarbete med forskare i en rad andra europeiska länder.
– Genom att ge hjälp till självhjälp kan man minska självmordsförsöken med 50 procent och depressionsförekomsten med 30 procent bland unga, visar vår forskning, sa hon.
Eleverna får bland annat delta i handledda rollspel där de får pröva sina känslor och lära sig bemästringsstrategier. Hon citerade en av deltagarna: "Detta är första gången i mitt liv som min kompis berättar att han också mått psykiskt dåligt och jag har nu förstått att andra kan må lika dåligt som jag har mått".
Detta är första gången i mitt liv som min kompis berättar att han också mått psykiskt dåligt.
Metoden införs nu i Stockholms län med syftet att förbättra den psykiska hälsan och minska självmordshandlingar hos skolelever.
Danuta Wasserman passade även på att presentera några allmänna tips för bättre psykisk hälsa: sov, motionera, läs böcker och se film.
– Detta är ju inget märkvärdigt, det visste även min mormor. Men det behövs påminnelser. Skolan och vi alla i samhället måste engagera oss i att leva mer efter dessa enkla råd, sa hon.
En annan forskare vid KI som är inriktad mot psykisk ohälsa är Emily Holmes, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap. Hon berättade om sin forskning kring posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, ett tillstånd som kan uppstå efter svåra trauman som exempelvis krig. Personer med PTSD upplever ofta påträngande minnen, så kallade flashbacks, då ofrivilliga ögonblickssekvenser från händelsen dyker upp.
– Vi har sett att man med hjälp av skärmspelet Tetris, tillsammans med andra beteendepsykologiska åtgärder, kan minska förekomsten av flashbacks, sa hon.
En mindre studie har bland annat gjorts på unga nyanlända flyktingar.
Emily Holmes redogjorde för siffror som visade att psykisk sjukdom står för mer än 15 procent av sjukdomsbördan i västvärlden, mer än alla former av cancer tillsammans. Men bara knappt 2 procent av forskningsbudgeten går till psykisk ohälsa i EU.
– Vi behöver forskning för att utvärdera de metoder vi har idag men också för att hitta nya behandlingsmetoder. Barn och unga har hela livet framför sig: vi har chansen att ändra det!
Barn och unga har hela livet framför sig: vi har chansen att ändra det!
I en efterföljande debatt deltog även Ida Höckerstrand och Sofie Hallberg, initiativtagare till Ångestpodden, Mikael Dahlqvist, socialdemokratisk politiker och ledamot i Socialutskottet, samt KI:s vikarierande rektor Karin Dahlman-Wright.
Moderatorn Carl Johan Sundberg undrade: Hur ska vi nå ut till de unga?
– Vi startade Ångestpodden för att vi kände att den behövdes. Vi tror att vår podd blivit så populär för att vi talar ungdomarnas språk. Det är viktigt att prata med ungdomar, inte om dem. Vi gör deras röst hörd, sa Sofie Hallberg.
Ångestpodden har över 30 000 lyssnare varje månad.
– Många av de unga som kontaktar oss mår mycket dåligt men saknar någon att prata med. De vet inte var de ska vända sig. Så får det inte vara, sa Ida Höckerstrand.
Hon menade att det vore intressant med forskning som undersökte kopplingen mellan psykisk ohälsa och det faktum att många unga idag lever en stor del av sina liv på sociala medier.
Vem som har ansvar för frågan om psykisk ohälsa?
– Regeringen har ansvaret att se till att Sverige lever upp till barnkonventionen, sa Magnus Jägerskog.
Mikael Dahlqvis bekräftade att frågan är viktig.
– Det är en allvarlig situation vi befinner oss i. Sveriges kommuner och landstingsförbund har initierat en rad projekt i detta område, sa han.
Karin Dahlman-Wright menade att sjukvårdsansvaret ligger hos vården men att universiteten har ansvar för att föra ut den kunskap som finns och se till att forskning kommer samhället till godo.
– Vi ska även pröva och utvärdera metoder – och backa om det behövs. Forskarna måste också lyssna in vilka problem som behöver lösas. Vad kan vara viktigare än att se till att våra barn och unga mår bra? sa hon.
Text och foto: Cecilia Odlind
↧
Nytt verktyg påvisar skillnader i människors immunförsvar
Immunförsvarets funktionalitet varierar kraftigt mellan individer, och det har hittills saknats bra verktyg för att mäta och beskriva dessa skillnader. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att varje individ har en unik sammansättning av vita blodkroppar i blodet och att denna sammansättning kan förutsäga immunförsvarets respons på olika typer av stimulering. Studien, som publiceras i PNAS, banar väg för mer individanpassade behandlingar av sjukdomar som involverar immunförsvaret, såsom infektioner, autoimmuna sjukdomar, allergier och även cancersjukdomar.
Människans immunförsvar består av ett komplext nätverk av olika vita blodkroppar som koordinerar sina insatser för att bekämpa olika yttre och inre hot. Detta nätverk varierar stort mellan olika individer, men skillnaderna har varit svåra att mäta och begripliggöra.
Tillsammans med kollegor vid amerikanska Massachusetts Institute of Technology (MIT) och Stanford University har forskare vid Karolinska Institutet och Science for Life Laboratory (SciLifeLab) utvecklat ett verktyg för att mäta en individs unika sammansättning av vita blodkroppar i blodet. Forskarna visar också att testet kan förutsäga hur individen kommer att svara på en viss behandling eller reagera på ett influensavaccin till exempel.
Mäter individens immunotyp
– Genom att samtidigt mäta alla populationer av vita blodkroppar i blodet kan vi beskriva sammansättningen av en individs immunsystem och visa att denna är unik för individen. Vi kallar detta mått för individens ”immunotyp”. Vi visar även att denna immunotyp gör det komplexa immunsystemet mer begripligt och förutsägbart, säger Petter Brodin, läkare och forskare vid SciLifeLab och institutionen för medicin, Solna, vid Karolinska Institutet.
En människas immunotyp är inte konstant utan varierar över tid, i respons på yttre faktorer. Petter Brodin och hans forskarkollegor har i tidigare studier visat att skillnaderna mellan människors immunförsvar framför allt kan förklaras av de många olika miljöfaktorer som är unika för varje individ, såsom kost, infektioner, vacciner och mikrofloran.
Blodprov från 1 500 individer
I den aktuella studien har forskarna analyserat blodprov från cirka 1 500 friska individer och i provrör testat hur deras vita blodkroppar reagerar på olika stimuleringar. De har även vaccinerat individer mot influensa och studerat vilket antikroppsskydd som individerna utvecklat därefter. Det visade sig att alla olika typer av stimuleringar kunde förutses utifrån individens immunotyp, något som var förvånande enligt Petter Brodin.
– Vår teknik kan skalas upp och min förhoppning är att den på sikt kommer att användas kliniskt för att förutsäga vilka som har nytta av en viss immunologisk behandling eller ett visst vaccin. Tekniken kan också bidra till mer skräddarsydda läkemedel mot autoimmuna sjukdomar och allergier samt immunterapi mot cancer som anpassas efter individens unika immunförsvar, säger Petter Brodin.
Studien har finansierats av National Institutes of Health (NIH), Ragon Institute of MGH, MIT and Harvard, National Science Foundation, Europeiska forskningsrådet (ERC starting grant), Vetenskapsrådet, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Cancerfonden och Karolinska Institutet.
Publikation
“Continuous Immunotypes describe human immune variation and predict diverse responses”
Kevin J. Kaczorowski, Karthik Shekhar, Dieudonné Nkulikiyimfura, Cornelia L. Dekker, Holden Maecker, Mark M. Davis, Arup K. Chakraborty, Petter Brodin
Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), online 10 juli 2017
↧
Ny potentiell behandling av aggressiv barncancerform
En kombination av substanser som påverkar kemiska modifieringar hos tumörens DNA och får cancercellerna att mogna ut till ofarliga nervceller kan bli ett nytt sätt att komma åt aggressiva former av neuroblastom. Det föreslår forskare vid Karolinska Institutet, som i studier på möss visar att kombinationsbehandlingen resulterar i kraftigt bromsad tumörtillväxt. Studien, som publiceras i PNAS, ifrågasätter också en hypotes inom forskningsfältet som kan leda till potentiellt farlig felbehandling av barn med neuroblastom.
Neuroblastom drabbar det perifera nervsystemet hos barn och är en tumörsjukdom med olika ansikten. En del av dessa tumörer försvinner av sig själva och en del svarar bra på den behandling som finns tillgänglig, men det finns även neuroblastom som är väldigt aggressiva och i många fall inte svarar på behandling. Dödligheten hos dessa högriskpatienter är hög och behovet av nya effektiva behandlingar är därför stort.
Kraftigt bromsad tumörtillväxt
I den aktuella studien har forskarna behandlat möss med substansen AZA, som blockerar och avlägsnar metylgrupper från cancercellernas DNA i syfte att aktivera gener som motverkar uppkomsten av neuroblastom. Detta kombinerades sedan med behandling med retinoinsyra (RA) som har förmågan att få vissa tumörceller att differentiera, mogna ut, till ofarliga nervceller.
Varken AZA eller RA kunde på egen hand bromsa tillväxten av högrisktumörer, men kombinationsbehandlingen resulterade i kraftigt bromsad tumörtillväxt hos mössen.
Forskarna testade också att kombinera med ytterligare en substans, en HIF2α-hämmare. Sådana hämmare har föreslagits som alternativ behandling av neuroblastom eftersom proteinet HIF2α tidigare har beskrivits vara kopplat till mer aggressiva former av neuroblastom. HIF2α-hämmare befinner sig för närvarande i kliniska prövningar för behandling av andra tumörsjukdomar.
– Intressant nog visar vi att effekten av vår AZA/RA-kombinationsbehandling faktiskt motverkas av HIF2α-hämmaren. Dessutom visar analyser av stora mängder patientdata att HIF2α inte alls är kopplat till aggressiva former av neuroblastom utan kan kopplas till lägre risk och bättre överlevnad hos patienterna, säger Johan Holmberg, forskare vid Ludwiginstitutet för cancerforskning och institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet.
Potentiellt farlig felbehandling med HIF2α
HIF2α-hämmarnas roll behöver utredas ytterligare innan de används för att behandla neuroblastompatienter, konstaterar forskarna.
– Förutom att påvisa effekten av en ny möjlig kombinationsbehandling ifrågasätter vår studie en hypotes som kan leda till potentiellt farlig felbehandling av barn med neuroblastom. Studien är således av stor vikt för framtida kliniska tillämpningar, säger Johan Holmberg.
Forskningen finansierades av StratCan, Cancerfonden, Barncancerfonden, Vetenskapsrådet, Ludwiginstitutet för cancerforskning och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Publikation:
“Combined epigenetic and differentiation based treatment inhibits neuroblastoma tumor growth and links HIF2α to tumor suppression”.
Isabelle Westerlund, Yao Shi, Konstantinos Toskas, Stuart M Fell, Shuijie Li, Olga Surova, Erik Södersten, Per Kogner, Ulrika Nyman, Susanne Schlisio & Johan Holmberg. Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), online 10 juli 2017.
För mer information, kontakta:
Johan Holmberg, forskare
Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet
Ludwiginstitutet för cancerforskning
Tel: 072-221 27 02
E-post: Johan.Holmberg@ki.se
↧