Fosfolipidantikroppar som förknippas med reumatiska sjukdomar är tydligt förhöjda även vid hjärtinfarkt utan samtidig autoimmun sjukdom. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publiceras i Annals of Internal Medicine.
Fosfolipidantikroppar, aPL, är en grupp av antikroppar som riktas mot kroppens egna vävnader, bland annat mot fettmolekylen kardiolipin och plasmaproteinet b2glykoprotein-I. Kardiolipin återfinns i cellmembranen hos cellerna i blodkärlens väggar och i blodplättar, medan b2glykoprotein-I finns i blodet och antas bidra till att kroppen gör sig av med döda celler.
Antikropparna är vanliga vid reumatiska sjukdomar, såsom SLE, och ökar risken för blodproppar. Antifosfolipidsyndrom, APS, är ett eget autoimmunt sjukdomstillstånd som kännetecknas av återkommande blodproppar och/eller graviditetskomplikationer samt kroniskt förhöjda nivåer av fosfolipidantikroppar.
Det är okänt hur vanliga antikropparna är hos patienter med hjärtinfarkt men utan autoimmun sjukdom. Tidigare studier har varit små och mätningen av antikroppar har varit bristfällig.
– Jag har länge varit övertygad om att antikropparna är vanligare än vi tror och fick nu möjlighet att analysera förekomsten av dem i ett stort patientmaterial, säger Elisabet Svenungsson, professor i reumatologi vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Tio gånger vanligare vid hjärtinfarkt
I studien ingick 800 patienter från 17 svenska sjukhus som fått sin första hjärtinfarkt och lika många matchade friska kontrollpersoner. 6–10 veckor efter infarkten analyserades förekomsten av tre olika typer av fosfolipidantikroppar i blodprov: immunglobulin G (IgG), M (IgM) och A (IgA). 11 procent av patienterna hade fosfolipidantikroppar, och de flesta hade antikroppar både mot kardiolipin och b2glykoprotein-I, vilket var tio gånger mer än hos kontrollpersonerna.
– Det var en oväntat hög andel av patienterna och tydligt förhöjda nivåer, säger Elisabet Svenungsson.
Men ökningen gällde enbart IgG-typen av antikropparna, den typ som anses mest förknippad med blodproppar.
Kan förändra behandlingen av hjärtinfarkt
Mätningen gjordes vid ett enda tillfälle, så det kan röra sig om en tillfällig reaktion på infarkten. Men om nivåerna av fosfolipidantikroppar skulle vara fortsatt förhöjda efter ytterligare tre månader, har dessa patienter definitionsmässigt APS.
– I så fall ska de ordineras livslång behandling med blodförtunnande medicinering, warfarin, som minskar risken för nya blodproppar. Det skulle alltså förändra rådande riktlinjer för utredning och behandling av patienter med hjärtinfarkt, säger Elisabet Svenungsson.
Forskningen är en delstudie av PAROKRANK-studien, utförd i samarbete med Uppsala universitet, Kungliga tekniska högskolan och Capio S:t Görans sjukhus. Den har finansierats av AFA Försäkring, Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet, Svenska Läkaresällskapet, ALF-medel från Stockholms Läns Landsting, Kung Gustaf V:s 80-årsfond och Reumatikerförbundet. Bio-Rad bidrog med antikroppsreagenser, men företaget hade inget inflytande över studiens planering eller genomförande. Ingen av forskarna har uppgivit relevanta företagsintressen.
Publikation
”Antiphospholipid Antibodies in Patients with Myocardial Infarction”
Giorgia Grosso, Natalie Sippl, Barbro Kjellström, Khaled Amara, Ulf de Faire, Kerstin Elvin, Bertil Lindahl, Per Näsman, Lars Rydén, Anna Norhammar, Elisabet Svenungsson.
Annals of Internal Medicine, online 23 oktober 2018, doi: 10.7326/M18-2130
↧