I två utsatta stockholmsförorter, en kåkstad i Sydafrika och på landsbygden i Uganda, testas just nu nya metoder för att ge personer med typ 2-diabetes bättre kontroll över sin sjukdom. Studierna ingår i det internationella forskningsprojektet Smart2d som leds från Karolinska Institutet. Den 17 oktober hålls en seminariedag för att dela kunskaper från projektet.
– Den som har typ 2-diabetes, eller riskerar att utveckla sjukdomen, måste på årets allra flesta dagar sköta sig själv och försöka följa de råd sjukvården har gett. Det behövs mycket stöd för att klara det, säger Meena Daivadanam, forskare vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, och universitetslektor vid institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet.
Meena Daivadanam leder det internationella forskningsprojektet Smart2d (self-management approach and reciprocal learning for the prevention and management of type 2 diabetes), som den 17 oktober håller en seminariedag på KI för att dela kunskaper och diskutera ämnen kopplade till projektet.
Smart2d syftar till att stärka individens kapacitet för egenvård vid typ 2-diabetes och för förebyggande av sjukdomen. Projektet finansieras genom EU:s ramprogram Horizon 2020 och är ett samarbete mellan sex akademiska partners i fem länder, med KI som samordnande lärosäte.
Stöd från andra en central del i en förbättrad diabetesvård
I projektet utformas egenvårdsprogram och hälsofrämjande program riktade mot tre olika miljöer där behoven av förbättrad diabetesvård är stora. Det är ett landsbygdssamhälle i Uganda, en kåkstad i Sydafrika och två socioekonomiskt utsatta stockholmsförorter i Sverige.
– Vi har medvetet valt länder från tre inkomstnivåer eftersom det ger oss möjlighet att lära från varandra – att hitta nya lösningar utifrån de styrkor och svagheter som finns inom diabetesvården i de olika länderna, säger Meena Daivadanam.
I Smart2d används strategier som har visat sig effektiva för att stärka vårdsystemet i andra sammanhang. Det handlar om så kallad ”task shifting”, där vissa uppgifter flyttas från exempelvis läkare till sjuksköterskor, och om att inkludera samhällsnätverk utanför de formella sjukvårdssystemen i egenvårdprocessen. Det kan vara medborgarkontor, frivilligorganisationer, föreningar, kyrkor och moskéer. En central del är stöd från andra människor i form av strukturerade träffar i patientgrupper eller med en mentor.
Det fyraåriga projektet startade 2015. Efter inledande fas har ett övergripande egenvårdsprogram utformats. Det har sedan anpassats för de tre olika miljöerna och testas nu i kontrollerade studier för att undersöka effekten av att följa programmen, bland annat på deltagarnas blodsockernivåer.
Samarbete mot gemensamt mål
Den 17 oktober håller Smart2d en seminarieförmiddag på KI för alla som är berörda eller intresserade av projektets forskning och erfarenheter. Dagen fokuserar på arbetet i Sverige, och här kan exempelvis medarbetare från deltagande vårdcentraler, organisationer och kommuner träffa forskare från projektet.
Dagen är relevant för forskare och studenter som är intresserade av global hälsa och folkhälsa, speciellt icke-smittsamma sjukdomar. I Smart2d ges också exempel på hur samarbete mellan olika vetenskapliga discipliner bidrar till ett gemensamt mål.
– Inte minst ger dagen ett tillfälle att prata om utmaningar i implementeringsforskning, konstaterar Meena Daivadanam.
– Vi arbetar i riktiga livet, med riktiga utmaningar. Det är spännande men också extremt utmanande. Seminariet ger oss ett tillfälle att diskutera det, säger hon.
Bland talare och paneldeltagare finns representanter från EU-kommissionen, organisationen Global alliance for chronic diseases (GACD), deltagande vårdcentraler och medborgarkontor samt från Folkhälsomyndigheten.
↧